Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
868
HOrneri
MUrner,
Gustaf Adolf, öfverste for Kalmar regemente, 1802
sekundchef för Svea lifgarde, grefve, Kom. af
N. O. Han hade icke obetydligt inflytande bos
Guslaf Adolf, hvilken ban lyckades afhàlla från flera
förhastade steg; men då ban ej kunde med
likgiltighet se den förvända politik, som alltmera
utvecklade sig, och hans anmärkningar deremot snart
funnos besvärliga, flyttades han 1S08, såsom
general-major, till öfverste för Skaraborgs regemente,
hvilket han dock vägrade emottaga. Efter
revolutionen fick han befälet öfver södra arméen och blef
181 1 vice guvernör i Pomern, hvarifrån ban dock
snart återkallades, men utnämndes följande året
till öfver-ståthållare i Stockholm. Här bar ban
gjort sitt minne älskadt och aktadt genom
åtskilliga nyttiga inrättningar, vigtiga förbättringar
i stadens municipal-styrelse, som fick vården om
stadens byggnader och drätselverk, om stora
barnhuset, om skolvården, m. m. Läro- och
arbetsinrättningar stiftades; kurhuset på Kungsholmen
inreddes, en enke- och pupill-kassa för Stockholms
magistrat grundlades, o. s. v. Var landtmarskalk
vid 1815 års riksdag, kansler för
krigs-akademien, fältmarskalk och 1816 riks-ståtbållare i
Norrige, der ban likväl ej qvarstannade längre än till
hösten 1818, då han nedlade alla sina
befattningar och tillbragte sin återstående tid på landet
nära Stockholm. Excellens och seraf.-riddare. Död
d. 24 Juni 1821. Hans grefliga ätt utgick med
bonom. M. var icke något utmärkt hufvud , men bade
lätthet att fatta, förmåga att behandla menniskor,
ett godt umgängessätt, vann hjertan genom sin
redlighet och sitt öppna väsen, och gjorde sig
älskad i alla de mångartade befattningar ban
utöfvade. Hans efterlemnade enka Charlotta Arfwedson,
syster till direktören Arfwedson, säges i Boijes
målare-lexikon: "med mycket sinne för konsten
förena en lycklig utöfning af densamma." Hans
yngre broder,
MGrner, Ludvig, född d. 6 Dec. 1764,
omfattade, liksom bela Mörnerska slägten, krigare-yrket
och blef officer vid Södermanlands regemente, men
fann snart att delta stånd icke öfverensstämde med
bans lynne och böjelser, hvarföre han beslöt gå
den lärda vägen, och blef, vid 22 års ålder,
student i Upsala, samt vid 29 år, 1793,
do-cens i Romerska antiqviteterna. Det berättas, att
hans fästmös inflytande förmådde honom välja den
presterliga banan. Han emottog således 1794
kallelsen att vara kongl, hofpredikant, genomgick
sedan prest- och pastoral-examen, men fortfor ännu
ett år med sin docent-befattning, ehuru han under
tiden sökte och erhöll Ljungby pastorat i Kalmar
slift. Då sjelfva stiftet år 1800 blef ledigt, fick
Mörner de flesta rösterna på förslaget, och
utnämdes, den förste, och ännu den siste af alla
baroner, till biskop samma år. Här lefde han i ett
ostördt lugn, till sin död d. 19 Okt. 1823. Han
var til) sitt yttre den bästa representant af ett
högt embetes värdighet man kan föreställa sig.
Han var det äfven till sitt inre, så vidt man
inskränker fordringarna på denna värdighet till den
mest exemplariska ostraffligbet, till detta stilla,
lugna, välvilliga, från allt intrigsinne skiljda
väsen, der ingen ond tanke uppkommer, der intet
godt motverkas, ingen nyttig idé förkastas, men
som också ej tager första steget dertill, som
icke hindrar, men ej heller påskyndar
fortskridandet, och som, då varningen eller
bestraffningen ej kan uteblifva, låter den ske väl med
en allvarlig, men också med en saktmodig,
anda. Han hade inga beundrare, men också
ingen fiende. Döden träffade bonom lika stilla och
lugn, som lifvet alltid funnit bonom, under
riksdagen i Stockholm, och ban begrofs, enligt sin
ofta yttrade önskan, derstädes på Catharina
kyrkogård. Sonen, bans enda barn, kammarjunkaren
Carl Gustaf Ludvig, dog vid 26 års ålder
år 1824.
Mörner, Carl Stellan , son af
öfverstelöjtnanten grefve Carl Gustaf M-, var född på Gåfvetorp
i Småland, d. 9 Mars 1761, blef 1775 kornett vid
Bohusläns dragoner, 1788 major vid Kronobergs
regemente, med hvilket ban deltog i Finska kriget,
ådagalade derunder mycken tapperhet och
dubbades på stridsfältet af konungen till R. af S. O.
Detla, i förening med den tillgifvenhet för
konungens person och den politik ban vid 1789 års
riksdag ådagalagt, förskaffade bonom Gustafs
förtroende, och emot vanligheten skadade sådant
honom ej heller bos förmyndare-regeringen, hvilken
1793 utnämnde den endast 32-ärige mannen till
landshöfding i bans bembygd, Kronobergs län.
Valets rigtigbet bekräftades också under de 34
år ban innehade detta embete, der ban gjorde sig
älskad, såsom en af de verksammaste, välvilligaste
och för sitt län gagneligaste styresmän, den
Svenska administrations-historien bar att uppvisa. Hans
menniskoälskande sinne, bans vänlighet och
oegennytta till vunno bonom folkets hjertan, medan
bans många nyttiga inrättningar inom länet
fortplanta på framtiden frukterna af bans upplysta
omtanka. Han befordrade jordbruket, stiftade en
brandstodsförening, upphjelpte lasarettet, bidrog
mycket till Wexjö stads återuppbyggande, enligt
en förbättrad plan, efter den eldsvåda, som
öfvergick staden 1799, och stiftade ett
husbälls-säll-skap, hvilket fortsatt bans bemödanden för jordens
odling. Länets invånare uttryckte sin tacksamhet
derigenom, att de läto måla bans porträtt, hvilket
de uppsatte på landskansliet, med inskrift: "För
faderlig omsorg missväxtåret i799.n Spenamnet
bond-kungen, som den högdragna ståndspersons-fåfängan
tillade honom, var i sjelfva verket hans vackraste
äretitel. Men äfven regeringens belönande
uppmärksamhet undgick bonom icke. Han fick först
presidents-titel, blef sedan excellens, Kom. af S.
O. med stora korset och derefter seraf.-riddare.
Tog afsked 1827, dog d. 24 Juli 1834. Ilans
yngre broder,
Mörner, Hampus Klöf, född 1763, blef 1800
öfverste för Smålands kavalleri och följande året
för ett husar-regemente, som bar bans namn, och
hvarmed det ofta ännu uppkallas, general-löjtnant,
inspektör för andra kavalleri-inspektionen, Kom.
med stora korset af S. 0., och riddare af Ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
