Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otto.
»viken.
141
städerna börjades kl. 5 och ringdes samman något
fore 6. Ar 1748 anbefalldes, att tiden bärtill
skulls blifva en timma senare. Genom kongl,
brefvet d. I Okt. 1805 stadgades, alt ifrån d. 1
Maj skola ottesångerne i Stockholm börjas kl.
hvilket 1813 fastställdes för hela året. I
Linköping och Norrköping hållas ottesånger från d. t
Maj till d. t Okt., enligt kongl, brefv. d. 13 Okt.
1811. På landet börjas ottesången en timma före
högmessan på högtids- och böndagar. Juldagen börjas
ottesången tidigare, vanligen emellan 6 och 7. Är
1808 blefvo ottesångerne i städerne, med undantag
af Hernösands stift, frän d. 1 Sept. till d. 1 Maj, till
en början till 1811 , indragne, utom på 1
advents-söndagen, t och 2 dag jul, nyårsdagen,
långfredagen, 1 och 2 dag påsk, samt böndagarne, och i
stället katechismi-förbör rotevis påbjudna, på enahanda
sätt och med enahanda förbindelse, som är
stadgadt om husförbör, och ålades konsistorierne, att
inom nämnde tid afgifva underdåniga utlåtanden,
huruvida denna författning uppfyllde den dermed
väntade nyttan eller icke. Sedermera hafva
ottesånger under den mörkare årstiden i Stockholm
och flere städer åter blifvit införda, sedan
presteståndet vid 1823 års riksdag öfverlemnat åt
konsistorierna, att, efter behörig anmalan af
församlingarnes presterskap, bos kongl. maj:t i
underdånighet söka den| förändring, som kan pröfvas
lämplig och bäst ledande till det goda ändamål,
som åsyftas. I Örebro hållas ifrån år 1787
ottesånger blott på större högtids- och bönedagar.
I Nyköping hållas, till följd af kongl. utsl. d 14
Jan. 1767, skiftesvis, den ena söndagen ottesång
eller förhör i Östra, och aftonsång i Vestra kyrkan
och tvertom, utom på stora högtids- och
bönedagar. Straxt efter reformationen hölls ottesången
med Guds ords läsande, predikande och sång.
Föreläsningarne och predikan skedde pä Svenska.
Stundom förklarades belgdagens epistel; men
mer-ändels förelästes sådana texter af nya eller gamla
testamentet, som voro de begripligaste och
nyttigaste för åhörarne. Vid sången kunde man icke
undgå att inblanda Latin. Uti de första
messordningar, som utkommo i Sverige, namnes likväl
ingenting om gudstjensten i ottesången. Detta
ämne inflöt först i 1693 års bandbok, nästan
med samma ord, som derom stadgas i 1686 års
kyrkolag. Huru denna gudstjenst numera hålles
inhemtas af 1809 års bandbok.
Otto, skickades år 1601 af Ryska tsaren med elt
bref från prins Eriksson till Finnarne, hvari de
uppmanades att öfvergifva hertig Carl och hålla
sig till bonom. Brefvet var falskt, skrifvit af
priosens sekreterare och försegladt med bans
sigill, hvilket sekreteraren förstält åtkomma ur
prinsens gömmor. Det gjorde likväl ingen
verkan på Finnarne, ty Otto kom ej längre än till
Wiborg, der ban fann ett kallt emottagande,
hvarför ban genast återvände.
Otto, hertig af narburg, kom 1543 med kansleren
von Pyby till Gustaf I och erbjöd bonom sin tjenst,
jemte grefven af Solins. Hans anbud emottogs
väl icke, men konungen gaf honom en årlig
pension af 500 gyllen.
Olto Ludvig, Rhen-grefve, stridde i Svenska
hären under 30-åriga kriget, och utmärkte sig
vid flera tillfällen. Efter slaget vid Nördlingen
drog han sig, med en del af Svenska trupperna,
åt Elsass, och började underhandla med Frankrike,
för att sålunda vinna bistånd mot de kejserlige;
men han dog d. 6 Okt. 1 34 till stor saknad för
protestanterna.
Ottrnva, en socken, är belägen i Wartofta
bärad af Skaraborgs län, 2 mil Ö. från Falköping.
Den var förut onnex till Dimbo, men blef 1814
förenad med fnodersocknen.
Ottrillan, eller OHerhftllan, såsom det
egentligen heter, kallas ett berg, på hvilket en del af
Götheborgs stad är uppbyggd. Det är beläget
nära elfven, inom vestra delen af den egentliga staden.
Det bar sitt namn af de uttrar, som fordom der
hade sitt tillhåll. Stället, hvilket om det vore
försedt med större byggnader skulle blifva den
största prydnad för staden, är för närvarande den sämst
bebyggda delen deraf och äger blott ett
prydligare hus, det s. k. Hackmanska, hvilket ock för sitt
höga läge erhållit namnet Slottet. På
Ottrilleber-get ör uppförd en telegraf, hvilken meddelar sig
med Marstrands, genom telegraferna på Nya
Varfvet och Hisingen.
Ousby socken med Losbult., är regalt pastorat af
2 kl., och beläget i Östra Göinge härad och
kontrakt af Cbristianstads län och Lunds stift,
4j-mil N.N.V. från Cbristianstad. Vid hemmanet
Sib-barp skall, enligt anteckning i sockenkyrkan, d.
29 Sept. 1657 stått en träffning emellan Sven
Rnnck och öfversten Knut Ulfeldt, hvaruti den
senare blifvit dödad på valplatsen. Vid
länsmansbostället Hönjarom i Hassleryet finnes lemningar
efter tvenne skansar, af hvilka den senare
förmenas vara uppkastad af en ryttmästare Nieroth,
till värn emot Snapphanarne. Socknen innefattar
49 J mtl. och har 3,155 invånare. Dess areal
utgör 34,853 tunnl., af hvilka 2,125 äro sjöar
och kärr. Adr. Christianstad.
Oiisbykolm säteri. Se: Hörby socken.
O viken ett regalt pastorat af t klassen, består
af soeknarne Oviken, Hackäs och Mysjö, och är
beläget i Jemtlands södra fögderi och kontrakt af
Jemtlands län och Hernösands stift, mil S.S.V.
från Östersund. Belägenheten på ett näs eller
halfö, emellan tvenne vikar af Storsjön, har gifvit
socknen namn. Kyrkan, som står på en böjd
emellan Sandsundet och Myrviken, hvarifrån man har
utsigt öfver bela pastoratet, ären ibland de större
i länet. Pastoratet bar tillförene varit det största
i Jemtland, innan Bergs socken 1650 afskiljdes
härifrån; likväl är Oviken en bland de större
socknar i detta landskap. Näringssättet är åkerbruk
och boskapsskötsel, hvartill kommer djurfång och
fiske. Boskapsskötseln måste, för ringa bete hemma
vid byarne, mest idkas vid fäbodarne.
Midsommarstiden, eller något förut, allt som väderleken
är, drifvas kreaturen till sagda aflägsna ställen,
4 till 5 mil mot fjällen, hvarest allmogen bar
sina myrslotter och afradsland. Kreaturen blifva
qvar bär till Augusti månads slut. En del
all-Det. III. 19 "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
