Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
152
Oxenstjerna.
Oxenstjerna. 152
den inhemska industrien, ådrogo henne förluster och
obehag, hvilka förbittrade slutet af hennes lefnad,
hvartill kommo otrogna fogdar och förvaltare, sä
att ban invecklades i en mängd processer, dem
hon likväl skötte med lika förstånd och drift, som
sina öfriga angelägenheter. Hennes afundsmän
anstiftade mot henne till och med ett slags
högmåls-process, der satan sjelf sades genom en
"cörperli-gen besatt piga", hafva angifvit henne, jemte flera
andra förnäma, för stämplingar emot konungen.
Riksrådet frikallade henne likväl belt och hållet,
och förklarade angifvelsen vara "af null och intet
värde." Hon afled 1696 i en ålder af 69 år. —
En yngre broder till hennes man, Thure Oxen*
stjerna, född 1614, död 1669, råkade i ogunst
hos drottning Christioa, till följd af en häftig tvist
som ban baft med en af Gyllenhjelm) fogdar, och
befalldes 1615, att taga afsked från sitt
landshöf-dinge-cmbete i Upsala län, ehuru detta
afskedstagande skulle få anses frivilligt. Thure O. var
visserligen icke utan sina fel, men förnämsta skälet
lill denna stränghet var, att drottningen ville på
allt sätt visa sin obenägeubet emot rikskansleren,
den store Axel.
Oxenstjerna. Ciabrlel Thuresson, son till
landshöfdingen öfver Stockholms län, Thure
Gabrielsson O. (död år 1669 vid 55 års ålder) och
sonsonsson till Gabriel Cbristersson, stamfadern för
den friherrliga Oxenstjernska ätten, föddes d. 10
Okt. 1641, skref sig grefve af Kroneborg, berre
till Fiholm, Hjulstad, Stenstad och Botten, begaf
sig, efter slutade studier i Upsala, år 1663 på
utrikes resor och ingick 1666 som volontär på
Engelska flottan, hvarunder ban bivistade flera
sjö-träffningar, blef, vid återkomsten följande året,
kammarherre hos Carl XI och kapiten vid
amiralitetet. År 166S fick ban titel af kansli-rad och
skickades i diplomatiska värf till Portugal,
England och Danmark. Under Danska kriget förde
ban befälet öfver en från Götheborg utsänd
eskader, hvarvid ban ådagalade mycken skicklighet,
utsågs till landshöfding i Kalmar, men undanbad
sig detta embete, hvaremot ban, efter freden,
emottog en ministerpost i Wien, sedan i Holland
och derefter i England, hvars konung ban år 1692
följde under fälttåget mot Fransmännen i Flandern,
återvände sedan till Wien och blef utomordentligt
sändebud vid fredsunderhandlingen i Rysswik. I
Wien hade han något obehag, i anledning af en
våldsamhet som öfverstelöjtnanten Johan v.
Klin-kovvström begått emot en af de kejserlige full—
mägtige, och hvarför O. förbjöds att visa sig vid
hofvet. Blef 1697 guvernör öfver Zweibrucken,
om hvars förvaltning ban hade stora förtjenster.
Dog d. 28 Febr. 1707, med namn af en kunnig,
klok, redlig och ädelsinnad man. Var gift med
Eleonora Elisabeth Oxenstjerna, sondotter till Axel
0., med hvilken han hade 10 barn. Af dessa
erhöll sonen Axel Uabrlel, efter hemkomsten
från Ryska fångenskapen, general-majors afsked
1723 och tillbragte sin återstående lefnad,
hvilken slöts 1755, på Tidö herrgård, med studier
och astronomiska observationer.
Oxenstjerna, Johan Thuresson, den
föregåendes broder, reste genom Europas flesta
länder och blef öfverallt väl ansedd för sitt fina
umgängessätt, sin qvickhet och sin lysande lefnad.
Härunder förstörde ban dock både helsa och
egendom, öfvergick uu till katholska läran, blef
Mal-tbeser-riddare, abbot och kanonikus i Köln. Här
gifte han sig 1711 med riksgrefvens af ßentheim
enka, Auna Isabella, dotter af riksgrefven
Lim-burg Styrum in Gornen. Äktenskapet blef likväl
olyckligt. Ilan kom tillbaka till Sverige, började
öfvertänka sin förflutna lefnad, hvad ban var och
kunnat vara, blef gudfruktig, samt öfvergick äter till
Lutherska läran. Utgaf en skrift, som väckte
uppseende genom sin stil, och dog fattig och barnlös
i Stockholm 1733, sannolikt mellan 60 och 70 år
gammal. Den ofvannämnda skriften, hvilken erhöll
flera upplagor och öfversattes pä åtskilliga språk,
deribland på Svenska, undur titel: Betraktelser i
ensligheten, heter på Franska, hvarpå den är
skrifven: 1’ensées de Mr le Comte d’Oxenstirn sur
divers sujets, avec des Beflfclions Morates du méme
Auteur. Ilan författade öfver sig sjelf en Latinsk
grafskrift, hvilken i öfversättning lyder sålunda:
"For den sanna religionens, en elak hustrus och
po<ia-gerns skull har jag /örloial fädernesland, hembygd
och verld. Jag var en syndare, jag dr ett sto fi och
ingenting annat. Gà vidare vandringsman, innan
kort skall du vara detsamma.’’
Oxenstjerna, f«abriel <iiabrielsson, son till
riksdrotset Gabriel Gustafsson 0., föddes d. 7 Juni
1618, skref sig friherre till Kimitto, herre till
Smedby, Hoff och Nordvik, och upplefde ej den tid, då
bans faders barn upphöjdes i grefligt stånd,
studerade vid det af Gustaf Adolf inrättade Collegium
Illustre i Stockholm och sedan i Upsala, der ban
blef rector illustris, hvilken befattning han med
beröm förestod och höll flera tal; företog
utrikes resor och studerade ytterligare i Leyden,
begaf sig till Paris och Italien, samt återkom 1640
till Sverige, der han blef kammarherre bos
drottning Christina och fick tillåtelse att åhöra
senatens öfverläggningar, i anseende till den lärdom och
erfarenhet ban förvärfvat. Fick 1643 ett uppdrag
till Lennart Torstensson, hvarvid han på
hemvägen var i mycken lifsfara, blef rikskammar-råd
och 1645 landtmarskalk vid ständernes utskotts
möte i Stockholm, utnämndes 1646 lill president
i Dorpts hofrätt, men koin ej att tillträda
embetet, emedan han dog i Stockholm d. 25 Febr. 1647,
endast 28 år gammal. Från honom härstammade
sonsonssonen (àabriel O., hvilken blef löjtnant
vid lätta dragonerna, såsom lifgardet till häst då
kallades, förstörde i utsväfningar sin förmögenhet,
begick åtskilliga förbrytelser, för hvilka ban
dömdes till lifstidsfängelse å Malmö fästning,
benådades och utsläpptes, tog tjenst som simpel soldat
vid lifgardet och dog der d. 30 Jan. 1803,
hvarmed den grefliga Oxenstjernska ätten till
Kroneborg utgick.
Oxenstjerna, vt. ti. Var kapiten vid
Bohusläns regemente då ban 1808 blef skjuten vid
Svinesund, under en parlamentering. Var då adjutant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
