Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oxltelgen.
Oxüga.
153
bos general en cbef för vestra armén. Bi vistade
1806 och 1807 årens krig i Svenska Pomern. R.
af S. O.
Oxbelgeii Stora och Lilla, är benämningen på
tvenne kreatursmarknader i Filipstad, den förra d.
S Sept., den senare åtta dagar förut. Denna
marknad bar bedrifvits alltsedan stadens början.
Fordom drefvos hit tusendetals oxar från
Wester-och Östergötbland, Nerike, Dalsland, Bohuslän och
hela bondbygden i Wermland, isynnerhet
gränse-häraderne, hvilka tillbytte sig oxejern (se detta ord).
Oxhnfva (Bombyx Bucepbala), en insekt af
spin-oarslägtet, 1 tum lång och 2 tum bred emellan
vingspetsarne; bar på hufvudet och ryggskölden
en Ijns pomeraosgul slöja; öfver framvingarnes
silfvergrått vattrade rätsida löpa 3 par ljusbruna
tvärstreck i vågor, och inom det öfversta fanet
en liten brun fläck med gul kant; vid vingspetsen
en stor ljusgul ögonfläck; bakvingarne och
underlifvet bvilgnlaktiga. Träffas i Maj och Juni samt
lägger ägg på afvigsidan af löfträdens blad, ur
hvilka kläckas larver, som fullväxta äro öfver 2
tum långa, tjocka som en grof gåspenna och till
färgen gemenligen svarta, med 4 svafvelgula
linjer på hvarje sida, samt bredare pomeransgnla
tvärband med en prick i midten, samt i pannan
ett gult vackert märke. De lefva på alla slags
pilarter och poppel m. fl. löfträd, i början uti ett
slags silkesbinna, och förpuppas under nedfallna
löf vid jordytan utan att spinna någon bylsa.
Otie, ett härad af Malmöbus län, innefattar Malmö
stad och socknarne Sallerup, Ingelstad, Östra
Gref-vie, Åkarp, Gessie, Eskilstorp, Arrie, Hököpinge,
Tygelsjö, Klagstorp, Bunkeflod, Hyllie, Fosie,
Lockarp, Htisie, Vestra Skreflinge, Kärrstorp,
Glos-torp, Särslöf, Oxie och Törringe, hvilka
tillsammans utgöra 315 mtl. med 12,466 invånare,
oberäknadt Malmö stads 10,000. Inom detta härad
finnes intet enda säteri, inga större skogar, åar
eller sjöar, och blott en enda kungsgård,
Månstorp, som är chefs-boställe för öfversten vid
södra Skånska infanteri-regementet. Inom detta
härad äro alla byalag enskiftade och innehåller för
öfrigt, med ganska få undantag, jemna och
bördiga åkrar och ängar, att knappast någon enda
till odling tjenlig jordtorfva anträffas, som icke är
upptagen för sagde ändamål, hvarföre
åkerbruks-skötseln, som bär äfven skötes med en berömvärd
omsorg, äfven utgör bufvudnäringen. — I vestra
delen af häradet, och närmast sjökusten, är
uttalet mera Danskt, än uppåt landsbygden. Gamla
bondedrägten är belt och hållet bortlagd, kläderna
allmännast af blått vadmal eller kläde, yppigheten
och öfverQödet i mat och kläder större an i de
andra begge häraderna, allmogen öfverhufvud
välmående. Åkerbruket skötes ganska väl,
isynnerhet pä de flera ställen inom häradet, hvarest
ståndspersoner bosatt sig, hvilka här utgöra ett vida
större antal än inom något af de öfrige begge
häraderna. Bildningen bland allmogen i detta
härad närmar sig mera de andra ståndens seder och
lefnadssätt, isynnerhet bland dem, som bo närmast
Malmö, hvilket framför allt röjer sig bos qvinkö-
net både i tal och klädsel. De utsira sig med
sidenband på kläderna och hufvudet, sbavlar och
sbavletter af utländska tyger, tröjor och
lifstycken, eller såsom de sjelfva kallade dem, öfverlif,
af sammet och dyrbara sidentyger, med tvenne
rader breda band på ryggen och stora
silfverspän-ncn med s. k. maljnr, hvarmed öfverlifvet genom
stora och långa silfverkedjor åtsnöres, lifvet och
kroppen sammanpressas i en vacker ställning, med
temligen långa lif och kjortlar, hvilka senare
äro nedtill kantade med breda sidenband,
merendels af ljusare färg än sjelfva kjortelen.
Trädskor, så väl som trädbottnar i läderskor och
stöflor äro i allmänhet brukliga, dock mest bos
karlarne. Bland allmogen bållas och läsas flera
tidningar både af landskapets och andra orters.
Häradets areal utgör 44,458 tunnl., af hvilka
endast 47 äro sjö.
Oxie kontrakt af Lunds stift, består af 9 regala
och 2 prebende pastorat, nemligen: Malmö stads
S:t Petri församling, Bunkeflod och Hyllie; Malmö
Caroli eller Tyska församling; llusie och Vestra
Skreflinge; Arrie och Hököpinge; Gessie och
Eskilstorp; Mellangrefvic och Åkarp; Ingelstad och Östra
Grefvie; Fosie och Lockarp, Sallerup, Tygelsjö
och Klagstorp; samt Kärretorp och Glostorp. Ilela
kontraktets folkmängd utgör 21,112 personer.
Oxie annex till Bjeresbög, är beläget i Oxie
härad af Malmöhus län, 1 mil S.O. från Malmö.
Frän Oxie by hafva genom enskiftet flera hemman
blifvit sammanslagne, och sammanbyggde till trenne
större gårdar, utan att i publika handlingar hafva
annat namn än byns, men kallas annars
Christine-berg och Oxiegården, lydande under Skabersjö
fideikommiss, i socknen med samma namn och Bara
härad, och från krono utbytte till skatte, enligt
bref af d. 16 Dec. 1664, samt Fi edi iksberg,
tillhörigt direktör B. Kockum, hvilka äro välbyggde,
större planteringar dertill anlagde, och belägne
bredvid allmänna landsvägen, emellan Malmö och
Klörup. Socknen består af 18 J mtl. och har 614
invånare. Dess areal utgör 2,407 tunnl. jord.
Adr. Malmö.
Oxtunga, fårtunga, jernrot (Ancbusa officinalis),
en mångårig växt, hvaraf tvenne afarter
förekomma allmänt vid landsvägar, bus och gärdesgårdar,
men sällsynt i åkrar och ängar i Skåne, på
Gottland, i Upland, Nerike och Halland. De späda
bladen kunna användas såsom grönkål eller spenat.
Oxvik, ett färgställe på yttersta udden af
Bokenäset i Bohuslän, hvarifrån transporteras till
köpingen Lysekil och Fiskebäckskil, är tillika en
förmånlig handelsplats och äger ett slags antiqvarisk
märkvärdighet, derigenom, att der varit i
kathol-ska tiden uppfördt ett kapell, som lydt under
Dragsmarks kloster, och efter hvilket kapell lemningar
ännu äro synliga.
Oxttga, en god helsobrunn i Kumla socken af
Nerike. Man har anmärkt dess vatten såsom klart,
lindrigt och välsmakande samt innehållande nägot
svafvelånga och liknande Loka-vattnet. Denna
brunn har ifrån äldre tider varit ansedd såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
