Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
154
O&r.
tdke-kålla, hvilken äfven i senare tider botat flera
sjukdomar. Emedan dess öppning liknar ett Oxöga,
har den erhållit detta namn.
Oar, liktydigt med missväxtår.
OKkta barn. Emedan dessas antal i senare
tider visat sig i ständig tillväxt, har man deraf
dragit den slutföljd, att osedligheten i landet ökats
i en fruktansvärd progression. När man likväl
jemför förhållandet med folkmängden, befinnes det,
att de snarare af- än tilltagit, och att de, under
nedanstående qvinqvennier förhållit sig till
folkstocken i följande proportion:
Hela Riket:
* r> IL , J Oäkta mot de föd- mot folk-
Åren. Folkmängd. barn Ja tom m ,onl
1815—20. 2,579,121. 29,478. 1 — 14j. 1 — 87.
1821 — 25. 2,771,252. 33,566. 1 —14|. 1—82.
1826 — 30. 2,888,082. 29,621. 1 — 16. 1—97.
1831—35. 3,025,439. 31,369. 1 — 15. 1 — 96|.
1836—40. 3,138,887. 32,429. 1—144- 1—97.
I Stockholm:
1815—20. 75,569. 4,710. 1 — 2|. 1 — 16.
1821—25. 79,423. 5,054. 1—2{. 1 — 15fi.
1826 — 30. 80,621. 4,812. 1— 2|. 1 —16|.
1831—35. 82,665. 5,409. 1 — 2£. 1 —15Tsff.
1836—40. 84,161. 5,600. 1—2|. 1—15t£.
Packa repenningar.
Öfriga Städerna:
1815—20. 185,605. 4,305. 1 — 6TV 1 — 43.
1821—25. 200,806. 4,939. 1 —6rV 1—40.
1826—30. 199,765. 4,482. 1 — 6f-. 1—44f
1831 — 35. 207,297. 4,661. 1— 1 —44J.
1836 — 40. 218,985. 4,920. 1 — 6. 1—44£
Landsbygden:
1815—20. 2,323,516. 20,460. 1—18‡. 1 — 113.
1821—25. 2,490,973. 23,589. 1 —18}. 1 — 105.
1826—30. 2,607,696. 20,327. 1 — 21^. 1—127.
1831—35. 2,735,487. 21,299. I —20j. 1 — 128.
1836—40. 2,835,741. 21,950. 1— 19|. 1 — 130.
Häraf synes, alt de i sjelfva Stockholm på de
sista 20 ären icke tilltagit, att de i de öfriga
städerna något aftagit, att de på landsbygden
betydligt minskats och att de i bela riket äfvenledes
aftagit. När man vidare erinrar sig, att
äktenskapen under de senare 20 ären bestämdt minskats
i förhållande till folkmängden, så har man
åtminstone den tillfredsställande vissbeten, att
osedlig-beten icke ökats.
Oäkta Hapuinel (Campanula rapunculoides), en
mångårig växt, som förekommer på åkrar,
isynnerhet pä mergelgrnnd, uti slätt- och
kustbyg-derna i Nerike, Halland och Bohuslän sparsamt, i
Skåne, Upland samt på Gottland och Öland
ymnigt. Rötterna äro mest nyttiga, likasom dess
samslägtinges den Åkta Rapunseten.
P.
P. Denna bokstaf var, enligt Ihre, okänd hos
våra förfäder, i stället för hvilken senare
runskrif-vare använde g, Ihre anser likväl icke derföre
alla ord, som börjas med denna bokstaf, för
utländska. I anseende till ljudlikheten förblandades
den stundom, liksom ännu sker, med B.
Paantak, Bengt, omtalas bland rikets råd år
1419, såsom riddare och ståthållare på Åland.
(Se: Podebuscli, Otto)
Paban är namnet på tvenne Fransyske
språkmästare, far och son. Den äldre, I.ouis, född i
Marseille 1777 och död i Stockholm år 1823,
åtnjöt i manga ar af Stockholms invånare mycket
förtroende, både för sin skicklighet som
undervisare, och för sitt filantropiska nit för
befrämjandet af åtskilliga goda ändamål. Genom bans
försorg inrättades sällskapet: De Nödlidandes Vänner.
Hans son, född 1804, hvilken beträdt faderns bana,
har utgifvit åtskilliga undervisningsskrifter, såsom:
Beautées de ta langue Fran^aise; Recreations, m. fl.
Pabel, ett provinsnamn på ett slags flaskor;
nyttjas i norra Bohuslän och sannolikt äfven pä
Dalsland.
Packhuset i Stockholm, vid Skeppsbron,
uppbyggdes i stället för ett gammalt, beläget på
samma stalle, hvilket nedrefs 1785. Kronan del-
tog till tre fjerdedelar i kostnaden och staden till
en fjerdedel. Huset blef färdigt 1788, men på
inskriften öfver dess portal läses: Gustaf lILs
sextonde Regeringsår, emedan konungen icke ville
räkna sin regerings början förr än efter
revolutionen, som återgaf konungamagten sin betydenhet
och sitt anseende. Huset har en vacker
byggnadsart, lämpad efter dess bestämmelse; men för sitt
ändamål: varors uppläggande och förvarande, är
det icke väl tillräckligt, emedan större delen af
lokalen är upptagen af embetsrum för tullverket.
General-tulldirektören har boställsrum i den åt
österlånggatan belägna delen af huset.
Packarepenningar, hvilka i städerne erläggas
för packning af hvarjehanda slags saltad fisk och
kött, omnämnas redan 1541 i Stockholms magistrats
taxa, och sträckte sig den tiden ej allenast till
nämnde viktualier, utan äfven till budar och
os-mundsjern. För en tunna lax, strömming, kött,
m. m. betaltes i packarelön 1 öre. I konung Erik
XIV:s privilegier för Stockholms stad d. 12 April
1563, stadgades, att alla sådana varor, som
ankomma till staden skulle, vid 12 markers bot,
packas och cirklas. Konung Joban III påbjöd
1569, att den fisk, som infördes tillstaden,
borde vara försvarligen saltad och i rätta käril pac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
