Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Raiuslialt»
Ramundershäll.
275
Hamslialts säteri, 1 j. mtl., 1 mil från Mönsterås
i Småland, bar de rymligaste åbyggnader i orlen.
Det bar länge tillhört Rothliebska och sedan
Wei-dcnhjeimska slägten.
Ramshyttan, elt säteri med stàngjernsbruk i
Kibls »ocken i Nerike, 2 £ mil från Örebro.
Sjelfva säteriet består af 4 £ mtl. Det erböll sin
frälse-fribet 1f>?9, hvilken Carl XI förlänade sin
lifmedikus doktor Georg Durietz. Vid 2 härdar smidas
bär af eget tackjern mot 6 skepp:d bammarskatt,
t»90 skepp:d stångjern, som skeppas på Storkholm.
Bruksstämpeln är fl. Ägare: Hrr J. Huffman och
C. M. Victorin.
Ramshytte- eller Presthauiiiiaren, en
bergsmanshytta i Rambergs socken, bar 946 skepp:d
priv. smide vid 2 härdar. Ilarnmarskatt 9 skepp:d
3 lisp.d. Afsättningsorten: Stockholm.
Bruksstämpeln är PV. Ägare: C. Berglund
Hamsjtfholiu, ett säteri i Svattarps socken af
Jönköpings län, om 2 mtl., utom underliggande
hemman, skänktes redan 1378 af Ingeborg
Jönsdotter till Wadstena kloster, men hvilken gåfva
likväl, man vet ej af hvad skäl, icke lärer gått i
fullbordan, emedan det, sedan nämnde tid, varit i
Oera ägares händer. Det kom under reformationen
under kronan och Gustaf Adolf skänkte det 1630
till d»var,mde öfversten, sedan riksmarsken grefve
Lars Kagg. Genom giftermål tillföll det 1720
majoren Ueetb, adlad ined namnet Adlerbeth, hvars
broders sonson, sedan statsrådet, friherre Gudmund
Göran Adlerbeth, i 40 år innehade egendomen och
använde mycken omsorg på dess förbättring och
försköning. Alla byggnaderna, utoin ladugården,
äro uppförda af bonom, på elt näs, begränsadt i
norr af Ramsjön och omgifvet af den derur
flytande än, hvilken vid Husqvarna gevärsfaktori
bildar vackra vattenfall. På ägorna finnes ett berg,
hvars tvarbranta väggar antyda, att det varit en
ältestupa, och vid hvars sidor synas 9 stora stenar.
Rauista, en socken i Ragunda härad af Upsala
län, lj mil från Upsala, annex till Hagby,
består af 24 £ förmedl. hemman, med ett
uppskattningsvärde af 113,820 R:dr. Folkmängden är 425
personer. Arealen utgör 3,981 tunnl., hvaraf 20
äro sjöar och kärr. Folkets näringsfång är
åkerbruk. I socknen ligger Arby säteri. En runsten
bar Irälfats pä berget vid Bragdeby. Adr. Upsala.
RamstrUm, Kils Matthias, född år 1701 i
Salber, der fadern var bergsman, egnade sig åt
medicinen, studerade i Tyskland och blef 1729
anställd som öfver-fältskär vid general-hospitalet i
Petersburg samt regemenls-fältskär vid artilleriet,
hvarifrån ban tog afsked 1745 för att återvända
till Sverige. Eburu så gammal praktisk läkare,
måste ban bär likväl undergå de kirurgiska
mäster-förbören för alt blifva inlagen i societeten, åtog
sig af egen drift alt bàlla föreläsningar för unga
kirurger och blef 1757 regemenls-fällskär vid
gardet, 1767 öfver-direklör för kirurgien i riket och
præses i kirurgiska societeten. Tog afsked 1772,
men dog några dagar derefter d. 22 Nov. Bland
bans 18 barn, af hvilka 12 dogo i spädare ären,
förtjenar nämnas sonen Christian Ludvig fse
nedanföre), samt dottern Anna Sofia, hvilken,
såsom kammarfru hos drottning Sofia Magdalena,
fått en viss märklighet genom hvad som om henne
berättas i Morian en af Crusenstolpe. Ilon dog 1786
vid 49 ärs ålder.
RamstrUm, Christian Ludvig, var född i
Ryssland d. 25 Jan. 1740, valde sin faders yrke
och blef 1763 promoverad till medicine doktor i
Greifswald, företog straxt derefter en resa till
Paris för att öfva sig i
barnförlossnings-vetenskapen , åt hvilken ban hufvudsakligen egnat sig.
Efter hemkomsten 1774 blef ban medlem af
collegium medicum och anlade, med några välsinnade
medborgares biträde, barnsbördsbuset Pro Patria,
vid hvilket ban första året på egen bekostnad
underhöll 6 sängar och höll offentliga föreläsningar
i förlossningskonsten. Blef 1775 assessor i
collegium medicum. Samma år råkade han falla vid
nedstigandet ur en kabriolett, hvarvid ban illa
stötte sig i nacken. Genom följderna af denna
åkomma, hvarvid han icke fästade nog
uppmärksamhet, afled han i sina bästa år d. 23 Nov. 1782.
Vid bans liks öppnande fanns i hjernan en
svampaktig eller steatomatös växt.
RamstrUm, Clas Olof, akademie adjunkt, född
1791, har öfversatt Gesenii llebi eiska Lexikon och
utgifvit : Om vndei visningsverken i Sverige och
Lärobok för Folkskolor. Delta hans författarskap och
bans öfriga förtjenster om undervisningen,
praktiskt ådagalagda genom en i Stockholm stiftad
högre undervisningsanstalt, ett Lyceum, hvarifrån
ynglingar dirnitteras till universitetet, belönades
af 1845 års ständer genom ett understöd af 3,000
R:dr B:ko.
Ramsvärd, Hans, bette förut Andersson,
lian var son af löjtnanten vid Smålands kavalleri
Anders Hansson, hvilken af (iustaf Adolf den Slore
fält löfte om adelskap, säsom belöning för bans
trogna tjenster i Lifländska, Polska och Tyska
krigen. Detta löfte uppfylldes 1647 mot hans son,
hvilken då upphöjdes i adligt stånd. Han lärer
då hafva varit blott en yngling, ty först 8 år
derefter, eller 1655, blef ban kornelt, men tjente
sedan upp sig, så att ban 1676 var öfverste för
lifregementet till bäst. Han dog i Upsala 1688.
Ätten utgick med bans son, general-löjtnanten och
öfversten för adelsfanan, Anders Ramsvärd,
hvilken sedan lemnade riket och skall hafva dött
i Oliva kloster i Polen pä 1720-talel.
Ramsåsa, en socken i Malmöhus län, 1J mil
från Ystad, annex till Rödinge moderkyrka, består
af 8| hemman, uppskattade till 47,000 R:dr, med
en folkmängd af 550 personer. Arealen är 2,731
tunnl. Åkerjorden är mager och stenig, men
ängsmarken god. Adr. Ystad.
Hamiiiidaboda. Se: Bodarne.
Ramundershäll eller Hamsliäll, ett berg i
Öslergölhland vid Söderköping, hvilket sträcker
sig in i Täby socken. Här finnas lemningar efter
Bamunilaborg, jätten eller kämpen Kamunds fäste.
De bestå af en förfallen mur, hvars stenar äro
stapplade på hvarandra, utan murbruk, och der
en jernring synes, all fästa fartyg vid. Dessa lem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
