Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276
Rad.
Ranrigraa.
ningar ligga i Täby socken. Maren är 14? alnar
lång, 3 bög och 7 alnar tjock. Ramund skall
hafva varit en son af vikiBgen Wifelsson, hvilken
blifvit ryktbar genom mordet pä jätten Harik
Järn-hös. Ramunder tros hafva lefvat omkring är 760,
och ägt borgar äfven i Nerike och Södermanland.
Han biträdde sin broder Tbor att bortröfva Tbora,
Grims dotter, pä Bolmö i Småland, hvaraf ban
kallades Grims Urani eller Grims Råns-man. Sjelf log
han sin brud vid Oinberget i Lysings bärad i
Småland. Om honom gå eljest en mängd sagor,
förtäljande hans utomordentliga styrka och
våldsamhet. Rland andra en visa om bans strid med en
jätte, hvilken derunder sade att "detta var en härd
strid", hvartill Ramund anmärkte, att den nyss
var begynt. Ramund blef bäri segraren. Till
berättelserna om hans ifrågavarande borg bör, att
der skall finnas en källare uppfylld af guld och
ädla stenar, och en trädgård med de skönaste
frukter, men båda undangömda för de sökandes ögon.
Denna och dylika sagor hafva likväl fordom varit
trodda och 1620 d. 5 Dec. voro Henrik Larsson
och Måns Nilsson, borgare i Norrköping, en
landt-bo Jon Larsson och en djekne, Ricbardus
Lauren-tii, inställda inför Stockholms konsistorium,
tilltalade för det de på detta berg "under
otillbörli-ge och ochristlige exorcismer och adjurationer,
hafva läsit några gossar i syyn, som skulle se
them utb nedersathe och fördolde skatter i
jorden." De anklagade erkände sin förseelse, men
sade, att den härledde sig icke af öfverdåd, utan
af oförstånd, hvarföre de bådo om skonsamhet.—
l bergets remnor finnas flera källor, såsom S:t
Erik« källa, hvars klara vatten tros stärka svaga
ögon, och Trummekattan, som förser bela
Söderköping med ett ypperligt driksvatten. På bergets
öfversta topp, som ligger 38 alnar öfver Laurentii
kyrktorn i staden, och hvarifrån man har en
vidsträckt utsigt, är en behaglig slätt, kallad
Lekarebacken, af de lekar, som ungdomen der plägar
anställa under den vackra årstiden. Man bar fordom
i berget träffat kristallstenar och på den tiden
Söderköping bade sitt eget myntbus, skall en falsk
mvntare här hafva baft sin verkstad, hvilken
ännu kallas: Mynlmaslare-kammaren.
Ran (myth ). Sjöguden Ägirs maka, en
personifikation af hafvet. Hon hade åt sin gemål födt nio
döttrar, hvilka, dägeliga och blåbeslöjade,
hoppade kring de seglandes farkoster och än sköto
på, än åter hindrade farten. Alla som drunknade,
sades komma i Rans rike och hon troddes hafva
ett nät, det hon försåtligt utlade för dem som
färdades på det våta elementet. Deraf härleder
sig den Svenska allmogens vidskepliga sagor om
bafsfrun. — Ran bade lånat sitt nät ät Loke, då
ban fångade dvergen Andvare. Valkyriorna vredo
oftast ur bennes bänder de skepp, som hon ville
neddraga i djupet. — Finnarne dyrkade henne
under namn af Raine.
Ranck, Sven, son af Anders Svensson i
Rankhyttan och härstammande från stamfadern Rancke,
hvilken skall hafva lefvat i medlet af 1400-talet,
blef 1630, vid 14 års ålder, soldat vid Dalrege-
mentet, och tjente sig upp genom alla graderna
ända till öfverste för Elfsborgs regemente, samt
1678 general-major af infanteriet, och samma år
landshöfding öfver Halland samt kommendant öfver
alla länets fästningar. Han flyttades två år senare
till landshöfdinge-platsen i Malmöbus och en del
af Cbristianstads län. Dog på Halmstads slott d.
1 Dec. 1684. Han hade två söner. Den ene af
dem,
Ranck, Gustaf, blef 1701 öfverste för Kalmar
regemente, med hvilket han deltog i slaget vid
Klissow, belägringen af Thorn och fälttågen i
Polen och Ukrän. Stupade barnlös i slaget vid
Pul-tava. Hans broder,
Ranck, Conrad, general-löjtnant af infanteriet
och befälhafvare för landtgrefvens Carl af Hessen
trupper, samt guvernör öfver Halland. Uppböjdes
1715 i friherrlig! stånd.
Randel, Anders, konsertmästare vid kongl,
teatern, föddes d. 6 Okt. 1806 i Ramdala socken
i Rleking. Föräldrarne voro fattigt torparefolk.
Den lilla gossen röjde tidigt ovanliga musikaliska
anlag, hvilka han sjelf småningom utvecklade, då
han af en kringvandrande spelman fick till skänks
en violin, som gifvaren lärde bonom stämma och
något litet handtera. Han spelade nu snart derpå
de psalmer och polskor, som sjöngos för bonom
af bans syster, hvilken ägde en utmärkt vacker
röst. Vid 10 års ålder, då ban med sin inor
besökte Carlskrona, gjorde ban der icke litet
uppseende genom de framsteg ban redan vunnit, och
förvärfvade med sitt spel mången gåfva, som föll
hans behöfvande slägtingar till gagn. Ett vida
väsendtligare var det för bonom, att ban af några
tonkonstens vänner upptogs i elt i staden sliftadt
musikaliskt sällskap, der hans egentliga bildning
började. Då konung Carl Joban med sin son,
kronprinsen, år 1819 besökte Carlskrona, fick den änna
icke 12-årige virtuosen låta böra sig för bonom
och exeqverode, till hans fullkomliga belålenhet,
några variationer af Rhode. Rland andra resande
var der äfven baron De Geer från Finspång,
hvilken upptog gossen, förde honom hem med sig och
lät besörja bans undervisning. Kronprinsen, numera
konung Oscar, besökte stundom Finspång, och
beslöt, att i samråd med baron De Geer, påkosta
hans resa till Paris. Denna anträdde ban 1822,
fick, eburu ej utan svårighet, inträde vid
conser-vatorium, hvilket ej gerna medgafs fremlingar,
och qvarstannade till 1828, hvarunder ban
band-leddes af de stora mästarne Cherubini och Raillot
samt äfven fick låta höra sig för Violti, som
klappade bonom på hufvudet och uppmuntrade honom
med sitt bifall. Återkommen till Stockbolm
anställdes ban vid kongl, hofkapellet, der ban 1838
blef andre konsertmästare. R. är icke blott cn
utmärkt violin-virtuos, utan äfven kompositör, och
bar, som sådan, uppträdt med flera konserter,
uvertyrer och sång9aker. Häraf bar ban likväl
blott utgifvit 7 häften romanser och 10 etuder
för violin.
Randgras kallas en varietet af Rörflenen (se detta
ord), och är allmänt bekant genom sina grön- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
