Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
298
Relier.
Rektangel for in I ga.
Heiner, Antiers von, född i Götheborg d. 3
Nov. 1701. Fadern var kapten i Svensk tjenst.
Han gick vid endast 14 års ålder som volontär in
vid lifregementet till fots och utnämndes till
fänrik af Carl XII d. 30 Nov. 1718, således en af
de sista, om ej den sista, utnämning konungen
gjorde. I denna beställning qvarstod R. emellertid 1737,
då ban, vid ett besök i Danmark, lyckades vinna
en frökens hjerta och fick tillåtelse att gå i Dansk
tjenst, hvari ban avancerade till öfverstlöjtnant och
etatsråd. Under tiden qvarstod han äfven i Svensk
tjenst, men hvari ban ej hann längre än till
kapten. lian längtade dock tillbaka till Sverige,
hvartill dock bans fru ej ville samtycka, om han icke
erhöll en passande rang. Om denna önskans
realiserande fördes nu i mänga år underhandlingar,
som hufvudsakligen bedrefvos genom den till
Sverige inflyttade juden Levin, och hvilka äro
ganska karakteristiska för kännedomen om en mängd
personer under den s. k. frihetstiden. Allt måste
nemligen ske genom mutor, och dessa användes
icke blott på underordnade personer, utan på de
högsta i samhället, ty konungen och drottningen
begärde och erhöllo ständigt lån af 60 till 120,000
d:lr s:mt. Genom dessa medel erhöll R. efter band
landsböfdinge titel, svärdsordens-stjernan och
adelskap, hvari han väl upphöjdes 1761, men som
först kunde bekräftas genom introduktion 1776,
då ändtligen riddarbus-direktionens motstånd
öfver-vanns genom Gustaf HI:s bestämda föreskrift,
hvilken, som det tros, på detta sätt betalade sina
föräldrars skuld. Den nya ätten blef ej gammal
på riddarhuset, ty den utgick 6 år derefter med
stiftaren, som dog barnlös i Köpenhamn d. 3 Aug.
1782. Mannens namn är på ett mera hedrande
sätt kändt genom de donationer ban gjorde af sin
förmögenhet, hvilken hufvudsakligen bestod af
säteriet Lärkesbolm i Christianstads län, till
underhäll för 20 fattiga, hälften af adel och hälften af
ofrälse, till uppbyggande af elt skolbus och ett
arbetshus, till brudskänk åt 20 hederliga flickor
och till elt resestipendium för någon studerande
eller yngre akademisk lärare i Lund.
Heja, Asgård*reja, kallas en i fjällen i
Norrige och i de mot delta rike angränsande
fjäll-provinser af Sverige icke sällan uppkommande,
men snart öfvergående, orkanlik storm, som, så
vidt köld kan sammanliknas vid beda, motsvarar
den Afrikanska Samum. Knappt något skydd
hjelper mot dess isande verkan, der den framfar.
Andedrägten förtages och döden följer ofta deraf hos
de lefvande djur, som stå i dess lopp. Enda
medlet till räddning är att lägga sig framstupa med
ansigtet nedtryckt mot marken samt försöka hålla
andan tills den är öfver, hvilket ock djuren
känna och iakttaga. Rejan förebådas af åtskilliga
tecken, såsom vindslilla, ett starkt dån i luften,
kreaturens ångest, m. in. Allmogen tror, att
onda Irolldomsmagter uppväcka densamma och
färdas fram deri.
Reka bade i gamla Svenskan flera betydelser,
såsom drifva, sluta, truga, äfven satta, plantera,
likaså sköta, uträtta ett ärende, slutligen vanka af
och an, vistas. Substantivet Reka betydde äfven
spade. Reke eller Räcke betydde hjelte, kämpe. Det
beter i Rimkrönikan: Ther war mangan ärligen räkki.
(Der var mången ärlig kämpe.)
Rekarne, östra, ett härad i Nyköpings län,
består af socknarna Näsbulla, Husby, Wallby,
Hammarby, Tjnla, Sundby, Stenqvisla, Arila,
Jä-der, Barfva, Kloster och Fors, tillsammans 364
j-mtl., uppskattade till 1,772,285 R:dr, med en
folkmängd af 12,417 personer. Arealen är 138,439
tunnl., hvaraf 3,020 äro sjöar och kärr. Utgör,
tillika med Vestra Rekarne, Daga, Äkers och
Se-lebo härader, en domsaga under Svea hofrätt.
Rekarne, Vestra, består af Tborsbälla,
Gillberga, Lysta, Öja, Vestermo, Tumtio och
Råby-socknar, tillsammans 208] mtl., uppskattade till
1,054,359 R:dr, med en folkmängd af 6,843
personer. Arealen är 76,000 tunnl., hvaraf 2,170
äro sjöar och kärr. — Invånarne i dessa härader
skilja sig, till uttal och klädedrägt, från sina
grannar. Ordet Rekar skall fordom betydt: hjeltar, och
Rekarlar var namnet på folkel der i orten. De
voro länge kända såsom ganska stridbara och
otåliga mol allt förtryck. Under unionstiden voro de
således vanligen de förste att deltaga i
uppresningarna mot de Danske konungarne och deras
fogdar, ocli utmärkte sig vid flera tillfällen i de
derunder förefallna striderna. (Se: Qvicksuiid.)
Rekarnes kontrakt, tfstra, i Strengnäs stift,
består af 6 pastorater: llusby-Rekarne, Jäder,
Näshulta, Stenqvista, Tjula och Wallby.
Rekarnes koutrakt, Vestra, består äfven af
6 pastorater: Carlskyrka, Eskilstuna, Gillberga,
Thorshälla, Tumbo och Öja.
Hekognition, skogsöre, är vid jernverken den
afgift, som deras ägare betala till kronan för
begagnandet af dess skogar.
Rekugtiilions-aliman-ningar kallas derföre de skogstrakter, som äro
utbrutna från krono-allmänningarna och anslagna,
antingen till de s. k. ädlare verkens (guld och
silfver) understöd, eller för jernhandteringen, och
Re-kognihonsveik några af de äldsta jernbrukcn, som
drifva valonsmide, såsom Löfsta, Österby och
Gi-mo, hvilka, enligt kontrakt med kronan år 1686,
fingo oinskränkt rättighet alt smida så mycket de
ville och förmådde mot en bestämd afgift af 4,000
d:lr s:mt årligen.
Hekognifioiis-skogar kallas vissa kronan
tillhöriga skogsmarker, soin blifvit upplåtna till
brukens och bergverkens begagnande emot en afgift
till kronan såsom skogsägare. Denna afgift kallas
rekognilions-afgift, emedan den gifves tn
recoyni-tionem dominii, d. ä. för att dymedelst erkänna att
kronan är skogens ägare. Genom denna afgift
vinnes ett dubbelt ändamål, dels att kronans
äganderätt ej faller i glömska, dels ock, att kronan får
en inkomst årskogen, eburu bon icke sjelf
begagnar densamma. En del af dessa skogar har
dock blifvit såld ander bruken till skatte.
Rektangelforiiiiga eller aflànglfyrkantiga
stensättningar träffar man bär och der i Sverige, och
äro forntida grafminnen. Öppnas de, träffas
vanligen inoin raudstenarne nedsatta lerkrukor, fyllda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
