- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
309

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Reuter march*

Revel.

309

om sina brydsamma finanser och begärde få råka
konungen. Denne bade likval nu mera andra som
styrde sig, hvarföre ban önskade slippa se den nu
förgätne gunstlingen. I anledning bäraf svarade
bonom von Engeström, att ban i sina bref ej
visat majestätet tillbörlig vördnad, hvarför det väl
tilläts bonom att vistas hvar han ville i riket,
men ej vid konungens bof. lian återvände nu till
Holstein och vistades bos hertigen af
Augusten-burg vid Svenska truppernas inmarcb i landet. Af
förskräckelse häröfver och fruklande, att de
kunde ba några afsigter pä honom, skall ban ba fått
ett slaganfall, som slutade bans lif d. 27 Dec. 1813.
Han var då endast 57 år gammal.

Reiiterinarck, Jona», son af Anders Larsson
Bräsch, hvilken tjent kronan i 54 år frän simpel
soldat till major, blef 1666 page hos Jakob De
la Gardies son, gick sedan i Polsk tjenst under
Johan Sobiesky, hvars fälttåg mot Turkarne och
Tarlarerne han bevistade, återkom till Sverige
1674, blef volontär vid Svenska arméen i Skàuc,
för sitt välförhållande i slaget vid Halmstad
kornett, sedan löjtnant vid lifregementet till häst, i
denna bi-ställning adlad, då ban antog ofvansagda
namn och Gck 1700 ryttmästare afsked.

Reuter*berffM säteri i Säterbo socken i
West-manland vid Arboga-ån, mtl., är utmärkt för
sin vackra belägenhet. Det bette förut Munkeboda,
förmodligen emedan det tillhört klostret i Arboga,
men utb>ttes 1637 från kronan till fritt frälse af
Jesper Milsson Cruus, som uppförde åb\ggnaden.
Öfverste Reuter, soin ägde det 16S6, gaf det sitt
namn.

ReuterNkjtild. Hofkonditorn Sven Lefler, död i
Stockholm 1721, bade en son, Haniel, hvilken
ingick i kammar-revisionen år 1700, hade tlira
civila befattningar, blef kongl, ränt mästare 1724,
bade förtjenster om galér-eskaderns nybyggnad
och utrustning, och belönades derföre 1719 med
adelskap, då han kallade sig Layersparre. Men
1734 blef han ställd under tilltal för det ban
tillgripit kronans medel, dömdes från ära, tjenst och
adelskap samt lifstids fängelse pä Marstrand,
hvarifrån ban af kongl, nåd frigafs på konung Fredriks
födelsedag 1747, och dog i Stockholm d. I ti Jan.
1749, några och 60 år gammal. Genom den dom,
som öfvergick bonom, ålades enkan och barnen
att ändra namn och kalla sig Keulevskjöld. Dessa
barn voro fyra söner, hvaraf en blef löjtnant vid
Westmanlands regemente, en annan förare vid
Södermanlands regemente, den tredje måste 1745
rför några förseelser emot riksens ständers bank",
lemna riket, och den fjerde och äldste, Axel
O||lrik. allena gjorde något mer lycka, emedan ban
gick i llessisk tjenst och fick derifrån ryttmästare
afsked. Hans son,

Heuterakjlild, Leonard Axel, född 1766,
blef major vid Götha gardet, R. af S. O., vice
landshöfding på Gottland, chef för Södermanlands
regemente, Kidd. af Preussiska Merite-orden, Kom.
•f S. O., general-major, tog afsked 1821 och dog
1832; var till sitt sätt att vara något sträf och
väckte derigenom bos många föreställningen om

allvar och redbarbet, men var i sjelfva verket
såsom militär och embetsmän temligen obetydlig. —
Yngre brodern, Casimir R., en man af solidare
militärisk bildning, dog d. 4 Okt. 1846 vid 78 års
ålder såsom general-löjtnant och Kom. med St. K.
af S. 0.

Reiiteritam, Anders, son af kornetteo vid
Södra Skånska kavalleriet Anders Stuberg, hvilken
vid Pultava föll i Rysk fångenskap, der ban
tillbragte 13 ar, och dog 1767. Sonen Anders var
född i Skåne d. 5 Jan. 1727, blef volontär vid
samma regemente som fadern, bevistade kriget i
Pommern, blef sedan beridare vid hofstallet och
slutligen direktör öfver stuterierna på Strömsholm
och Kungsör, i hvilken beställning ban adlades
1774, under ofvanstående namn. Dog barnlös d.
23 Sept. 1793, då ätten utgick med honom.

Reuterstjerna, fyra bröder, söner af Erik
Arvidsson Ragge, hvilken i matrikeln kallas
"Capi-taine vid Arboga Slysser", voro bland de många
bevisen pä huru lätt adelskap då beviljades. När
det tillerkändes dem, 1705, var den äldste,
Christoffer, ryttmästare vid lifregementet, den andre
och tredje, Harald och Carl, drabanter,
hvaraf den förre arkebuserades i Bender, för det ban
ibjälstuckit "en kocksgesäll", och den andre, som
fallit i Rysk fångenskap vid Pultava, fick efter
återkomst en öfverstlöjlnants titel. Den fjerde, Krlk,
var löjtnant, då ban adlades, tillfångatogs af
kosackerna vid Lutencka 1709, qvarbölls i Ryssland
till 1722 och fick efter hemkomsten majors afsked.

Heutersvä^d, Anders, hette förut Hof,
adlades 1690 som löjtnant, bade bevistat slagen vid
Halmstad, Lund och Landskrona, samt blef sedan
ryttmästare.

Keutervall, Hengt, son af kyrkoherden Reetz,
som skall ba bärstammat från en Tysk adlig ätt
Bulgrin, var född 1634, blef vid 20 års ålder
ryttare vid Königsmarks ryttarekompani i Bremen,
bevistade Carl Gustafs och sedan bans sons flesta
fälttåg, utmärkte sig vid många tillfällen, blef
ryttmästare, adlad 1686 och död året derpå.

Revel. Denna stad, som tillika med Estland, der
den är hufvudstad, tillföll Sverige tillika med det
(se: Esltuntl), förekommer sedan mer än en gäng
i Svenska krigshistorien. Ar 1710 gick hon för
Sverige förlorad genom kapitulationen d 28 Sept.
Den 13 Maj 1790 gjordes af Svenska flottan bär
ett fruktlöst anfall på den Ryska, som låg
förtöjd nära land, hvaremot den Svenska, som var
öfverlägsen, men hade att kämpa mot svårigheten
af en bård vind, begick det felet alt icke äfven
ankra. Nu måste bon, efter flera timmars
kanonad, draga sig undan med förlust af tvenne
linjeskepp , Prins Carl som togs af Ryssarne, och
Riksens Ständer, som stannade pä grund otb måste
uppbrännas, samt 51 man döda och 81 särade,
hvaraf 2 officerare. Skeppet Tapperbeten måste
kasta öfver bord 42 kanoner, innan det kom loss
från S:t Ragnild.sgrundet, hvarpå det stött.
Linieskeppet Gustaf III, som var chefsskepp och fördes
af öfverstlöjtnant Klint, var ett af dem som led
mest, emedan det var i värsta elden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free