Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348
Rlksskulden.
Riksskulden.
ler timmen, är således bär nära nog okändt.
Riksgäldskontoret upplager väl stundom ännu lån, hvarå
obligationer utfärdas, och upptog senast 1848 ett
sådant å 2 millioner R:dr B:ko till gäldande af årets
krigskostnader; men dessa lån äro ställda på så
bestämda betalningsterminer, och inlösas så
punktligt , att de äro med begärligbet eftersökta och
aldrig något agio å dem betalas, om ej
möjligtvis någon gang för att erhålla dem. Ordet
"Riks-skuld" kan således här endast angå äldre
förhållanden.
Innan riksgäldskontoret år 1789 inrättades och
det ensamt emottog den omedelbara befattningen
med all rikets yttre och inre gäld, med hvilken
regeringen således från denna stund fick ingenting
att skaffa, är det ytterst svårt, kanske nära nog
omöjligt, att med full visshet utreda denna skulds
verkliga belopp. Intill 1772 hade väl ständerna
denna angelägenhet om bänder och skötte den
genom sitt s. k. Kontor; men som det, likt allt
annat, stod under sekreta-utskottets öfverstyrelse och
måste lyda dess magtspråk, samt utskottet i sin
ordning leddes än af den ena, än af den andra
inflytelsen, utländsk eller inländsk, samt intressen
och behof inverkade på dess åtgärder; så mycket
bolls hemligt och det offentliggjorda icke alltid
var fullt tillförlitligt; den derpå följande
regeringen ensam öfvertog ärendet och var intresserad af
att gifva saken en färg efter sina åsigter och
pla-oer, och för öfrigt hanken alltid inblandades i
statens finanser, dess sedlar utgåfvos för att
afhjelpa statens behof, och län åter måste upptagas för
att öka eller stärka dessa sedlars kredit, blir det
icke möjligt att mer än aproximativt uppgifva det
verkliga förbållandet före riksgäldskontorets
stiftelse. Carl XII hade under sina krig åsamkat
riket en betydlig skuld, hvaraf, enligt presidenten
Skogmans uppgift, vid 1739 års slut återstod:
2,048,573 R:dr. Vid 1764 års slut var, genom
Pommerska kriget, skulden ökad till 10,695,949
R;dr, hvaraf 7,398,147 R dr dels till banken, dels
till enskilde inom landet. Enligt samme författare
var staten år 1773 skyldig till banken något
öfver 8,600,000 R dr, hvilken summa år 1778
genom afbetalningar minskats till 5,248,438 R:dr,
som sistnämnda års ständer beslöto skulle
afskrif-vas. Vi anföra dessa, äfvensom följande,
uppgifter utan att likväl kunna kontrollera dem.
Gjörwel uppgifver riksskulden år 1772 till 600
tnnnor guld. Detta runda tal torde likväl vara
taget temligen på böft och åtminstone icke utvisa
rätta sifferbeloppet. Bestämdare äro de uppgifter
som finnas i Canzlers Memoires pour servir a la
connoissance des a/faires polilii/ues el economiques
du royaume de Suède, emedan de åtminstone äro
hämtade ur officiella källor. Sekreta-utskottet vid
1769 års riksdag skall således sjelft ba anfört, att
kronans skuld 1766 varit 58,910,801 d:lr smt,
hvarå till 1770 betalts 15,957,011 d:lr, så att
den återstående skulden var 46,948,580 d:lr,
hvilka efter 58 marks kurs utgjorde 11,737,146 R:dr
Hamb. B:ko. Canzler finner med skäl en
motsägelse ligga deri, alt man på tre år (1770—1772)
ökade massan af bankosedlar med ungefär 90
tunnor guld i afsigt att lätta realisationen, och att
man ville styra korsen med upptagna utländska
lån. När 1771 års riksdag öppnades, bade
kronans skuld ökats med 7,961,156 d:lr s:mt i
bankosedlar, otom 1,800,000 R:dr B:ko, som man lånat
i Holland. Hela kronans skuld vid sistnämnde
riksdags början var:
l:o 979,533 R:dr Hamb. B:ko, hvaraf 179,533
R:dr ännu icke voro accepterade af banken.
2:o 1,754,000 Holländska Gulden accepterade
af banken.
3:o 1,829,197 R:dr silfver, nemligen 156,311
R:dr till krigskassan utan accept; 45,097 till
privata personer, accepterade; 1,627,789 till banken
sjelf.
4:o 46,621,546 d:lr i bankosedlar, nemligen:
96,666 d:lr till Wadstena krigsmansbuskassa mot
dels 4, dels 5 procent; 1,693,328 d:lr pä
åtskilliga båll, accepterade af banken mot 6
procents intresse; 1,194,566 i lottsedlar mot 6
procent; 394,638 d:lr i afräkning på de 41 tunnor
guld man utgifvit i skuldförbindelser à 5 procent;
106,900 d:lr till gäldande af fortifikalionskontorels
gamla skulder à 5 procent; 40,000 d:lr till
grosshandlaren Bagge mol 6 proc.; 11,000 d:lr för
bergsprängningskostnaden à 6 proc.; 40,733,889 d:lr
till banken sjelf mot 3 proc.; 273,246 d:lr till
Rålambska, Flemingska och Schlegelska
arfvingarna; 1,566,177 d:lr det gamla hofvets skulder
sedan 1769 års riksdag; 5 11,136 d:lr fordringar
ho3 Gripenstjernas, Aschebergs, Brahes, Görtz,
m. fl. arfvingar.
I presidenten m. m. Skogmans utgifna
"Anteckningar om Rikets Ständers Bank" säges att vid
Gustaf lll:s anträde till regeringen var den utrikes
och inrikes skulden sammanlagd 6,134,527 R:dr,
och att den statsskuld, som rikets ständer vid
1789 års riksdag garanterade, steg till följande
summor:
Äldre utrikes skuld........ 8,180,005: 8.
Äldre inrikes skuld........ 2,145,473: 30.
Skulder för 1788 års fälttåg . . 3,410,620: 28.
Behof för 1789 års fälttåg . . . 7,302,727: 38.
Summa R:dr Spec. 21,037,827: 8.
hvilken skuld borde afbetalas med deo åtagna
bevillningen 1 | million R:dr årligen, inflytande subsidier,
skatterättsmedel, lön- och betalningsafgifter samt
ordinarie licenten. Vid 1792 års riksdag
garanterade ständerna ytterligare krigskostnader till ett
belopp af 8,999,990 R:dr. Hela rikets ut- och
inländska skuld var således vid Gustaf III:s död
något öfver 30 millioner R:dr.
Enligt ofvanstående beräkning skulle
riksskulden, när ständernas oinskränkta magt upphörde,
endast ha varit något öfver 6 millioner R:dr,
hvilket, som man ser, icke stämmer öfverens med
Canzlers uppgifter, och Gustaf III skulle, under sin
fredliga styrelse intill 1788 ha ökat den med
något mer än 4 millioner R:dr. Det är icke
möjligt för den oinvigde, om det ens är det för
någon, att med säkerhet afgöra bur saken verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
