Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjöblad.
IJSborg.
533
kommet oväsen i Westmanland. Genom sitt fjerde
gifte med Karin Nilsdotter, som varit Carl IX:s
älskarinna, blef ban stjufTader ät Carl Carlsson
Gyllenhjelm. lians son,
Sjöblad, Mila Peilerason, skall, enligt
Stjern-man, ha varit född 1519 och död 1646, och bans
hustru, Malin Kàse, med hvilken ban sammanlefvat
i 90 är, dog tre är före bonom vid 111 års
ålder. Ilan blef 1609 slottslofven på Kalmar
fästning, året derpå på Kroneberg, och 1611 för
krigsfolket eller den beväpnade allmogen i Sunnerbo.
Följande året blef ban fången af Danskarne och
måste sjelf utlösa sig med 304 R:dr, emedan ban
pådiktat sig en högre värdighet än ban verkligen
ägde. Ilan hade 1560 blifvit adlad af Gustaf I,
men introducerades först 65 år derefter, och då
med sina tre söner, Anders, (brister och
Olor, hvilka sistnämndas ättegrenar allesammans
äro utslocknade, Anders med bans son, majoren
üiils *»., som dog barnlös, Christers med sonen,
öfverste Peder 8., och Olofs med bonom sjelf,
som afled ogift. Märkvärdigt nog bibehöll sig
endast faderns egen. lian hade en son, Johan,
öfverstlöjtnant vid konungens af Böhmen
lifregemen-te, hvilken stupade vid Prag 1620. Dennes son,
Sjöblad, Carl Johansson, var född 1610
eller 1611. Man vet icke mycket om hans
befordringar mer än att ban blef öfverste vid
artilleriet, sedan general, kommendant på Kronoborgs
slott 1659, då det innehades af Svenskarne, att
han 1687 npphöjdes i friherrlig! stånd och dog
1696, vid 86 års ålder. Han visade sig alltid som
en behjertad man. Så t. ex. då hertig Adolf
Johan gjorde anspråk på förmynderskapet för den
späde Carl XI och begärde nycklarna till
Götbe-borgs stad, der S. var befälhafvare, nekade han
aflemna dem. Då drog hertigen sin värja, men S.
drog äfven sin, sägande, att om llans Durcblaucbt
icke stack in sin värja, skulle S. uppföra sig som
en soldat och ban skulle få se, att ban hade med
en karl att göra. Hans son,
Sjöblad, Krik, var född i Halmstad d. 28 Aug.
1647; ingick tidigt i sjötjensten, der ban
utmärkte sig genom drift och tapperbet, så att han år
1677 var utnämnd till amiral. Lyckan svarade
likväl icke mot hans mod, och i slaget vid Rostock
d. 31 Maj sistnämnda år, nödgades ban, efter flera
timmars eld och ett käckt motstånd, gifva sig
fången åt Danske amiralen Juel. Först efter krigets
slut återkom ban till fäderneslandet, der ban blef
cbef för Gölheborgs eskader. Carl XII använde
bonom äfven vid en hemlig expedition till
Archangel, men hvilken också misslyckades, emedan
hemligheten icke bättre förvarats, än att fienden fått
kunskap derom. Sjöblad ville nu försöka om
lyckan, som svikit konom på krigets bana, kunde
vara bonom gynsammare i det civila
embetsmanna-vrkets, och blef guvernör i Götheborg. llans
beräkning slog likväl felt, ty han invecklades i en
process, som föranledde bans skiljande från
tjensten för embetsfel 1711. Först efter Carl XII:s
död återställdes ban i sina embeten. Han torde
ba varit af ett hårdt och ovänligt lynne, och be-
skylles för egennytta. Var en fiende till
Wachtmeister och det system denne sökte införa vid
flottan. llans son ,
Sjöblad, Carl Keorg, var född d. 2 Nov. 1683
och ingick äfven vid flottan, der ban uppsteg
ända till amiralsgraden med öfveramirals n. b. o. v.
Blef 1733 landshöfding i Blekinge och 1740 i
Malmöbus län, hvarmed
öfverkommendants-värdig-heten förenades, blef, vid ordnarnas stiftelse, Kom.
af S. O. Var på förslag till riksråd, men
undanbad sig denna ära. Dog d. I Sept. 1754. — En
af Sjöbladska slägten, majoren och R. af S. 0.
Kils S., stupade i sjöbataljen vid Svensksund
1789, vid 54 års ålder.
SJ öbo hut, Vredrik, född d. 13 Dec. 1753 i
Carlskrona, der fadern var regement s-skrifvare, och
död derstädes d. 25 April 1829 såsom öfverste i
flottan och R. af S. O.; bade, såsom yngling, i 8
år idkat sjöfart, dels pä handels-, dels på
krigsfartyg, bevistat 1788 — 1790 årens fälttåg och alla
derunder förefallna större krigsföretag, ända till
reträtten från Wiborg, der ban bade den olyckan
att bli fången tillika med hela besättningen på
linieskeppet Hedvig Elisabeth Charlotta, som blef
skjutit redlöst och fastnade på grund.
Befordrades efter hand ända till öfverstegraden, som ban
erhöll 1812. Förestod från 1786 till 1796
informationen vid amiralitets-sjömansskolan och
utgaf flera för yrket vigtiga arbeten, såsom Försök
til et kort utkast af S/omanovern, Något om
Skeppsbyggeriet ; Basta vägen för en ung Sjöman al
framdeles vinna förtroende; Navigation med tabeller, o. s. v.
Sjöborg, Vilt Henrik, var född d. 6 Febr.
1767 i Högestads prestgård i Skåne, der fadern
var kyrkoherde, blef 1783 student i Lund, 1787
magister, och 1790 docens i historien derstädes.
Redan från barndomen röjde han en ovanlig håg
för forskningar i antikviteterna, hvilken håg ännu
mer utvecklades genom den tillgäng till en rik
samling af de Isländska sagorna, som ban fann bos
en af sina morbröder. Den bestämde riktningen af
bans lefnadsbana, och man kan anse Sjöborg
såsom den, hvilken egentligen gifvit väckelse åt det
yngre slägte af fornforskare, som i våra tider
uppväxt och gjort nordens häfder och
ålderdomslem-ningar till föremål för sin granskning och sina
lärda bemödanden. Redan år 1791 företog S. en
fotresa i norra Tyskland för detta ändamål, och
under hela sin följande lefnad förnyade ban ofta
dylika resor inom fäderneslandet, dels på egen
bekostnad, dels på offentlig, dels på
öfver-intenden-ten Tbams. Ar 1799 professor i historien,
föranledde ban ett historiskt musei stiftande i Lund
och erhöll år 1314 tjenstledighet för att hafva
inseende öfver rikets antiqviteter, för hvilket
ändamål han tvenne år senare eihöll tillåtelse alt
flytta till Stockholm, der han afled d. 1 Juli 1838,
vid 71 års ålder. Sjöborg, som ägde ett särdeles
lyckligt föredrag, och hvars föreläsningar
derigenom alltid voro mycket besökta, utgaf tid efter
annan en mängd större och mindre skrifter,
hufvudsakligast öfver sitt älsklingsstudium. De
förnämsta deribland voro: Inledning till kännedom af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>