Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K||rain.
Skriftermål.
575
norden vid vårens annalkande. Skrakfoglarne pläga
om hösten med förenade krafter hopdrifva fisken
i en grund vik för att der uppsluka bonom, och
bar af denna instinkt fått namn af liörfngel. Han
är således en väldig fiskslukare, men
skärgårdsboerna ba ock på flera ställen lärt sig att beskatta
bonom, dels genom att bygga fiskbus, der den af
roffàgeln förföljda fisken tager .sin tillflykt, dels
genom att utlägga hàlkar, i hvilka fogeln värper
ägg. SmAskraken är en något mindre art, som
bos oss är den allmännaste. Skrakfogelns bona
kallas Skrocka.
Skräm, Peler, Dansk amiral på Erik XlV:s lid,
led flera förluster till sjös emot den käcke
Svenske amiralen Jakob ßaggu, och fick, bland annat,
under en träffning vid Ölands norra udde, sjelfva
sitt amiralskepp skjutet i sänk.
Skren socken, annex lill Falkenbergs pastorat
och belägen ^ mil från denna stad, består af 20 £
hemman, uppskattade till 102,563 K:dr, med en
folkmängd af t,060 personer och en areal af 6,133
tonni., hvaraf 265 äro sjöar och kärr. Socknen
omgifves på vestra och sydvestra sidan af hafvet,
på den norra af Etraån , och pä den södra af
Su-seån. Den besväras mycket af flygsand, och
jordmånen är i allmänhet sandig. Kyrkan är af sten,
försedd med blvtak, men bar inga särdeles
märkvärdigheter. Bexell gör en nedslående beskrifning
på näringsflitens orb välmågans tillstånd inom
socknen. Ilan säger alt dess skuld stiger till 30,000
R:dr och fordringarna endast till 5,000; alt blott
7 äboer ha ntlänta penningar, några äga nätt upp
hvad de behöfva, men de flesta äro försatta i skuld.
Utom tånggödseln skulle åkerbruket föga löna sig,
och med få undantag kunna karlarne icke
förfärdiga de nödvändigaste redskap, det erfordrar."
Deras hufvudsakliga sysselsättning är sjelfva
åkerbruket och fiske; qvinnan del>ager merändels
beständigt i karlarnes arbeten. Man ser henne
således arbeta både vid stranden med tångs
upptagning, på åkren och i torfmossen. Likväl köper
hon någon gäng nölhår och förfärdigar
hästtäcken, och s. k. ryor, hvilka uppköpas af Kindboen.
Utom något s. k. fyrtråd, som säljes på Halmstads
marknad, göras här icke andra väfnader till
af-salu. Dagen användes, så länge jorden är bar,
med häckning, plöjning-, dä ej hafsvågen pä
stranden uppkastat täng. Morgon och afton tröskar
mannen, och qvinnan spinner eller väfver till
husbehof. När tröskel är slutadt, binder mannen
lax-eller sillgarn af det gam qvinnan spunnit." Delta
skrefs 1818, och man bör boppas, att tillståndet
sedan dess något förbättrat sig.
Skreflinee, Ventrn, annex till Hussie
moderförsamling i Malmöhus län, J mil från Malmö,
består af 13J hemman, uppskattade till 137,530
R:dr. med en folkmängd af 560 personer och en
areal af 2.037 tunnl , hvaraf endast 2 äro
oländig mark. Kyrkan är af obekanl ålder, bar tid
efter annan undergått tillbyggnader och företer
inga märkvärdigheter. Inom socknen ligger
Bull-to/la gård, 2 mtl., som äges af landtbrukaren J.
D. Kockum, hvars "betydliga och stora landtgård
gifver en ovanligt stor afkastning, så väl i
spannmål som af ladugården och bränneriet", (se:
Bru-zelii Beskrifning öfver Malmöbus län). I socknen
finnas 3 ättehögar. Vid en plöjning träffades, för
flera år tillbaka, en större samling kanonkulor,
en lemning från de krigiska uppträden, hvilka mer
än en gång ägt rum i denna nejd. Om
lefnadssättet och välmågan bos folket, se: Hussie. Adr.
Malmö.
SkreHinge socken, annex till Torrlösa
moderförsamling i Malmöbus län, 2| mil från Landskrona,
består af J| hemman, uppskattade till 62,212
R:dr, med en folkmängd af 344 personer, enligt
särskild år 1849 meddelad uppgift, och en areal
af 99t tunnl., hvaraf intet anses för oländig mark.
Jordmånen är god, för det mesta lera, och ängen
tillräcklig. Kyrkan är liten och oansenlig och äger
liksom sjelfva socken ingenting märkvärdigt. Adr.
Lund och Trolleholm.
Skrertvikit socken, med annexerna Herrestad och
Högås, ett reg. pastorat af 2 kl. i Bohuslän, 1 }
mil N. om Uddevalla vid hafvet, består af 44 |
hemman, uppskattade till 235,740 R:dr, med en
folkmängd af 2,162 personer, och en areal af 15,992
tunnl., hvaraf 375 äro sjöar och kärr. Kyrkan
är urgammal och, till och med i sjelfva koret,
öfverfvlld med läktare, den ena öfver den andra.
Altartaflan är en oljemålning. I kyrkan förvaras
6 helgonbilder af träd, men skurna af en
mästareband. Äfven visas här ett urgammalt hen af en
bvalfisk, som sägnen påslår vara af en sjöorm.
Socknen har en god jordmån och betydlig skog
till och med af bok, och jordbruk är invånarnes
nästan enda näringsfång. Mänga af dess trakter,
omvexlande af böjder och dalar, äro en typ af
den Bohuslänska naturen och stundom särdeles täcka.
Här ligger säteriet Gullmarsberg, 2 mtl., med 7
mtl. skatte, år 1772 af aflidne grosshandlaren i
Uddevalla Anders Knape doneradt till den af
honom stiftade barnbusinrättningen vid Gustafsberg.
Det omtalas redan pä 1300-talet under namnet
Dynge, och ägdes af riksrådet grefve Ascheberg,
som gaf det sitt nuvarande namn och uppförde
manbyggnaden. Egendomen är en af de
naturskö-naste i länet. Vidare märkes bär Cederlunds
egendom, som är ganska gammal. I socknen finnas
flera ålderdomslemningar, såsom efter hedniska
begrafningsplatsen en grotta kallad Tju/hdlet, hvari
sju röfvare skola bott, o. s. v. Adr. Uddevalla.
Skrifkonsten tros i allmänhet i Sverige vara
införd af Odén, som medförde den från sin
hembygd och lärde landets barn runornas bruk. Men
att skrifkonsten är äldre än kristendomen, anser
Lagerbring obestridligt, åberopande Ansgarii
vittnesbörd, att konung Björn år 831 skulle skrifvit
ett egenhändigt bref till kejsar Ludvig den Frommp.
Rimbertus säger nemligen, att Ansgarius och bans
följeslagare återvände till kejsaren med bref af
den kungliga banden oformligt skrifvit, såsom
seden der i landet är (literis, regia manu möre
if-sorum , de/ormolis).
Skriftermål. Med skriftermål eller bigl förslås
"syndernas bekännelse inför ordels tjenare, af
läng-Del. III. 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
