Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
582
Shyllberg.
Skytte.
följe deraf utgör den na blott 12 sk. ii:ko för
man och 6 sk. B:ko för qvinna. Elt lika stort
belopp erlägges deremot i stället särskildt af hvar
och en till folkundervisningens befrämjande.
Skyllbergs jernbruk i Lerbäcks sorken i Nerike,
vid än af samma namn, 4{ mil från Örebro,
består af j mtl. krono och £ mtl. skatte. Vid
bruket, som bar 3 härdar, smidas 1,432 skeppid,
hvarföre i hammar-katt betalas 14 skepp:d 2 lisp:d.
Tackjernet köpes. Afsättningsorten är dels
Stockholm, dels Götheborg. Bruksstämpeln är ett
sammanbundet OB. Äges af brukspatronen J. D.
Burenslam. Brukspatron Burens manliga afkomlingar
hafva jus paironatos öfver Lerbäcks församling,
så länge de innehafva Skyllbergs bruk.
Sky llerstn eller Sköllersta härad i Örebro län,
hestår af socknarna Sköllersta, Ekeby, Gällersta,
Svennevad, Bo, hvaraf en del tillhör Finspångs
härad i Linköpings län, Regna och Norrbyås,
tillsammans 242 j hemman, uppskattade till 1,052,44!)
R:dr, med en folkmängd af 9,499 personer och en
areal af 120 019 tunnl., hvaraf 14,440 äro sjöar
och kärr. Utgör med Fellingsbro, Glanshammar,
Örebro och Askers härader en domsaga under
Götha hofrätt. Jorden är god, men häradet till en
stor del skoglöst.
Skyllersta socken, ett konsist, pastorat af 2 kl.
inom Örebro län och Strengnäs stift, Skyllersta
härad och Örebro kontrakt, I * mil från Örebro,
består af 76 £ hemman, uppskattade till 284,827
R:dr, med en folkmängd af 2,505 personer och en
areal af 20,967 tunnl., hvaraf 1,280 äro sjöar
och kärr. Dess kyrka är ganska gammal.
Invånarnes hufvudnäring är åkerbruk, endast till eget
behof, men af skogens och ladugårdens produkter
kan något försäljas. Midt igenom socknen går den
böjdsträckning, som skiljer Telgeåns vallén från
Tisarns. Här inom ligga Wrnna sätesgård och
Äkerstadby, som i andra hälften af 17:de seklet
tillhörde Bärnhjelmska slägtens stamfader. —
Am-hnll och Tnrslnbory äro två skansar, belägna på
branta berg, J mil från hvarandra och omgifna
med murar, hvaraf ruiner ännu finnas. De skola,
enligt sägnen, ha tillhört tvenne konnngabröder,
som kämpat med hvarandra. Man har gissat, alt
de kunnat vara konungarne Amnnd och Sigar eller
Sigveder, som lefde i 6:!e århundradet, och som
bekrigade hvarann i Nerike på Höga bed, nu
Lan-na högar. Adr. Örebro.
Skylt kallades en plåt, som fästades framtill på
bringan af hästen i krig, och utgjorde en del af
den bästbeväpning, som kallades Bars. Skylt
brukades äfven midtför pannan af hästen.
Skyrrt, i gamla Svenskan inskdring, fördjupning.
Det heter i Björkörätten: "Græfver noghor nya
skyrder fra sion", (om någon gräfver nya kanaler
från sjön).
Skyttabackar voro ett slags smärre krigsfartyg
om ungefär 80 läster och omkring 30 mans
besättning, som funnos i Svenska flottan vid slutet
af 15:de och hörjan af 1 fi:de seklet.
Skytte, .Voit»», född i Nyköping 1577 af Anna
Andersdotter, då gift med borgmästaren i nämnda
stad, Bengt Nilsson Skräddare, ansågs allmänt
såsom en naturlig son till dåvarande berlig Carl,
sedermera konung Carl IX, hvilken ban äfven till
både kroppslällning och anletsdrag mycket liknade.
Det vissa är, att berlig Carl, som den tiden
residerade i Nyköping, ofla med sitt höga besök
hedrade hans föräldrars hus. Den med sällsynta
anlag begåfvade ynglingen, hvilken i början bar
namnet Schroderus, studerade med sådan öit först
i Nyköpings skola och sedan vid det då till
Stockholm förlagda universitetet, att ban vid en
derefter gjord utrikes resa, hvilken ban till sina
studiers fullkomnande fick företaga, kunde, ehuru ännu
blott femtonårig, väcka uppseende vid berömda
utrikes universiteter genom Latinsk vältalighet öfver
ämnen, soin rörde fäderneslandets ära, och genom
verser på samma språk. Utrustad med en ovanlig
vältalighet och en djup mathematisk insigt
isynnerhet, utom sin öfriga grundliga och
omfattande lärdom, samt en vidsträckt verldskännedom,
återvände han bem till fäderneslandet. Efter
hemkomsten adlades ban 1603 och upptog då namnet
Skytte, efler en utslocknad ätt, beslägtad med bans
möderne. Redan förnt hade han blifvit utsedd till
den unge Gustaf Adolfs och hans kusins, hertig
Johans liirare. Utnämnd till sekreterare i
rikskansliet, begagnades han af Carl IX vid liera
vigliga och ömtåliga uppdrag, i hvilka han genom
klokhet och vältalighet rättvisade konungens ofta
obegränsade förtroende. Mot slulet af dennes
regering åtföljde ban den högtidliga beskickning,
som 1610, under Gustaf Stenbock, skedde lill F.ng
land, der konung Jakob I. sjelf lard, genast intogs
af den lärde och vältalige Svensken. Redan såsom
hertig af Westmanland hade Gustaf Adolf 1611
iilnämnt Skytte till ståthållare öfver detla
landskap; såsom konung lemnade ban 1612 hela
rikets penningverk i hans händer. Under titel först
af kammarråd, som den tiden nästan svarade mot
finansminister, och sedan 1620 af president i kongl,
räntekammaren, förestod han i aderton år denna
befattning. Skicklig och nitisk i sina åligganden,
fick han af konungen tid efler annan emottaga
flera bevis på ynnest, dels genom förläningar, dels
genom äreställen. Redan 1617 blef han nämnd
till riksråd och fick derjemte norra Finlands
lag-mansdöme. Ar 1622 blef han Upsala akademies
kansler, och fick 1624 friherreskap i Lifland,
hvilket, jemte andra förmåner, satte honom i
jemn-bredd med landets högste herrar. Slutligen
for-ordnades han 1629 till general-guvernör öfver
Ingermanland, Lifland och Karelen, samt 1634 till
president i Götha hofrätt. Mot slutet af Gustaf
Adolfs regering, synes konungens förtroende till
honom dock hafva något aftagit, och ban fick ofta
nog uppbära förebråelser för långsambet m. m.
Hans sista offentliga värf var alt med Oxenstjerna
dellaga i fredsunderhandlingarne i Brömsebro med
Danmark. Han fick likväl knappt börja detta
arbete, förrän ban insjuknade, och afled pä sin gård
Söderåker, ej långt från sistnämnda ställe, d. 25
Mars 1645. Särdeles ryktbar har han blifvit för
sina politiska åsigter, och bananses för den egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
