Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spole.
Sprengtporten.
647
gen böga, öfver knäna nakna ben. År flytt fogel,
men vistas om sommaren på sanka ängar och
kärr, så väl i skogar som på slätter, eller ock
pä ljunghedar, ej långt från vatten. Den skriker
starkt och flyger högt och uthållande. Dess föda
utgöres af daggmaskar, sniglar och insekter. Man
åtskiljer tvenne arter deraf: Slorspo/, som blir
närmare 23 tum lång, och Smäspof som är
betydligt mindre. Båda arierna äro mycket skygga och
försigtiga.
Spole, Anders, föddes d. 10 Juli 1630 i
Småland. Fadern var smeden Peder Andersson vid
Takabergs bruk. Besökte Greifswald samt flera
Tyska akademier och studerade derpå i Upsala.’
Företog 1664, i sällskap med några ynglingar,
hvilkas informator han var, en vidlyftig resa
genom Holland, F.ngland, Frankrike och Italien,
hvarunder ban isynnerhet vinnlade sig om matematiska
studier, och äfven lärde sig glassliperi.
Återvände till fäderneslandet, efter att 1667 hafva
erhållit konungens kallelse till matematiska
professionen vid den i Lund stiftade akademien. År
1676, nnder Danska kriget, fick han i Malmö
konungens befallning att fara till Halmstad, för att
varna dervaranrle guvernören, men blef under
vägen öfverfallen af Snapphanarne, och måste efler
många besvärligheter återvända till Lund.
Sedermera användes han vid Smålands försvar emot
fienden och begagnades af konungen till flera
angelägna uppdrag, hvarunder han vid många
tillfällen råkade uti stor lifsfara. Hans härvid
ådagalagda nit och trohet belönade konungen, dels
med rika penningeskiirker, dels med fullmakt att
vara häradshöfding öfver Sönnerbo härad. Honom
erbjöds äfven adelskap, hvilket han dock undanbad
sig. Sönerne adlades först 1715 under namnet
Rosenborg. Under slaget vid Lund 1676 fick ban
sin gård uppbränd och förlorade all sin egendom.
Uti slaget vid Landskrona 1677 anförde han en
hop sammandragne bönder och var med i den
häftigaste elden. Förde sedan de tagna Irofeerna till
Halmstad, och belönades ytterligare för visad
trohet med öppet bref på frälsefribet för alla de
bemman ban kunde tillhandla sig. Utnämndes 1679
till matbeseos professor i Upsala, och bandledde
alltsedan derstädes den studerande nngdomen. Fick
1695 det uppdrag att, tillika med prosten
Billberg, företaga en resa till Lappmarken och
Torneå, i ändamål alt derstädes anställa
observationer öfver polhöjder och andra ortens
märkvärdigbeter. Den I Aug. 1699 slöt ban sin omvexlande
och besvärliga lefnad, nnder hvilken ban gagnat
sitt fädernesland genom både krigiska och fredliga
värf. Bland flera af honom utgifna skrifter må
nämnas: En kort relation om Cometer\ Computvs
Eectesiasticus-, Almanakor för flera år; Matematiska
disputationer m. m.
Øponge, Jonn* Sigon, kyrkoherde i Norrtelge,
bar författat: Tbreni eller klagoskrift öfver tben
Stormecbtige Höghorne Furste och Herre, Herr
Gostavi Adolpbi Andres och Stores m. m.
sorge-lige frånfälle ulbi Tyskland Iben 6 November 1632
och na den 22 Junii 1634 med högbberömligh
konungslig process bleff i Stockholm i Gråmunks
Gloster begrafven. Denna klagodikt börjar
sålunda :
Vaker upp, dalar sköna
I Europé skog,
Vaker upp, lunder gröna
Som utbi Svea bo.
I palmelrä ther stånda,
Med ympaqvistar fin,
Se dock den stora vånda,
J ären stadd nlhi o. s. v.
I denna lon nppräknar ban alla bibliska "hjeltar"
och jemför dem med konung Gnstaf Adolf samt
tilltalar emellertid alla bimmelèns stjernor samt
jordens olika träd och blomster.
Spord betydde fordom sista slutet af en sak. Det
heter i Ostgöthalagen: "Värden han dræpin firi
borde alla bryggiu sporde", (blir ban dräpen om
skeppsbord eller på yttersta andan af bryggan).
När fråga är om djur, betecknar ordet sr ans.
$porrbneha eller Tofverum» stàngjernsbruk
anlades 1744 och 1746 af öfverstlöjtnant Stephan
Klingspor i Locknevi socken i Kalmar län. Ilar
smidas vid 4 härdar 805 skepp:d stångjern,
hvarföre i bammarskatt erläggas 7 skepp:d. Äfven
idkas något manufaktursmide. Bruket bar eget
tackjern. Afsättningsorter äro Westervik och
Stockholm. Bruksstamplar äro T S inom en krans af
stjernor och ett T öfver två korslagda
jernstänger. Äges af berr brukspatronen de Maré. — Vid
torpet Sol/alt å Tofverums ägor, finnes en
märkvärdig håla, kallad Stl/verberyet, som fordom varit
tillhåll för röfvare och tjufvar.
Sporsninller bette den sista fylkeskonong, som
herrskade öfver Nerike. Han omkom, tillika med
de andre småkonungarne, vid den stora "branden
i Upsala", dä Ingiald Illråda firade sin faders
graf-j öl och, för att utvidga sin makt, lät på en gång
innebränna sex fy Ikeskonungar.
Spottn inte den lyckan iir vrång, ett
gammalt ordspråk, uttryckande den aktning man
fordrade för olyckan, hvilken man snarare borde
söka lätta än förtynga.
Sprakeleg, eller den fräknige (spräcklige), var
ett tillnamn, som gafs åt den namnkunnige Ulf
Jarl, gift med Sigrid Storrådas dotter Estrid,
hvaraf hans afkomlingar äfven standom benämnas
Spra-keteggar.
Sprengtporten. Stamfadern för denna först
adliga, sedan friherrliga ätt, Wolmar Jakob
Ro-landt, föddes i början af sjuttonde seklet i
Tyskland, tjente sig upp ander Svenska fanan i
30-nriga kriget, och blef såsom löjtnant af artilleriet
odlad 1651 under namn af Sprengtporten. Var
1675 kommendant på fästningen Wolmar, samt
dog 1689 såsom öfverstlöjtnant och kommendant
på fästningen Nöteborg.
Sprengtporten, Magnus Wilhelm, den
förres son, född 1685 och död 1744 såsom major,
måste uthärda en svår trettonårig fångenskap i
Si-berien, och derunder ett sjutton månaders grymt
fängelsestraff, då ban, inspärrad i ett mörkt torn
och fjettrad i jern, endast spisades med vatten
III. Del. 82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
