Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
648
Sprengtporten.
Sprengtporten.
och bröd, för ott gjordt försök att fly or
fångenskapen till konang Carl XII i Turkiet, hvarvid
ban ansågs äfven hafva velat låcka med sig de
fångna Tyska dragonregementen, som voro
förlagda i Kasan. Hans broder,
Sprengtporten, Carl Henrik, född 1687,
blef 1746 öfverste för Smålands regemente till
häst och 1755 general-major. Fick 1757 afsked
såsom blind, och dog 1770.
Sprengtporten, Johan Wilhelm, föddes 1720
i Siberien, der hans moder, Anna Margaretha
Am-norin, delade sin makes fångenskap. Sedan
föräldrarna 1722 fått lemna Siberien, stannade de i
Nyland, der sonen 1741 blef bataljons-adjutant
och fänrik. Efter faderns död gick han i Fransk
tjenst, hvari ban deltog uti 1746 års expedition
till England och 1748 års fälttåg i Flandern,
under marskalken af Sachsen. Återkom 1751 till
fäderneslandet, men gick snart tillbaka i Fransk
tjenst, och blef 1754 öfverste vid regementet
Royal Suedois. Bevistade år 1757 fälttåget i
VVest-phalen, och blef samma år R. af S. O. samt
kapten vid Svenska lifgardet. Sedan ban 1758
erhållit afsked med pension ur Franska
krigstjen-sten, utnämndes ban 1760 till öfverste i Svenska
arméen, och blef 1763 öfverste för ett värfvadt
regemente, som sedan kallades Sprengtportens
regemente. År 1761 sändes han som envoyé till
kongl. Danska hofvet och undertecknade i sådan
egenskap, jemte ambassadören grefve Horn, 176(i,
giftermålskonlraktet mellan den Svenske
kronprinsen Gustaf och Danska prinsessan Sofia Magdalena.
Sistnämnda år uppböjdes han titi friherre och blef
sedan 1770 general-major, 1771 Kom. med St.
K. af S. O., 1775 general-löjtnant och 1778
Se-raf.-riddare. Var en bland de hemlige
medver-karne till Gustaf Ill:s revolution år 1772, men
drog sig sedan ifrån politiken. Dog 1795.
Sprengtporten, Jakob Wilhelm, friherre,
den förres son, föddes d. 9 Okt. 1794. Blef 1811
auskultant i Svea hofrätt och 1812 kornett vid
lifgardet till häst. Löjtnant 1814, attaché vid
missionen i Petersburg 1816, Ridd. af Ryska S:t
Wladimirs-ordens 4:de klass 1817,
stabsryttinä-stare 1818, R. af S. 0. 1822, major 1823,
öfverstlöjtnant i arméen 1824,
öfversle-kamniarjun-kare 1825, öfver-bofjägmästare 1827, öfverste i
arméen och chef för skogs-institutet 1828,
generaladjutant 1830, samma år öfverståthållare i
Stockholm, Korn. af N. O. 1832, general-major
1834. Erhöll 1838 afsked från
öfver-bofjägmästare- och öfverslåthållare-embetena. Utnämndes
1844 åter till öfverståthållare i Stockholm, men
erböll på nytt afsked 1848. Sistnämnda år
ledamot af vetenskaps-akademien. Seraf.-riddare 1849.
Sprengtporten, Jakob Hagnm, en son af
Magnus Wilhelm Sprengtporten, föddes 1727.
Ingick redan 1739 såsom volontär vid
fortifikationen och blef 1743 underofficer vid lifgardet.
Utnämndes derefter 1751 till fänrik, 1755 till
kapten vid fortifikationen och 1756 till kapten vid
lifgardet. Bevistade, såsom adjutant hos grefve
Fersen, Tyska kriget under åren 1757 —1759,
hvarvid ban deltog i flera mindre träffningar och
äfven blef svårt sårad. Utnämndes till major i
arméen samt R. af S. O. Efter återvuunen helsa,
deltog ban i 1761 års fälttåg såsom
general-adjutant, hvarunder ban flera gånger höll lyckliga
kavalleri-trafloingar mot en öfverlägsen fiendtlig
styrka. År 1762 blef han öfverstlöjtnant vid
gula husar-regementet, och förordnades till
ledamot i en militärkonselj, der ban uppgaf förslag
till ett exercis-reglemente för husar-regementena,
som konungen äfven stadfästade. År 1766
upphöjdes han till friherre och förordnades till
ledamot i Finska fästnings-kommissionen, inom
hvilken han utarbetade den defensionsplan för Finland,
hvilken kommissionen sedan framgaf såsom sitt
betänkande samt af konungen gillades och
stadfästades. År 1767 flyttades han till öfverstlöjtnant
vid lifdragonerne, samt blef 1769 öfverste för
Nylands och Tavastehus läns dragoner jemte
Karelska sqvadronen. Vid sistnämnda års riksdag, var
han ledamot af sekreta-utskotlet, och uppgaf deri
förslag till nya organisationer med åtskilliga
re-gementer, hvilkas verkställande äfven uppdrogs
honom. Vid riksdagen 1771 ansågs ban såsom
chef för den mest af unge officerare bestående
rojalistiska klubben, som kallades "Svenska ßotlenr,
och från honom antages första planen till den
sedan timade revolutionen egentligen hafva utgått,
vid hvars utförande ban äfven var den mest
verksamma personen. Härvid begagnade han
isynnerhet den i Sverige välbekanta planen alt söndra
stånden, för att neutralisera deras inflytande, och
söka ställa så, att två stånd måtte stanna emot
två, hvilket måste hafva till följd, att konungens
magt ökades. Af ständerna aflägsnad till Finland,
lyckades ban att revoltera delta land, på samma
gång som Toll bragte resningen i Skåne till full*
bördan. Uti Augusti 1772 undertecknade
garnisonen på Sveaborg den af honom föreslafvade eden,
och kort derefter afseglade han med 800 Finnar
till Sverige, för alt understödja revolten
derstädes. Vid ankomsten till Stockholm mottogs ban
utanför staden af konungen, som tackade honom
för hans nit och trohet, samt, framför fronten af
den medförda truppen, dubbade honoin till Kom.
med St. K. af S O. Sedan blef ban innan kort
general-löjtnant, öfverste för lifgardet, hvarmed
lätta dragon-korpsen då förenades, samt direktör
öfver Finska fästningsbyggnaden. Han var nu,
sade man, rikets mägtigaste undersåte. Länge
fortfor dock icke denne bäflige, orolige och
äregirige, men i grunden hederlige man, hvilken
Gustaf III erkände sig, näst Gud, hafva att tacka
för sitt rikes frälsning, att åtnjuta konungens
odelade förtroende, såsom dess förnämste
gunstling. Med anledning af eo i början af år 1774
uppkommen tvist, i afseende på tillsättandet af
en krigsrätt, som skulle ransaka öfver ett några
dagar förut hållet slagsmål emellan lifgardister,
dragoner och brandvakter, begärde den bellefrade
Sprengtporten sitt afsked, hvilket konungen äfven,
efl er några försök att afböja ansökningen,
meddelade, jemle ett pensionsbref på 30,000 d:lr s:ml
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
