Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strng.
Strypsystemet.
743
ban dess ledamot; men som han på flera àr aldrig
visade sig uti akademien, så blef ban slutligen,
1748 eller 1749, pà riksrådet Ehrenpreus’
föreställning, utesluten. Mycken och daglig rörelse,
jemte god diet, förlängde bans lefnad till nära 84
års ålder. Han aOed d. 25 Juni 1782, sedan ban
ett helt år lidit svåra plågor af ett kräftsår på
ena kindbenet. Med bonom utslocknade bans
grefliga ätt.
Strua, i gamla Svenskan detsamma som agg, groll,
kemlig ovanskap. Det heter i rimkrönikan:
"Tbå drog hvar vid annan strugh,
Med krankom vilja och ondom bug."
(Då hyste hvar och en agg mot den andra, med
sjuk vilja och elak båg.)
Strussenfelt, Alexander Michael, son af
kaptenen Michael Thomasson Strussenfelt, af en
gammal Schlesisk ätt, föddes d. 22 Okt. 17)6.
Blef 1733 volontär vid fortifikationen, men
gjorde tillika tjenst såsom underofficer vid Helsinge
regemente; 1741 konduktör, 1743 löjtnant och
1747 kapten, R. af S. O. 1748. 1’efordrades
1750 till major, och upphöjdes 1751 uti adligt
stånd. Användes vid flerfaldiga uppdrag, och
utmärkte sig, både uti Svensk och utländsk
krigi-tjenst, genom nit och skicklighet. Deltog i
Finska fälttåget 1741 och 1742, då han biträdde
vid pråmbyggnaden och rekognoscerade Ryska
lägret vid lloplax. Gjorde tjenst 1743 vid
arbetet på Fredriksskans nära Gefle och samma år vid
Bohuslänska arméen, der han förfärdigade kartor
längs Norska gränsen. Reste 1745 utrikes, då
ban bevistade belägringarna för Oudenarde, Ostende
Gent, Antverpen, Mons, med flera andra orter samt
slaget vid Liége. Deltog uti alla stormningarna,
lade banden vid fortifikations-arbetena och
bestyrde om minors anläggning. Sårades i axeln vid
belägringen af Charleroi. Återkom 1747 och
kommenderades samma år till Finland, för att vara
bebjelplig vid planers författande till de nya
fästningsverken uti Helsingfors och Lovisa. Företog
1751 en resa till Holland och Flandern, för att
bese dess förnämsta lastningar samt de verk, som
till hamnarnas försvar der voro under byggnad.
Blef 1755 öfverstlöjtnant af fortifikationen och
1772 Kom. af S. 0.; general-major. Dog d. 29
Mars 1797.
Strussflycht, Daniel, före sitt adlande kallad
Strutz, var en af de utmärktare bland våra
sjömän på 1600-talet. Sedan ban alltifrån sin
ungdom seglat till sjöss utrikes orb genomvandrat
många länder, tjente ban sig i Sverige genom alla
graderna upp till skeppsmajor, hvartill ban
nämndes 1644. I denna beställning adlad, skref han
sig till Nolinge och Wästby. Blef slutligen 1657
amiral-löjtnant. Dog d. 23 Mars 1672. Ätten
är längesedan utgången.
Strusshjelm, Lars, före sitt adlande kallad
Lars Mattsson, tjente sig upp ifrån gemen
båtsman, genom alla graderna, ända till amiral-löjtnant,
som ban blef år 1600. Han afled 1651, sedan ban
1647 blifvit uppböjd i adligt stånd. Brukades
mycket vid åtskilliga tillfällen, samt ådagalade
många prof på skicklighet och oförskräckt
mannamod.
Strusskjttld, Jesper, fore sitt adlande kallad
Jesper Svensson, född 1600, blef 1620
simpel båtsman, och tjente sig sedan, genom alla
grader, upp till skeppskaplen, i hvilken beställning
ban t654 adlades, efter att hafva gjort åtskilliga
besvärliga resor och tåg, både i fredliga och
krigiska tider, till flera utländska orter. Han afled
1658.
Striitenbo eller Stråtenbo i Aspeboda socken i
Dalarna, en gärd, som vunnit sin märkvärdighet
derigenom, att den i början af 1600-lalet ägdes
af en F.rik StafTansson, hvilken, utan att vara gift,
likväl hade 17 söner. Detta kunde på den tiden
icke undgå att väcka förargelse, och han
anmäldes således hos konung Gustaf Adolf till
bestraffning för sin oordentliga lefnad; men benådades,
emedan de flesta af hans söner voro krigsmän.
Strutharalil helte en fvlkeskonung i Skåne, under
Harald Blåtands tid. Hans namn var egentligen
blott Harald; men namntillökningen gafs bonom af
den anledningen, att då han skulle visa sig i sin
fulla prakt, ban plägade bära en besynnerlig hatt,
på hvilken kullen, som de gamla kallade "strulen",
var af rent guld och vägde tio marker, lians
öfriga högtidskläder voro ej mindre präktiga, ty de,
tillika med balten , svarade emot t jugo marker guld,
så att, när ban var i sin rätta prydnad, hans
klädsel värderades till åtminstone tolfhundraåltatio
dukater. Strulharald, vida beryktad för sin prakt
och stö||llet, hade trenne söner: »isväld ,
Thor-kil Hafi och Hemming. De tvenne äldste
härjade först på Bornholm och begåfvo sig sedan till
Jomsborg. der de blefvo upptagna bl8nd de
namnkunnige Jomsvikingarne, hvilkas hufvudman
Sig-vald med tiden blef. Bornholms dåvarande konung,
Wesele, lät plundra några Strutbarald tillhörande
byar, 8f bämnd derför, att dennes söner härjat i
bans land, hvarpå Strutbarald äter plundrade
några af YVesetes gods. Sedan på sådant sätt ett
slags krig dem emellan någon tid ägt rum, stämde
konung Harald dem till ett möte, då deras tvist
blef i vänlighet bilagd, och Wcsetes son, Sigurd,
förlofvades med Strutharalds dotter, Tofva.
Strypsystemet. Sä benämndes det system i
afseende på landets näringar, som under senare
delen af den s. k. frihetstiden följdes af det då
herrskande mösspartiet och medförde stora
olägenheter samt mycken nöd bland de arbetande
klasserna. Mössorna följde ett busbällssystem, som
var alldeles motsatt det, hvilket af hattarna
alltifrån år 1720 bade blifvit följdt. Hattpartiet
sökte på allt sält uppmuntra näringar och
fabriker, sä väl genom premier som isynnerhet genom
ett vidsträckt lånesystem, som gick så långt, att
man utlånade under flera af de sista åren, då detta
parti bade öfvervigten, mera ån en million R:dr
årligen från banken. Härigenom sattes alla
arbetande krafter i rörelse, då der fanns lätt tillgäng
på penningar, produktionen tilltog och med
densamma handel och välmåga. Hattarna voro ej så
mycket fallna för att hushålla och spara rikett
Del. III. 94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
