Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öresunds slag - Örgelmer - Örgryte - Örja - Örkeljunga - Örkened - Örlogsflottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sönderskjutet fartyg söka stranden. Båda de
Holländske vice-amiralerne Floris och Witteson föllo.
”Vi hafva,” sade Holländarne, ”visserligen fäktat
emot både Turkar, Spaniorer och Engelsmän, men
aldrig förr varit ute för en sådan strid, ty
Svenskarne slåss icke på ett resonabelt sätt, utan det
gäller lifvet i hvart enda ögonblick.”
Örgelmer (Myth.) var den äldste af alla jättar,
Rimtussarnes ättefader. Hans son var
Thrudgelmer, och dennes son Bergelmer, hvilken, då
jättarne fördränktes i Ymers blod, räddade sig och
sin hustru i en liten båt; kan sålunda anses för
Rimtussarnes andre stamfader. Eddan låter förstå,
att Örgelmer är densamme som Ymer.
Örgryte, med Carl Johans och Nya Varfs
församling, en socken i Säfvedals härad, omgifver
staden Götheborg i söder och öster, samt tillhör 2
kl. reg. Jordmånen är i allmänhet bördig, och
består mestadels af god mylla; på skog är brist.
Flera här belägna hemman egas af förmögne
borgare i Götheborg. De betydligaste gårdarna äro:
Säfvenäs, 1 mtl. säteri, det enda i socknen;
Härlanda, ett länderi; Jakobsdal; Frentorp, 1 mtl.;
Röö med Banängen och Margretelund; Stora Torp;
Källtorp; Skär och Kärralund. Vid Randängen,
1/16 mil från Götheborg, anföllos Danskarne år 1645
af Svenskarne, under befäl af Harald Stake, och
nödgades då i hast öfverföra sina trupper till
Hisingen. I socknen ligger äfven Kallebäcks eller
Gustafs källa, 1/4 mil från staden i en sandbacke,
hvarest på stadens bekostnad en vattenledning
anlades år 1793 af Hr Blackwood från Skottland,
hvarigenom Götheborg försågs med godt vatten
från 3:ne allmänna vattentappningsställen, nemligen
vid Kungsporten, domkyrkan och stora torget; en
marmorsten med inskrift bevittnar, att konung
Gustaf III besökt källan och gifvit den sitt namn.
Nära denna källa, mellan tvenne bergskullar,
finnes en grift, som ofvanpå är betäckt med flera
gråstenshällar, och af allmogen i orten fått namn
af Jättekonungens graf; någre hafva trott, att
denna grift skall vara ett minne efter konung
Ragvald Knaphöfde, som år 1135 blef ihjälslagen.
Socknen eger gemensam kyrka med Carl Johans
församling, nybyggd af sten och invigd år 1829.
Tillsammans med annexet innehåller socknen 20 5/8
hemman. Inbyggarnes antal utgör 1,357. Adr.
Götheborg.
Örja, annex till Wadensjö, är beläget vid hafvet,
i Rönnebergs härad, 1/2 mil O.N.O. från Landskrona.
Marken är jemn, och jordmånen består mest af
lera, undantagandes vid sjökanten, der qvicksand
är rådande. Socknen innehåller 17 1/2 mtl., med
515 inbyggare på en areal af 1,967 tunnl.
Örkeljunga, med Rya, en socken i Norra Åsbo
härad, är belägen 3 1/2 mil Ö. från Engelholm, och
tillhör 3 kl. reg. Marken är bergaktig och ojemn,
jordmånen sandig, men skog finnes. I socknen
ligger säteriet Lerckesholm, om 5 mtl., med god
tillgång på jagt och fiske, godt mulbete, qvarnar
m. m. Socknen innehåller 39 1/3 hemman, med 2,635
inbyggare på en areal af 37,260 tunnland, hvaraf
1,225 äro sjöar och kärr. Adr. Engelholm.
Örkened, annex till Glimåkra, är beläget i Östra
Göinge härad, 5 mil N.N.O. från Christianstad.
Marken är bergaktig och stenblandad; men på skog
af bok, ek, furu och gran är god tillgång. Flera
parker äro fridlysta till mastspiror.
Snapphanekriget år 1678 rasade här vildt, så att nästan
alla byar och gårdar i socknen då blefvo
uppbrända. Socknen innehåller 33 7/8 hemman, med
3,385 inbyggare på en areal af 48,184 tunnland,
hvaraf 2,050 äro sjöar och kärr.
Örlogsflottan. Sveriges hela örlogsflotta räknar
10 linjeskepp, 9 fregatter, 4 korvetter, 3
briggar, 5 skonertar, 2 ångfartyg, 92 kanonslupar,
20 däckade kanonslupar, 123 kanonjollar och 8
mörsarefartyg, jemte ett erforderligt antal chefs-
och sjukfartyg. Exerciskostnaden för ett
linjeskepp uppgår per månad till omkring 10,000 R:dr;
för en fregatt 5,000; en korvett 2,500; och en
brigg 2,000. Tjugofyra kanonjollar kosta
månatligen under exercistiden 9,000 R:dr, 12
kanonslupar 8,700, ett brigad-chefsfartyg 500, och ett
sjukfartyg 300. Byggnadskostnaden för ett 100
kanonskepp af ek belöper sig till 800,000 R:dr
banko, samt det årliga underhållet af samma skepp
till 33,000 R:dr; ett 74 kanonskepp till 500,000
R:dr, och underhållet till 20,000 R:dr; en 48
kanonfregatt till 370,000 R:dr, och underhållet till
15,000 R:dr; ett 200 hästkrafters ångfartyg till
240,000 R:dr, och underhållet till 11,000 R:dr.
Byggnadskostnaden för en kanonslup med
bombkanon utgör 11,000 R:dr, och årliga underhållet
230 R:dr; för en kanonjolle med en 24-℔ kanon
4,800 R:dr, och underhållet 100 R:dr; samt för
en däckad kanonslup 35,000 R:dr, och
underhållet 1,300 R:dr. Ett 84 kanonskepp fordrar 700
mans besättning; en 48 kanonfregatt 400; en
däckad kanonslup 58; en vanlig kanonslup 60, en
kanonjolle 21; och ett ångfartyg om 200 hästars
kraft 132 man. Den redan förut hos de flesta
temligen stadgade öfvertygelsen, att underhållandet
af en talrik örlogsflotta öfverstiger våra
tillgångar, och till nyttan icke svarar emot de dryga
kostnaderna, har under loppet af de senaste
riksdagarna fått en alltjemt ökad styrka genom de
många och upplysande stridsskrifter, som öfver
detta vigtiga ämne utkommit. Att slösa sina
krafter på tillskapandet af ett vapen, som i nödens stund
icke förmår mäta sig med de fienders, af hvilka
Sverige har mest att frukta, synes icke vara
ändamålsenligt. Det Sverige deremot både kan och
bör ega, är en talrik och väl inrättad
skärgårdsflotta; härtill räcka våra tillgångar fullkomligt.
Hon tyckes äfven vara mera lämpad efter vårt
lynne, och framför allt efter vår vidlyftiga
skärgård, samt våra stora insjöar, äfvensom hon icke
fordrar en så långvarig öfning, för att med
skicklighet kunna manövrera, som de stora
rangskeppen; icke heller är hvarken hennes tillskapande
eller underhåll så dyrbart som de stora skeppens.
Väl har Sverige uti sina förträffliga dockor i
Carlskrona ett ypperligt tillfälle att bygga och bevara
sina örlogsskepp; men så stora omhvälfningar
föregå i alla grenar af den allmänna hushållningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
