Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Med en suck, som gällde henne själv, steg Suse upp. Hon
kände sig ensam. Där hemma hade de väl bara talat om
henne hela kvällen, pappa, mamma och Käthe. — Suse
bad innerligt en bön, innan hon somnade.
Nästa morgon sken vårsolen in i Suses rum, och hon
måste först tänka efter var hon var; sedan såg hon sig
omkring i sitt förtjusande lilla rum. Det knackade på
dörren, och jungfrun kom för att göra upp eld i
kakelugnen.
När Suse just band på sig förklädet, kom Annemarie,
och de bägge flickorna flögo i varandras armar.
»Har du sovit gott?» frågade Annemarie. »Ja», svarade
Suse, »men» tillfogade hon bedrövad, »jag har drömt om
frukt och det betyder förargelse.»
»Suse, Suse», sade Annemarie och lade armen om sin
kusin, »inte är väl du så vidskeplig? Du upplysta
storstadsbarn, och någonting sådant? Den som tror på det
rätta, får inte vara vidskeplig, käraste min Suse.»
Suse blev röd. O, så mycket hon måste lära sig här,
och så mycken odygd hon måste lägga bort.
»Inte sant, du kommer inte att vara vidskeplig mera?»
frågade Annemarie allvarsamt. Suse nickade och lovade det.
Där nere var kaffebordet dukat. En stor kaffekaka,
kring vilken Annemarie lagt små grankvistar, stod mitt
på bordet. Suse upptäckte till sin glädje också vetebröd.
»Jag trodde att sådant inte fanns mera», sade hon.
»Förr var det också så», sade faster. »Redan långt före
kriget bakades det vetebröd endast till söndagar och
onsdagar. Det var alltid en fästdag för Annemarie; när hon
kom från skolan hade hon de färska semlorna med sig.»
»Har du gått i byskolan?» frågade Suse tämligen
förskräckt.
»Javisst, varför inte», sade denna och skar sig ett stycke
av kakan. »Det var en mycket trevlig tid. Till tionde
året gick jag där, sedan undervisade pappa mig vidare
och för enstaka ämnen kom en lärare från S.; därifrån
har jag hämtat min lilla smula vishet. Då ha ni det
visserligen mycket bättre i stadeu, där det finns så många
tillfällen att få lära något.»
»Ja, våra högre skolor äro utomordentliga!» sade Suse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
