Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Två små barn lekte på golvet och vid bordet stodo de
tre största.
Den äldsta dottern diskade av och de två pojkarne
flätade korgar. Hur kvickt och skickligt arbetade inte
gossarne, som voro till hälften barn ännu. För dem hade
vårdagen därute ingen lockelse, ty det gällde att arbeta,
att förtjäna pengar. De fingo tidigt lära sig, att livet ej
var någon lek.
Hur förvånad var ej den bortskämda Snse! Om en
sådan nöd hade hon hittills ej haft någon aning.
Annemarie bad Grete om en tallrik och räckte sedan soppan
till den sjuka; det fanns tillräckligt av den även till de
andra. Till dem höll Grete på att koka en gryta potatis
— de fattigas huvudsakliga föda. Potatis och kaffe 1 Suse
ryste. Det här skulle Lisi se, tänkte hon.
Men Annemarie tycktes ej känna någon tvekan. Hon
lät Grete röja av bordet, sätta fram brödet, sörjde för att
allt var snyggt och ordnade som en god ängel i den lilla
stugan. Skomakaren upphörde att bulta, och hans blick
följde välgörarinnan. >Ja, vår goda prästdotter», tänkte
han, »det är som om en välsignelse följde barnet.»
När Annemarie såg, att familjen var färdig att äta —
Grete hade läst bordsbönen — gick hon hem med Suse.
Från prästgården uppsteg en blå rök. Det var som om
Suse såg bergen för första gången. Annemarie förde henne
till ett ställe, varifrån man hade en härlig -utsikt och Suse
kunde inte se sig mätt därpå. Så underbart stilla och
skönt det var här! De båda flickorna vandrade långsamt
hem. Nu råkade Suse också sin farbror. Faster Therese
var sysselsatt i köket, Annemarie dukade bordet i
matsalen och under tiden satt Suse hos farbrodern i hans
arbetsrum.
»Redan i går afton underrättade jag dina anhöriga om
din ankomst», sade han vänligt. Med den lilla svarta
mössan på huvudet satt han framför sitt stora arbetsbord,
på vilket massor av böcker voro uppstaplade.
Suse vågade sig på att säga något vackert till
farbrodern om hans predikan och han gav henne ett vänligt
leende till svar. Hon måste om och omigen berätta för
honom om hemmet, om Käthe, om far och mor. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
