Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Algiers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alk
33
följande åren reducerades emellertid
nationalisternas representation så småningom alltmera genom
diverse manipulationer från myndigheternas sida.
Den på papperet erkända likställdheten mellan
infödda och fransmän visade sig föga överensstämma
med verkligheten. Svåra oroligheter utbröt på nytt
i A. mot slutet av år 1954. Revoltmännen fick hjälp
från Tunisien. Från Frankrike sändes
förstärkningar till de franska trupperna i A. Man utlovade
reformer, men situationen blev alltmera elakartad under
1955. Att A. betraktas som en integrerande del av
Frankrike förvärrade snarast krisen. Härtill bidrog
också att FN:s generalförsamling 30/9 1955 med
några få rösters majoritet beslöt att ta upp den
algeriska frågan till debatt. Frankrike hemkallade då
sin delegation som protest. 25/11 1955 beslöt
emellertid generalförsamlingen att tills vidare avföra
frågan från dagordningen, varefter Frankrikes
delegater återvände. — Under de första månaderna av
1956 har krisen i A. ej kunnat lösas. Mars 1956 fick
regeringen Mollet i Frankrike fullmaktslagar för
Algeriet. Ministerresidenten Robert Lacoste erhöll j
det närmaste diktatoriska befogenheter och två
franska divisioner ur Atlantpaktsförsvaret jämte
förstärkningar från Franska Västafrika överfördes till
A. Lacoste underströk emellertid, att viktigare än
fullmaktslagarna var uppgiften att skapa nya
arbetstillfällen för en miljon ständigt arbetslösa samt att
skapa en ekonomi, som kunde absorbera den årliga
befolkningsökningen i A. på ca 200 000 personer.
De reformer man dittills sökt genomföra var ej
tillräckligt långtgående och innebar ej heller den
nyorientering, som skulle kunna häva krisen och
komma till rätta med splittringen av nationaliströrelsen
i A.
Algiers, se Alger.
AFgoI, märklig dubbelstjärna i stjärnbilden
Per-seus. Jfr Stjärnhimmeln.
Algologi', läran om algerna.
AlgonkFner, indiansk språkgrupp i Nordamerika,
utbredd över Labrador, ö. Kanada och området
kring Stora sjöarna fram till atlantkusten. Till A.
hör mohikaner, delawarer, cheyenne, chippewa.
Deras antal uppskattas nu till 90 000.
Algon'kiska eller prekambriska tidsåldern
omfattar tiden mellan urtiden och den kambrisk-siluriska
perioden. A. brukar i Skandinavien och Finland
indelas i en äldre avdelning, j a t u 1 i u m, och en
yngre, jotnium. Till jatulium hör den
s.k.^Dalformationen v. om Vänern, huvudsakligen bestående
av skiffrar och kvartsiter. Till de jotniska
bergarterna hör bl.a. de röda sandstenarna i Dalarna,
Småland, Gästrikland osv. — Man har all anledning
anta, att organiskt liv funnits under A., ehuru
organismerna ej efterlämnat några fasta delar, vilka
kunnat bevaras som försteningar.
Algotssönerna, stormansätt i Västergötland under
medeltiden, till vilken hörde lagmannen Algot
Bryn-olfsson och biskop Brynolf i Skara.
Algsvampar, en klass kryptogamer, som vanligen
består av en enda förgrenad trådrik cell.
Alham'bra, arabisk borg utanför staden Granada
i Spanien. Kring Myrtengården och Lejongården
ligger praktfullt dekorerade salar, bland vilka
märkes Ambassadörernas sal, Abencerrogernas sal och
De två systrarnas sal. Med sina hästskobågar,
kupol-formade tak och springbrunnar hör A. till den
arabiska konstens vackraste och mest kända
byggnadsverk. A. härrör huvudsakligen från 1300-t.
A'li är ett arabiskt ord, som betyder ”den höge”,
”härskaren”. Kan vara både egennamn och titel.
Alias, lat., annars, eller.
A'li Ba'ba, arabisk sagohjälte ur ”Tusen och en
natt”, som med hjälp av trollformeln ”Sesam, öppna
dig” lyckades intränga i en grotta, fylld med skatter.
Lejongården i Alhambra.
Alibibevis är bevis, att man vid tidpunkten för ett
brotts begående befunnit sig på annan plats.
Alicanle, spansk stad vid Medelhavet. 106 000
inv. 1952. A. har blivit en av Spaniens mest
betydande hamnar.
Alice’s Adventures in Wonderland [æPisis
öd-venfsjös in oan'dölænd], berömd eng. barnbok av
Lewis Carroll (pseud. för Ch. L. Dodgson). Boken
citeras ofta av engelsmän.
Alicyk'liska föreningar, en huvudgrupp organiska
föreningar, där kolatomer binder varandra i ring,
men där de dubbelbindningar, som kännetecknar de
aromatiska föreningarna, saknas. Till A. hör
ter-pener, naftener och kamferarter.
Alifatiska föreningar, en grupp organiska
föreningar, som kan härledas ur kolväten med s.k.
öppen kolkedja. Fetterna tillhör denna grupp.
AIighie'ri, se Dante Alighieri.
Alika, sydsvenskt namn på kaja.
Alikvant', är ett tal som ej går jämnt upp i ett
annat tal. I motsatt fall säges talet vara alikvot. 3 är
A. till 10 men alikvot till 9.
Alikvo't, se Alikvant.
Alimentation, livsuppehälle, underhåll (av lat.
alimentum: näringsmedel).
Alimentä'r, hörande till födan.
Alin, O. J., 1846—1900, historisk och
statsvetenskaplig författare och politiker, blev 1882 professor
i statskunskap i Uppsala. De märkligaste av A:s
skrifter behandlar den svensk-norska unionen ur
konservativ, svensk synpunkt. I 1890-t:s politik
gjorde A. en betydande insats.
Alingsås, stad vid sjön Mjörn i Västergötland.
16 665 inv. 1956. Stort bomullsväveri, textilfabriker.
AlisarFn, ett orangerött färgämne, som förr
framställdes ur krapprot, men numera framställs på
kemisk väg. Genom förening av A. och metalloxider
framställes olika slag av alisarinfärger, som används
vid tygfärgning.
Alismata'ceae, växtfamilj, till vilken hör bl.a.
pilblad och blomvass.
A-listan, se Börs.
Alizari'n, se Alisarin.
Aljechin [alåch'in], A., 1892—1946, rysk
schackspelare, världsmästare 1927—35, sedan han besegrat
Capablanca.
AFka, se Alkor.
Alkaios t-aj'-], en av det gamla Greklands största
skalder. Levde på Lesbos mot slutet av 600-t. f.Kr.
Efter honom har den alkaiska strofen uppkallats.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0031.html