- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
39

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsikeklöver ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39 Alsikeklöver (Trifolium hybridum) är uppkallad efter Alsike socken, Stockholms län. Alsiska, gråsiska, se Siskesläktet. Alsnö, tidigare namn på Adelsö*. Där antogs på en herredag 1279 Magnus Ladulås’ stadga om skattefrihet för konungens och hans bröders män, den s.k. Alsnö stadga. Alsnö stadga utfärdades 1279 av Magnus Ladulås på en herredag på Alsnö. Jfr Adel. Als-ob-filosofin, se Vaihinger. Alster, bruks- och stationssamhälle vid Vänern i Värmland, 9 km från Karlstad. A. herrgård är Frö-dings barndomshem. Alster, biflod till Elbe. 52 km lång. A. utmynnar i Hamburg, där den bildar de små sjöarna Aus-senalster och Binnenalster. Alströmer, J. A., 1685—1761, svensk industriman, som inlade stora förtjänster om grundandet av svensk industri. Han lyckades år 1725 intressera konung Fredrik och en del av det blivande hattpartiets medlemmar att bilda ett bolag för utvecklandet av en ny textilindustri efter engelskt mönster. Tre år senare hade i Alingsås, A:s födelsestad, uppblomstrat en livlig manufakturindustri, som dock delvis levde på statsunderstöd. A. var kanske mera rik på uppslag än på egentlig förmåga att leda sina många företag. A. är även bekant för att i Sverige ha infört potatisen. Alt, mus., betecknar den djupa kvinnorösten (gossrösten) och räknas omfatta ostrukna a till tvåstrukna c. Musikinstrument med lägre tonläge kallas altinstrument, t.ex. altviolin. Altai, se Altaj. Alta'ir, fixstjärna av första storleken i örnens stjärnbild. Alta'iska språk, en språkstam, som äldre forskare ansett besläktad med de uranska språken. A. delas i: 1. Det tungusiska språket, 2. De mongoliska språken, 3. De turko-tatariska språken. AIta'j, centralasiatisk bergskedja, sträckande sig från Irtysjs och Obs källområden i v. in i Gobiök-nen i ö. I v. högsta toppen Bjelucha, 4 540 m. Betydande gruvdrift i synnerhet av guld och silver. Huvudort Barnaul. Altamfra, ort i n. Spanien, berömd för sina kalkgrottor med målningar från äldre stenåldern. Jfr fig. till Grottmålningar. Alta'n, en på pelare vilande, öppen, med bröstvärn försedd utbyggnad på ett hus. A. används ofta liktydigt med balkong*. Altdorf, huvudstad i kantonen Uri i Schweiz. 5 700 inv. I A. skall enligt sägnen Wilhelm Tell ha skjutit bort ett äpple som placerats på hans sons huvud. Altdorfer, Albrecht, 1480—1538, tysk målare och kopparstickare, verksam i Regensburg och en bland de mest betydande av Dürers efterföljare. AIt'efähr, badort på Rügen, n. Östtyskland, vid vilken förr fanns en svensk fästning. Från A. gick Sassnitztåget på färja över Strelasundet. Numera finns här en bro mellan Rügen och fastlandet. Altenburg, stad i Östtyskland, s. om Leipzig. 46 000 inv. Huvudstad i forna hertigdömet Sach-sen-A. AFtera pars, lat., den andra delen; audiatur et altera pars, man må höra även motparten. Aiteration, oro, förskräckelse. AFter e'go, lat, ”andra jag”, betecknar vanligen en i tycken och åsikter överensstämmande vän. Altere'ra, oroa, uppröra. Alternatfv, utväg, en av två el. flera möjligheter. — Alterne'rande, turvis växlande. Altesse f-ess'], fr., höghet. Alte Veste [fes'te], borg utanför Nürnberg, som svenskarna förgäves anföll 1632. Alu Altfiol, se Altviolin. Althae'a, växtsläkte av fam. Malvaceae. Stock-ro s e n (A. rosea) är en omtyckt prydnadsväxt. Roten av A. officinalis innehåller växtslem och används för beredning av läkemedel. Altita, stjärtmes*. Altitu'd, en himlakropps höjd över horisonten. Altklav används i notskrift för instrument- eller sångstämmor, som rör sig på gränsen mellan bas-och sopranklav. Genom A. placeras ett-strukna c på tredje linjen i notsystemet. Altmark, by i förutvarande Ostpreussen där år 1629 Sverige och Polen slöt ett stillestånd på sex år. Sverige erhöll för denna tid besittningsrätt till Livland och fyra preussiska städer, nämligen Elbing, Braunsberg, Pillau och Memel. Altmarkaffären. Ett tyskt hjälpfartyg, Altmark, anfölls febr. 1940 av den engelska jagaren Cossack i Jössingfjord på norskt vatten. Engelska fångar befriades. Tyskland protesterade, emedan norska krigsfartyg ej ingripit; England protesterade därför att det tyska fartyget fått uppehålla sig på norskt vatten. AFtona, västtysk stad, sedan 1937 fullständigt sammanbyggd med Hamburg* vid Elbes utlopp. 242 000 inv. Livlig industri, handel och sjöfart. Altranstädt, by i Östtyskland nära Lützen, där Karl XII 1706 slöt fred med August av Sachsen på villkor, att denne avstod från sin polska krona. År 1707 slöt vidare Karl XII här ett fördrag med kejsar Josef I, genom vilket lutheranerna i Schlesien fick religionsfrihet. Altruism, den åskådning el. karaktärsriktning, som i motsats till egoismen sätter andras väl före det egna jagets. — Altruis'tisk, oegennyttig. Altsträng, den andra strängen eller a-strängen på en violin och högsta strängen på en altviolin. Altviolfn, altfiol, är stämd en kvint lägre än violin. AIumine'ring, överdragande med aluminium. Järnföremål inbäddade i aluminiumpulver, upphettas i vätgas. Överdraget skyddar. AIumi'nium, en av de lättaste metallerna. Kemiskt tecken Al. Atomnummer 13. Atomvikt 26,97. Atomvärde 3. Spec. vikt 2,7, smältpunkt 658°. Kokpunkt 1800°. A. är en silverglänsande metall, som i luften överdras av en grå oxidhinna. — A.-oxiden el. lerjord [AI2O3] förekommer i naturen som ädelstenarna korund, safir och rubin. Av A.-salterna el. ler-jordssalterna märks sulfatet, som med alkalimetal-lernas sulfat ger dubbelsalter, alunarter (jfr Alun). — A. används inom järn- och stålindustrin, vid lödning och svetsning (se Termitsvetsning) och för mekaniska ändamål, särskilt när materialets lätthet är av betydelse som i flygmaskiner. A. används på grund av sin stora elektriska ledningsförmåga ibland för telefonledningar o.d. — En stor del av A-produktionen går vidare till tillverkning av kärl o.d. för hushållsändamål el. för den kem. industrin. — Ehuru A. är den i naturen vanligaste metallen — den ingår i fältspat och många andra vanliga mineral — är den ganska dyrbar att framställa i metalliskt tillstånd. A. framställs tekniskt på elektroke-misk väg ur mineralen bauxit*, kryolit* och anda-lusit*. Världsproduktionen av A. uppgick 1939 till 670 000 ton och 1953 till 2,2 milj, ton, varav 1,5 milj, ton från USA och 493 000 ton från Kanada. På senare tid har man framställt ett stort antal legeringar av A. med kisel, magnesium, zink och koppar. En del är valsbara, andra är gjutgodslegeringar. Aluminiumbrons, brons tillsatt med 6—10 % alu-minimum är mer beständig än vanlig brons. Aluminiumfolie, aluminiumblad valsat till en tjocklek av under 0,01 mm. A. används i stället för stanniol. Aluminotermi, framställning av svårreducerbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free