Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Alsikeklöver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Alsikeklöver (Trifolium hybridum) är uppkallad
efter Alsike socken, Stockholms län.
Alsiska, gråsiska, se Siskesläktet.
Alsnö, tidigare namn på Adelsö*. Där antogs på
en herredag 1279 Magnus Ladulås’ stadga om
skattefrihet för konungens och hans bröders män, den
s.k. Alsnö stadga.
Alsnö stadga utfärdades 1279 av Magnus Ladulås
på en herredag på Alsnö. Jfr Adel.
Als-ob-filosofin, se Vaihinger.
Alster, bruks- och stationssamhälle vid Vänern i
Värmland, 9 km från Karlstad. A. herrgård är
Frö-dings barndomshem.
Alster, biflod till Elbe. 52 km lång. A. utmynnar
i Hamburg, där den bildar de små sjöarna
Aus-senalster och Binnenalster.
Alströmer, J. A., 1685—1761, svensk industriman,
som inlade stora förtjänster om grundandet av
svensk industri. Han lyckades år 1725 intressera
konung Fredrik och en del av det blivande
hattpartiets medlemmar att bilda ett bolag för utvecklandet
av en ny textilindustri efter engelskt mönster. Tre
år senare hade i Alingsås, A:s födelsestad,
uppblomstrat en livlig manufakturindustri, som dock
delvis levde på statsunderstöd. A. var kanske mera
rik på uppslag än på egentlig förmåga att leda sina
många företag. A. är även bekant för att i Sverige
ha infört potatisen.
Alt, mus., betecknar den djupa kvinnorösten
(gossrösten) och räknas omfatta ostrukna a till
tvåstrukna c. Musikinstrument med lägre tonläge
kallas altinstrument, t.ex. altviolin.
Altai, se Altaj.
Alta'ir, fixstjärna av första storleken i örnens
stjärnbild.
Alta'iska språk, en språkstam, som äldre forskare
ansett besläktad med de uranska språken. A. delas i:
1. Det tungusiska språket, 2. De mongoliska
språken, 3. De turko-tatariska språken.
AIta'j, centralasiatisk bergskedja, sträckande sig
från Irtysjs och Obs källområden i v. in i
Gobiök-nen i ö. I v. högsta toppen Bjelucha, 4 540 m.
Betydande gruvdrift i synnerhet av guld och silver.
Huvudort Barnaul.
Altamfra, ort i n. Spanien, berömd för sina
kalkgrottor med målningar från äldre stenåldern. Jfr fig.
till Grottmålningar.
Alta'n, en på pelare vilande, öppen, med
bröstvärn försedd utbyggnad på ett hus. A. används ofta
liktydigt med balkong*.
Altdorf, huvudstad i kantonen Uri i Schweiz.
5 700 inv. I A. skall enligt sägnen Wilhelm Tell ha
skjutit bort ett äpple som placerats på hans sons
huvud.
Altdorfer, Albrecht, 1480—1538, tysk målare och
kopparstickare, verksam i Regensburg och en bland
de mest betydande av Dürers efterföljare.
AIt'efähr, badort på Rügen, n. Östtyskland, vid
vilken förr fanns en svensk fästning. Från A. gick
Sassnitztåget på färja över Strelasundet. Numera
finns här en bro mellan Rügen och fastlandet.
Altenburg, stad i Östtyskland, s. om Leipzig.
46 000 inv. Huvudstad i forna hertigdömet
Sach-sen-A.
AFtera pars, lat., den andra delen; audiatur et
altera pars, man må höra även motparten.
Aiteration, oro, förskräckelse.
AFter e'go, lat, ”andra jag”, betecknar vanligen
en i tycken och åsikter överensstämmande vän.
Altere'ra, oroa, uppröra.
Alternatfv, utväg, en av två el. flera möjligheter.
— Alterne'rande, turvis växlande.
Altesse f-ess'], fr., höghet.
Alte Veste [fes'te], borg utanför Nürnberg, som
svenskarna förgäves anföll 1632.
Alu
Altfiol, se Altviolin.
Althae'a, växtsläkte av fam. Malvaceae.
Stock-ro s e n (A. rosea) är en omtyckt prydnadsväxt.
Roten av A. officinalis innehåller växtslem och
används för beredning av läkemedel.
Altita, stjärtmes*.
Altitu'd, en himlakropps höjd över horisonten.
Altklav används i notskrift för instrument- eller
sångstämmor, som rör sig på gränsen mellan
bas-och sopranklav. Genom A. placeras ett-strukna c på
tredje linjen i notsystemet.
Altmark, by i förutvarande Ostpreussen där år
1629 Sverige och Polen slöt ett stillestånd på sex år.
Sverige erhöll för denna tid besittningsrätt till
Livland och fyra preussiska städer, nämligen Elbing,
Braunsberg, Pillau och Memel.
Altmarkaffären. Ett tyskt hjälpfartyg, Altmark,
anfölls febr. 1940 av den engelska jagaren Cossack i
Jössingfjord på norskt vatten. Engelska fångar
befriades. Tyskland protesterade, emedan norska
krigsfartyg ej ingripit; England protesterade därför att
det tyska fartyget fått uppehålla sig på norskt
vatten.
AFtona, västtysk stad, sedan 1937 fullständigt
sammanbyggd med Hamburg* vid Elbes utlopp.
242 000 inv. Livlig industri, handel och sjöfart.
Altranstädt, by i Östtyskland nära Lützen, där
Karl XII 1706 slöt fred med August av Sachsen på
villkor, att denne avstod från sin polska krona. År
1707 slöt vidare Karl XII här ett fördrag med kejsar
Josef I, genom vilket lutheranerna i Schlesien fick
religionsfrihet.
Altruism, den åskådning el. karaktärsriktning,
som i motsats till egoismen sätter andras väl före det
egna jagets. — Altruis'tisk, oegennyttig.
Altsträng, den andra strängen eller a-strängen på
en violin och högsta strängen på en altviolin.
Altviolfn, altfiol, är stämd en kvint lägre än violin.
AIumine'ring, överdragande med aluminium.
Järnföremål inbäddade i aluminiumpulver, upphettas i
vätgas. Överdraget skyddar.
AIumi'nium, en av de lättaste metallerna. Kemiskt
tecken Al. Atomnummer 13. Atomvikt 26,97.
Atomvärde 3. Spec. vikt 2,7, smältpunkt 658°. Kokpunkt
1800°. A. är en silverglänsande metall, som i luften
överdras av en grå oxidhinna. — A.-oxiden el.
lerjord [AI2O3] förekommer i naturen som
ädelstenarna korund, safir och rubin. Av A.-salterna el.
ler-jordssalterna märks sulfatet, som med
alkalimetal-lernas sulfat ger dubbelsalter, alunarter (jfr Alun).
— A. används inom järn- och stålindustrin, vid
lödning och svetsning (se Termitsvetsning) och för
mekaniska ändamål, särskilt när materialets lätthet är
av betydelse som i flygmaskiner. A. används på
grund av sin stora elektriska ledningsförmåga ibland
för telefonledningar o.d. — En stor del av
A-produktionen går vidare till tillverkning av kärl o.d.
för hushållsändamål el. för den kem. industrin. —
Ehuru A. är den i naturen vanligaste metallen —
den ingår i fältspat och många andra vanliga
mineral — är den ganska dyrbar att framställa i
metalliskt tillstånd. A. framställs tekniskt på
elektroke-misk väg ur mineralen bauxit*, kryolit* och
anda-lusit*. Världsproduktionen av A. uppgick 1939 till
670 000 ton och 1953 till 2,2 milj, ton, varav 1,5
milj, ton från USA och 493 000 ton från Kanada.
På senare tid har man framställt ett stort antal
legeringar av A. med kisel, magnesium, zink och
koppar. En del är valsbara, andra är gjutgodslegeringar.
Aluminiumbrons, brons tillsatt med 6—10 %
alu-minimum är mer beständig än vanlig brons.
Aluminiumfolie, aluminiumblad valsat till en
tjocklek av under 0,01 mm. A. används i stället för
stanniol.
Aluminotermi, framställning av svårreducerbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0037.html