Arb 62 medborgarna i största möjliga utsträckning individuellt och genom sina organisationer ta aktiv del. En större effektivitet hos näringslivet skall både leda fram till och drivas fram av ett större mått av demokrati inom den ekonomiska organisationen. Programmet sammanfattas under tre huvudrubriker: I. Full sysselsättning; II. Rättvis fördelning och höjd levnadsstandard; III. Större effektivitet och mera demokrati inom näringslivet. Arbetarrörelsens funktionärsförbund bildades 1916; består av i den svenska arbetarrörelsens tjänst anställda personer i förtroendeställning och har huvudsakligen till syfte att främja ideella intressen. Arbetarskydd, verksamhet för att förebygga olycksfall i arbete och yrkessjukdomar. Se Arbets-lagstiftning. — För att företräda arbetarna i frågor om sundhet och säkerhet i arbetet skall på arbetsplats med fem eller fler arbetare finnas skyddsombud, som utses av arbetarna. På arbetsplatser med 50 anställda eller fler utses skyddskommittéer för att verka aktivt för arbetarskyddet. Skyddsombuden har lagens stöd i sin verksamhet och får ej hindras däri. Ansvaret för att arbetarskyddslagen efterlevs åvilar lokalt yrkesinspektionen och kommunala tillsynings-män, utsedda av hälsovårdsnämnderna. Yrkesinspek-tör kan förbjuda ett arbete som utförs under icke betryggande förhållanden. Centralt leds verksamheten för A. av arbetarskyddsstyrelsen*. Arbetarskyddsnämnden, ett av Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen upprättat, gemensamt organ i arbetarskyddsfrågor. Arbetarskyddsstyrelsen, centralt ämbetsverk med tillsyn över arbetarskyddet. A. inrättades 1949 och övertog då riksförsäkringsanstaltens uppgift att vara chefsmyndighet för yrkesinspektionen. I och med arbetarskyddsstyrelsens inrättande upphörde arbetsrådet att finnas till. Styrelsen blev vårt lands högsta domstol i tvister angående tillämpningen av de olika arbetstidslagarna på ett visst arbete eller en viss arbetstagare. Då den utövar denna sin befogenhet är styrelsen sammansatt ungefär som arbets-domstolen, dvs med representanter för staten, arbetsgivarna och arbetstagarna. Arbete, se Energi. Arbetet, dagl. socialdemokratisk tidning i Malmö, grundad 1887 av Axel Danielsson. Arbetets frihet, Centralförbundet för, bildades 1923 som konkurrentorganisation till Skogs-och flottningsarbetarförbundet och de syndikalis-tiska sammanslutningarna i Norrland. A. har sedermera utsträckt sin verksamhet till andra delar av landet och låtit sina medlemmar konkurrera om arbetstillfällena med fackföreningsmedlemmarna även vid strejker och lockouter. Arbetets riddare, äldre amerikansk arbetarsammanslutning i ordensform. A. är opolitisk och motståndare till strejker. A. hade stor anslutning på 1880-t. Sedan Amerikanska arbetarförbundet bildats genom utbrytning ur A., har A. emellertid förlorat alltmera i betydelse. Arbetets söner, socialistisk sång, författad av H. Menander. Arbetsavtal, överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetare rörande arbetsanställning. Se Arbets-lagstiftning. Arbetsbeting, ett avtal om visst arbete då arbetsgivaren lämnar material till arbetet. Om den som utför arbetet består materialet betraktas avtalet som köp av lös egendom, utom då det är fråga om byggnad. Arbetsbok, se Arbetslagstiftning. Arbetsbyrån, Internationella arbetsbyrån (International Labour Office — Bureau International du Travail) i Geneve är Internationella arbetsorganisationens (se d.o.) verkställande organ, sekretariat och utredningsinstitut. Den står under ledning av en styrelse bestående av 16 regerings-, 8 arbetar- och 8 arbetsgivarrepresentanter. Under 2:a världskriget var A. provisoriskt förlagd till Montreal i Kanada. Arbetsbörs, se Arbetarbörs. Arbetsdomstolen, se Arbetslagstiftning. Arbetsfred, se Arbetslagstiftning. Arbetsfördelning. Medan under äldre tider de enskilda hushållen var i hög grad självförsörjande, så att inom ett hushåll tillverkades praktiskt taget allt, som hushållsmedlemmarna för sitt uppehälle behövde, är hela det moderna ekonomiska livet grundat på byteshushållning. För de varor och tjänster, som den ene kan tillhandahålla, förvärvar han medel, som sätter honom i stånd att anskaffa för honom erforderliga varor, över vilka andra disponerar. Den arbetsfördelning, som härav åstadkommes, ger ökad effektivitet åt arbetet och leder därmed till ökad produktion. Arbetsfördelningen har dock icke stannat därvid, att de olika yrkena såsom under skråtiden förbehållits olika personer. Efter storindustrialismens genombrott och jämsides med maskinteknikens utveckling har även den enskilda industriproduktens tillverkning fördelats på ett flertal händer, som har att utföra skilda detaljer i tillverkningsprocessen. Arbetsfördelningen är en av de avgörande förutsättningarna för den nuvarande levnadsstandardens bibehållande. Som de flesta goda ting har den dock även mindre goda biverkningar. Den gör arbetet ensidigare och mera enformigt. Den skaparglädje, som den enskilde arbetaren kan känna, då det föremål, han skall tillverka, växer fram under hans händer, finns det föga utrymme för. Arbetsförmedling innebär att bereda en person, som önskar arbetsanställning av visst slag, möjlighet att komma i kontakt med en annan person, som har användning för arbetskraft av det slag, över vilken den förstnämnde disponerar. Överskott av arbetskraft på en ort inom ett visst yrke och samtidigt underskott av arbetskraft inom samma yrke på en annan ort och av dylika ojämnheter betingad arbetslöshet kan helt eller delvis utjämnas genom en effektiv arbetsförmedling. Även en ändamålsenlig övergång från yrken med konstant överskott av arbetskraft till andra yrken kan befrämjas av en dylik. Den betydelsefullaste delen av arbetsförmedlingen i Sverige handhas av statliga arbetsförmedlingsan-stalter, som står under ledning av arbetsmarknadsstyrelsen. Vid sidan av den offentliga arbetsförmedlingen finns privat arbetsförmedling, som är underkastad särskilda föreskrifter. Den offentliga A. bedriver också en omfattande yrkesrådgivning, bl.a. i skolorna, och verksamhet för att bereda sysselsättning åt partiellt arbetsföra. A. utövar dessutom viss kontroll över arbetslöshetsförsäkringen och kontant-understödsverksamheten vid arbetslöshet. För att få hjälp genom dem fordras nämligen, att den arbetslöse sökt arbete hos A. men att något lämpligt sådant ej stått till buds. Arbetsgivarföreningar. Arbetarnas allt starkare fackliga organisation har i flertalet industriländer framkallat motsvarande sammanslutningar på arbetsgivarsidan, arbetsgivarföreningarna. Den inter-nationalitet, som karakteriserar arbetsmarknadens problem, har liksom bland arbetarna även bland arbetsgivarna, ehuru ej i lika hög grad, medfört samarbete utöver de nationella gränserna. Mellan arbetsgivarföreningarna i Sverige, Norge, Danmark och Finland ägde sålunda sedan åtskilliga år tillbaka ett permanent samarbete rum fram till den 9 april 1940, vilket återupptagits efter krigsslutet. Med särskild hänsyn till arbetsgivarnas gemensamma intressen på sociallagstiftningens område har därjämte en internationell afbetsgivarsammanslutning med säte i Bryssel bildats. Se vidare Svenska arbetsgivareföreningen, Handelns arbetsgivareorganisation, Sven