Atm 85 följer vidare Grönlands och n. Nordamerikas ö.-kust (Labradorströmmen) samt från s. Argentinas ö.-kust. Förutom ovan angivna uppslagsord jfr vidare Sargassohavet och Passadvindar. — Namnet A. efter sagoön Atlantis*. Atlantflygning. Den första A. utan mellanlandning utfördes 14—15 juni 1919 av engelsmännen Alcock och Brown. Lindbergh, som flög den 20—21 mars 1927, var den förste som flög alldeles ensam. Han var den 67 :e personen som flög utan mellanlandning. 1919 flög 31 män med ett engelskt luftskepp och 1924 flög 33 män med ett tyskt. Atlantic City [ötlæn'tic sit'i], stad vid Atlanten i New Jersey, USA, 62 000 inv. 1950. Amerikas förnämsta havsbadort (ca 1 milj, badgäster årligen). Atlan'tikan, ett av Olof Rudbeck* författat stort, högeligen fantastiskt, lika lärt som okritiskt verk, vilket söker bevisa, att Platons Atlantis intet annat var än det gamla Svithiod och att detta var människosläktets urhem. A. hade på sin tid många beundrare och anhängare och har spelat en viss roll i den svenska vetenskapen. Atlan'tis, en ofantlig sagoö, som skulle ha legat v. om Europa bortom ”Herkules stöder” (= Gibraltar sund) i Atlanten. Platon beskriver denna ö, såsom ursprungligen omtalad hos egypterna och såsom ett folkrikt land med hög kultur. Ön skall ha sänkts i havet genom en naturkatastrof. Sagan om A. har givit upphov till en hel litteratur, som ännu i vår tid växer. Atlantiska ocea'nen, se Atlanten. Atlantpakten e1. Nordatlantoakten. ofta förk. till A-pakten (eng. The North Atlantic Treaty Organi-zation, förk. Nato), en i april 1949 sluten försvars-pakt mellan USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien, Portugal, Danmark, Island och Norge som ursprungliga signatärmakter. A:s fördragstext innehåller 14 artiklar, vilkas väsentliga innebörd är att ett väpnat angrepp mot en eller flera av paktstatema betraktas som ett angrenp mot dem alla, och de förpliktar sig att Jämna den angripne omedelbart bistånd genom sådana åtgärder som anses nödvändiga, däri inbegripet militära. Om en stat angrips är dock övriga paktmedlemmar ej formellt tvungna att omedelbart gå i krig mot angriparen. A:s högsta organ är dess råd, i vilket varje signatärmakt är representerad, vanligen av dess utrikesminister. Rådet sammanträder minst en gång årligen. A:s stridskrafter är organiserade på ett Eu rop akommando och ett Atlantkommando, inom vilka finns underavdelningar. De militära styrkorna är dock icke alla ständigt uppsatta. — 1951 upptogs Grekland och Turkiet i A., 1955 Västtyskland. — Då A:s råd sammanträdde i Paris maj 1956 hävdades att med anledning av förändringen i Sovjetunionens politik A:s program borde förnyas, så att större tonvikt lades på det ekonomiska och politiska samarbetet. Ett tremannaut-skott bestående av Kanadas, Norges och Italiens utrikesministrar tillsattes för att utarbeta en plan för utvidgat samarbete i dessa avseenden. Härigenom synes ett nytt skede i A:s historia ha inletts, eftersom tidigare de militära frågorna stått i förgrunden. Af las. — 1. I den grekiska gudasagan en titan, som bar himlavalvet på sina skuldror. A. ansågs stå längst i väster nära oceanen. — 2. Jämförelsevis fast, slät vävnad med glansig rätsida, ofta av silke med inslag av bomull. — 3. Översta halskotan hos ryggradsdjuren. Aflasbergen, ett av flera parallellkedjor bestående bergssystem i nv. Afrika, som på ena sidan ansluter sig till de sydspanska, på andra sidan till apen-ninska bergskedjorna. I v. Marocko når A. upp till 4 700 m, i Algeriet 2 300 och i Tunis 1 400 m topphöjder. Atlas Copco AB driver mekanisk verkstadsrörel-se vid Sickla, Stockholms län. A., som tidigare hette Atlas Diesel, tillverkar borrmaskiner och tryckluft-verktyg. Aktiekap. 28 milj, kr 1954. Atle, sagokonung i nordisk hjältedikt (Attila). Atlet (av grek, athletes), tyngdlyftare, stark person. Motsvarande ord i en del andra språk är idrottsman. — Atleti'k, tyngdlyftning; (i eng. athle-t'ics) = fri idrott. Atmosfären, schematisk översikt. Atmosfä'ren (grek, ”atmos” = ånga och ”sfai-ra” = klot), den jordklotet omgivande luftkretsen, består huvudsakligen av syre och kväve, vartill kommer grundämnet argon, vattenånga, kolsyra och ytterst obetydliga inblandningar av en del först i senare tid påvisade gasformiga grundämnen (neon, »hélium, krypton) och slutligen växlande mängder små stoftpartiklar, vattendroppar och iskristaller (moln och dimma). Bortsett från vattenångan, som växlar mellan 0 och 4 % av luftens volym, ingår A:s huvudbeståndsdelar med följande volymprocent: kväve 78,03 %, syre 20,99 %, argon 0,94 %, kolsyra 0,03 %; de övriga gaserna tillsammans mindre än 0,01 %. Denna sammansättning gäller för atmosfärens djupare delar (intill omkring 10 km höjd). I de högsta luftlagren avtar kolsyran och syret; luften blir mer rik på det lättare kvävet, och i atmosfärens yttersta, ytterligt förtunnade delar (på