Ban den löpande driftskrediten till handel och industri, är förbindelserna mellan bankerna och industrin i andra länder vida intimare. De emitterar där industriföretagens aktier och obligationer och stöder dem på olika sätt. De svenska bankerna intar i detta avseende en mellanställning. I diktaturstater blir naturligtvis bankväsendet liksom industrin helt beroende av staten. Den verksamhet, som bedrivs av en bank, kan sönderdelas i tre grupper. Till den första, de passiva rörelsegrenarna, hör inlåningen i alla dess former. Den andra, de aktiva rörelsegrenarna, utgörs av utlåningen. Den tredje utgörs av de in-differenta rörelsegrenarna, dvs de rörelsegrenar, som ej direkt har med kreditförmedlingen att göra, såsom t.ex. förmedling av köp av aktier och obligationer genom bankernas fondavdelningar, verkställande av inkasseringsuppdrag, förvaring och förvaltning av depositioner av olika slag, växling, köp och försäljning av ädla metaller m.m. De i Sverige använda inlåningsräkningarna är dels kapitalräkning, kapitalsamlingsräkning och upp-sägningsräkning som har det gemensamt, att insatta penningar skall uppsägas viss tid (en eller flera månader), innan de får lyftas, dels sparkasseräkning och checkräkning, vid vilka räkningsformer insatta medel får lyftas utan uppsägning, när insättaren så önskar. Den ränta, som bankerna erlägger för medel, insatta å uppsägningsräkningar, är högre än den, som erläggs för medel, som insätts å den andra huvudgruppen av räkningar (avistaräkningar). Viktiga utlåningsformer är växeldiskontering (se Diskont) samt lån mot revers med namnsäkerhet (borgen) eller realsäkerhet (inteckningar i fast egendom, aktier, obligationer m.m.). Numera är dock en speciell form av utlåning vanligare. Ett företag eller en person berättigas att låna intill ett visst maximibelopp, eller med andra ord uttryckt, banken ger företaget eller personen i fråga kredit intill ett visst belopp. Å den räkning, som härvid öppnas med banken, äger han efter behag verkställa uttag (intill maximibeloppet) eller göra insättningar. Den vanligaste formen för denna slags utlåning är kreditiv. Liksom i andra länder är bankverksamheten i Sverige föremål för en reglerande lagstiftning (lag om bankrörelse den 22 juni 1911 med senare ändringar). Enligt denna får bankrörelse endast bedrivas av aktiebolag och solidariska bankbolag efter av Kungl. Maj:t för en tid av högst tio år lämnat tillstånd. Genom tilläggsbestämmelser vid 1933 års riksdag bestämdes att solidariska B. skulle ombildas till aktiebolag före 1935 års utgång. Huvudsyftet med lagstiftningen är att framför allt i insättarnas intresse säkerställa bankernas solvens och likviditet. För detta ändamål finns bl.a. särskilda föreskrifter om inlåningens storlek i förhållande till bankernas egna fonder, om de former av affärsrörelse, de får bedriva (inskränkningar i fråga om deras rätt att förvärva fast och lös egendom, förbud mot att förvärva aktier m.m.) samt särskilt för att trygga likviditeten vissa föreskrifter om den kassareserv i form av lätt realiserbara tillgångar, som en bank skall hålla. För att trygga mot osund konkurrens har vidare föreskrivits, att avdelningskontor ej får upprättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Bank- och fondinspektionen* är ett ämbetsverk, som bl.a. har att tillvarata insättarnas intressen. 3. En särskild grupp av banker utgörs av hypo-teksföreningarna, vilkas huvuduppgift är att utlåna penningar mot inteckningar i fast egendom. Vidare märks sparbankerna, som tillkommit för att uppsamla det mindre sparkapitalet. För jordbrukets kreditbehov har vidare inrättats särskilda jordbrukskassor. Jfr vidare Pantbank. 4. Närbesläktad med bankernas verksamhet är 108 den rörelse, som bedrivs av enskilda bankirfirmor eller bankirer. Bankör, den som håller banken i ett hasardspel. Banlieue [bagljö'], fr., området närmast kring en stad. Bann el. bannlysning, i katolska kyrkan, finns av två slag. Det större, ”anatema”, medför fullständig uteslutning ur kyrkan; det mindre endast avstängning från sakrament och kyrkliga ämbeten. Banque de France [bag'k dö frag's], den sedelutgivande centralbanken (jfr Bankväsen) i Frankrike. Banken bildades år 1800. Den förstatligades 1/1 1946. Ban'ta, genomgå bantingskur*. Ban'tamhöns, dvärghöns, från Java stammande liten hönsras. BanTamvikt, se Boxning och Brottning. Ban'teng, kraftigt byggt oxdjur, som förekommer i Bortre Indien och på Java, såväl tam som vild. BanTing, F. G., 1891—1941, kanadensisk läkare, professor vid universitetet i Toronto. B. erhöll 1923 tillsammans med J. J. R. Macleod nobelpriset i fysiologi och medicin för upptäckten av insulinet. Ban'tingskur, en avmagringskur, ursprungligen av William Harvey ordinerad för hans patient Banting. Kuren går ut på att minska fetma genom en matordning med mycket kött, intet fett och föga kolhydrat. B. var fordom mycket använd, men då den är påfrestande och gärna orsakar tarm- och magbesvär har förtroendet till den minskat. Bantlä'r eller bandolär, ett axelgehäng, som uppbar patronköket i den äldre militärutrustningen, Bantning, avsiktlig avmagring. Ban'tu kallas de stammar, som bebor s. Afrika, i motsats till sudannegrerna i n. Afrika. Till B. hör kongonegrer, kaffrer m.fl., som alla talar besläktade språk, vilka skiljer sig från sudangruppens. Någon säker rasskillnad mellan dessa grupper torde f.ö. ej vara känd. de Banville [dö bagvil'], Théodore, 1823—91, fransk diktare, tillhörande den s.k. parnassiska skolan. Ban'yan, se Ficus. Banzai, japanskt uttryck vid tedrickning; betyder: (må han leva) 10 000 år, motsvarar vårt ”skål”. B. används även som hurrarop. Ba'obab, apbrödsträd*. Bao Dai, f. 1913, kejsare av Annam från 1932, drevs i landsflykt 1945 men återinsattes av fransmännen som statschef i Viet-Nam 1950—55, då Viet-Nam förklarades för republik med Ngo-Dinh-Diem som statschef. BaptisTer, från England stammande sekt, som anser, att endast vuxna, som kan avlägga personlig bekännelse, bör döpas samt vidare, att dopet bör ske genom fullständig neddoppning och ej genom begjutning. Sekten har i Sverige omkr. 60 000 medlemmar. Baptiste'rium, fristående dopkyrka invid större kyrka. Ba'r, eng., skrank. — 1. Utskänkningslokal, där gästerna serveras vid en disk. — Bartender, den som sköter serveringen. — 2. I England sammanfattande beteckning på de jurister, som har rätt att uppträda vid domstol. — Barrister*, eng., advokat. — 3. Enheten för tryck i cgs-systemet. B. är trycket en milj, dyn på en cm2. BARA, förkortning för Bergslagens Allmänna Restaurangaktiebolag. Barabbas, se Barrabas. Barabin'ska stäppen, ett stäppartat lågland i v. Sibirien mellan floderna Irtysj och Ob. Bar'alongaffären, en händelse under l:a världskriget, då enligt tysk propaganda besättningen på en sjunkande tysk ubåt nedsköts av den engelska