120 Bch upphävs. B. har lämnat värdefulla bidrag till speciellt barnpsykologin. Den teoretiska åskådning, som B. företräder, har däremot uppväckt stark kritik och riktningen torde knappast ha några anhängare bland fackpsykologerna. Det finns ingen anledning att bortse ifrån de värdefulla kunskaper vi får om känslor, föreställningar och dylikt genom att iaktta vårt eget inre. Man har vidare förebrått B., att den underskattar betydelsen av arvsanlag och medfödda instinkter. Inom B. gör man gällande, att uppfostran betyder allt, anlagen intet, och denna åsikt är uppenbarligen oriktig. BehemoT, se Leviatan. Be'henolja el. urmakarolja framställs ur frön från ett tropiskt träd Morin'ga ara'bica. B. är en färglös olja som ej härsknar och som används för att smörja finare instrument såsom urverk. Behistu'n, by i nv. Iran, bekant för en klippa i närheten, på vilken finns en inskrift i tre parallella texter, nämligen fornpersiska, nysusiska och babyloniska. Med hjälp av dem tolkade Rawlinson på 1840-t. den babyloniska kilskriften. Behovshushållning kallas hushållning, då familjen el. bygden producerar allt vad medlemmarna behöver, och byte el. köp ej äger rum. Be'hring, E. A. von, 1854—1917, tysk läkare och bakteriolog. B. utförde grundläggande arbeten över bakteriegifternas verkningar och upptäckte ditfteri-serum. Erhöll 1901 nobelpriset i medicin och fysiologi. Behörighetslagen är benämning på lagen av den 22 juni 1923 att man och kvinna i fråga om behörighet till statstjänst är likställda med vissa angivna undantag. Sedan 1949 är bestämmelserna intagna i grundlag. Beige [bä'sj], fr., ljus, grågul färg. Beignets [bänjä'], fr., bakverk av porös deg, kokat i flottyr. Beij'er, Agne, f. 1888, professor i teaterhistoria vid Stockholms högskola sedan 1946. Har bl.a. lett restaureringen av Drottningholms teater. Beijer, Harald, 1896—1955, författare av breda samtidsromaner; ex. Kellermanns. Beira'm eller baira'm, stora och lilla, muhammedanernas bägge förnämsta religiösa fester. Beirut [bej'-], Syriens viktigaste hamnstad, huvudstad i republiken Libanon. 400 000 inv. 1953 av skilda nationaliteter och bekännelser. B. står i järnvägsförbindelse med Damaskus och Aleppo. Talrika missionsskolor. Amerikanskt universitet. Bej eller bey, herre, hög turkisk titel. Bekännelsekyrkan, en mot den tyska rikskyrko-regeringen under nazismen oppositionell trosrörelse. Man kritiserade den nationalistiska betoningen av religionen och führerprincipens införande i kyrkan. Striden mot den tyske riksbiskopen Müller blev så småningom mycket het och de troende blev hårdhänt behandlade. Efter dennes avgång minskade spänningen och under kriget kom frågor rörande B. i bakgrunden. Bekännelseskrift, se Symbola. Bel, inom elektrotekniken, är enhet för förstärkning eller dämpning. Bel, en babylonisk gud identisk med Baal. Béla Kun, se Kun. Bel ami', fr., efter Maupassants roman namn på person, som utnyttjar sin förmåga att slå an på kvinnor för att komma fram. Bel can'to, it., beteckning på den gammalitalienska sångmetoden (1700-t.). Be'le, i nordiska sagor namn på en jätte, som dödas av Frej. I Fritjofs saga Kung B., Ingeborgs fader. Belém [bölär)'] el. Parå, huvudstad i den brasilianska staten Parå, Nordbrasiliens viktigaste han delsstad, vid Amasonflodens s. mynningsarm. 225 000 inv. 1950. Kautschuk, hudar, kakao, para-nötter. Belemni'ter, geol., ett slags huvudfotingar*, som var utmärkande för jura- och kritperioderna, och vilkas cigarrformade skaUfinns bevarade fossila i berglager från dessa perioder. Bel-esprit [bäl'espri'1, fr., kvickhuvud, kåsör. BeFfast, Nordirlands (Ulsters) huvudstad och Irlands främsta industristad, belägen på öns nö. kust. 444 000 inv. 1951. Linne- och bomullsväverier, skeppsvarv. B. är centrum för de irländska presby-terianerna. Universitet. Belfort [belfå'r], befäst stad i passet mellan Voge-serna och Jurabergen med 37 000 inv. 1946. Belgien, konungarike vid s. Nordsjökusten. 30 506 km2. 8,8 milj. inv. 1953. Huvudstad Bryssel (franska Bruxelles), med förstäder 973 000 inv. 1953..— B. gränsar i sv. till Frankrike, i v. till Nordsjön, i n. till Holland, i ö. till Tyskland och Luxemburg. B. är övervägande slättland; i v. bördiga lågländer genomflutna av Schelde med bifloder; i sö. kring floden Meuse (tyska Maas) till stor del skogklädda, föga bergiga höj dområden särskilt inom Ardenner-na (högsta punkt 675 m ö.h.). B. har ett fuktigt klimat med tämligen milda vintrar och svala somrar (i Bryssel julimedeltemperatur 17,6°, januarimedeltemperatur 1,4°). — B. är Europas tätast befolkade stat med 278 inv. per km2 (Sverige 13). Befolkningen i landets n. hälft, utgörande 55 %, talar holländska (flamländska), invånarna i s. delen (val-loner) liksom de flesta i Bryssel (tillsammans 44 % av landets inv.) talar franska. Tyska talas av omkr. 50 000 inv. Franska är landets officiella språk. B. har ingen statsreligion, men befolkningen är genomgående katolsk och prästerskapet har politiskt synnerligen starkt inflytande. Det finns över 50 000 munkar och nunnor i landet, medan de protestantiska religionssamfundens hela medlemstal blott är hälften så stort. Folkundervisningen har först under senare decennier varit obligatorisk och effektiv. Landet har fyra universitet: Liége (franskt stats-univ.), Gent (flamländskt statsuniv.), Louvain (franskt, katolskt), som är B:s största, och Bryssel (franskt, konfessionslöst). — Ehuru B. är ett intensivt jordbrukande land, i det att 66 % av arealen är odlad jord, sysselsätter industrin direkt eller indirekt huvuddelen av befolkningen. Framför allt har järn- och ståltillverkningen nått en stor utveckling, liksom därpå grundad maskinindustri. Järnindustrin BELGIEN