121 i landet ävensom den stora zinkframställningen grundar sig på importerad malm, som smälts med belgiska kol. Kring de belgiska koldistrikten har en intensiv och mångsidig industri uppvuxit, varför metallindustrins produkter har stor avsättning även på produktionsorten. Antwerpen är B:s främsta handelsstad. B:s handelsflotta är emellertid föga utvecklad (ungefär hälften så stor som Sveriges), varför handeln till största delen förmedlas av främmande fartyg. Inom landet är kommunikationerna däremot starkt utbyggda; förutom ett tätt järnvägsnät bildar segelbara floder och kanaler ett viktigt trafiksystem inom n. och v. delarna av landet. B. hade en på allmän värnplikt och lång övningstid grundad, stark landarmé, medan däremot örlogsflottan var obetydlig. B. är en parlamentarisk monarki; folkrepresentationen är uppdelad på två kamrar, senaten med 175 medlemmar och deputeradekammaren med 212. — Historia. På 50-t. f.Kr. intog Caesar det belgiska Gallien, som på denna tid var bebott av flera rivaliserande stammar (atrebater, moriner, trevirer m.fl.). Efter romarna behärskades landet av franker och karolinger. Det under olika furstar lydande B. enades i början av 1400-t. under hertig Filips av Burgund välde, undantagandes fur-stendömet Liége. Genom gifte kom de s.k. Nederländerna (B. och Holland) att tillhöra habsburgar-na, från 1555 den i Spanien härskande grenen. De n. provinserna befriade sig från det spanska oket (se Nederländernas historia), medan B., som hädanefter kallades Spanska Nederländerna, fortfarande lydde under Spanien. På 1600-t. förlorade B. stora områden till Holland och Frankrike. 1713 övergick B. till den österrikiska grenen av habsburgarna och kallades nu österrikiska Nederländerna. Efter att ha ingått i det napoleonska väldet kom B. 1815 i union med Holland (konungariket Nederländerna). Unionen framkallade dock starkt missnöje, vilket utlöste sig i en revolution 1830, varefter B. blev ett oberoende kungarike. Till konung valdes prins Leopold av Sachsen-Koburg. B:s neutralitet garanterades av stormakterna genom ett fördrag av år 1839. Mot slutet av 1800-t. medverkade B. kraftigt till grundandet av Kongostaten, som 1908 förvandlades till belgisk kronkoloni (Belgiska Kongo). Vid l:a världskrigets utbrott inföll tyskarna i B. trots garantin om neutralitet. B. ställde sig på ententens sida och annekterades följaktligen av Tyskland, som dock 1918 måste dra sina trupper ur landet. B. led svårt av de båda kriser, som följde efter l:a världskriget. De sociala motsättningarna skärptes. Ett fascistiskt parti (rexisterna) nådde en viss utbredning. Konung Albert efterträddes 1934 av Leopold III. Utrikespolitiskt var B. närmast anslutet till Frankrike. Maj 1940 ryckte tyska trupper över B:s gräns. Den belgiska hären, som understöddes av franska och engelska trupper, besegrades snabbt, delvis med hjälp av den s.k. 5:e kolonnen (rexist-partiets ledare var Degrelle*). Konung Leopold kapitulerade den 28 maj 1940. Regeringen Pierlot begav sig till London. Efter de allierades invasion i Normandie förde tyskarna i juni 1944 konungen till Tyskland. Sedan B. befriats hösten 1944, återvände regeringen, och prins Charles, Leopold? bror, inträdde som regent. 1945—46 ägde täta regerings-kriser rum. Vänsterpartierna genomdrev ett parlamentsbeslut, att konungen, som anklagades för bristande motståndsvilja mot tyskarna, ej skulle få återvända till B. Sedan en katolsk ministär bildats 1950, återkallades emellertid kung Leopold från Schweiz där han vistades. Detta medförde en kris som löstes genom att konungen avsade sig kronan till förmån för sin son Baudouin i juli 1951. Vid valen 1954 förlorade katolikerna (kristligt-sociala partiet) sin majoritet i deputeradekammaren och senaten, Bel varefter en koalitionsregering av socialdemokrater och liberaler bildades. — Utrikespolitiskt har B. anslutit sig till Atlantpakten och ingått en ekonomisk union med Nederländerna och Luxemburg (jfr Bene-luxländerna). Belgiska Kongo, se Kongostaten. Belgisk häst, se Ardennerhäst. Bel'gorod-Dnestrov'skij, före 1945 Akkerman, hamnstad i Bessarabien, Ukrainska sovjetrepubliken, vid Dnestrs mynning i Svarta havet. 30 000 inv. BeFgrad, Beograd (slav, ”vita borgen”), Jugoslaviens, förut Serbiens, huvudstad vid Savas inflöde i Donau. 470 000 inv. 1953. B., som på senare tid vuxit till en stad av modern prägel, är centrum för Serbiens (ö. Jugoslaviens) ekonomiska och kulturella liv. Universitet. — B. var redan under romartiden en viktig militärstad (Singidunum), en karaktär, som staden bibehållit under växlande öden intill våra dagar. Under l:a världskriget blev österrikarnas beskjutning av B., 29 juli 1914, den första krigshandlingen. Hösten 1915 blev den starkt befästa staden tagen av österrikarna och förblev i deras händer till krigets slut. — Under 2:a världskriget blev B:s centrum förstört av tyskarna när staden intogs 1941. Den befriades av rysk-jugoslaviska trupper okt. 1944. BelFai, djävulen. Bell, Currer, pseudonym för Charlotte Brontè*. Bell, A. G., 1847—1922, fysiker och fysiolog, till börden skotte. B:s verksamhet var väsentligen förlagd till USA. Uppfann telefonen 1876. Senare intresserade han sig för dövstumsundervisning och fåravel. Bell, Gertrude, 1868—1926, eng. arkeolog och författarinna, som samarbetade med T. E. Lawrence som engelsk agent bland araberna under l:a världskriget. Belladon'na (Atropa B.) hör till familjen Solana-ceae och är en högväxt ört, som förekommer i s. Europa. Bladen, som insamlas under blomningstiden, torkas och används till beredning av läkemedel. Den verksamma beståndsdelen är atropin. B. betyder ”skön kvinna” och namnet påstås ha uppkommit av att kvinnor i forna tider använde extrakt från växten till att vidga pupillerna, varigenom ögonen fick en mörkare glans. Bellamy [belFömi], E., 1850—98, nordamerikansk författare. Stor uppmärksamhet väckte hans utopiska roman, En återblick, skriven i ideell anda. BelJe allianee [bäl'alliag's], värdshus vid Waterloo efter vilket tyskarna benämner slaget därstädes 1815. Belle'rofon, se Chimaira. Belles-Iettres [bell lättr], fr., skönlitteratur, vitterhet. Bellessort [bälså'r], André, 1866—1942, fransk författare, vilken skrivit reseskildringar bl.a. från Sverige, samt översatt Selma Lagerlöf. BelletrisTisk, skönlitterär. Bellevue [bällvy'], fr., ”vacker utsikt”, liksom det italienska Belvedere vanligt namn på lustslott eller villor. BellFni, Giovanni, 1430—1516, inledde det vene-tianska måleriet. B. skapade den madonnatyp som sedan utvecklades av hans lärjungar Tizian och Giorgione. BellinzoTia, huvudstad i schweiziska kantonen Ticino. 11 000 inv. 1941. BelFis perenn'is, tusensköna, flerårig ört (familj Compositae) med gula diskblommor och vita strålblommor. Bell-Lancasters undervisningsmetod, se Växelundervisning. Bellnian, Karl Michael, 1740—95, svensk skald. Han visade tidigt en rik litterär och musikalisk be