i47 baggsfamilj, vars känselspröt i spetsen består av solfjäderlikt anordnade, små blad. Hit hör ollonborrar, dyng- och jättebaggar m.fl. Bladkål, kålsort som har fritt utstående blad och uppträder i flera former såsom palmkål, kruskål etc. Bladluslejon, larven av en florslända. B. lever av bladlöss. Bladloppor hör till skinnbaggarna och har som fullvuxna vingar och hoppförmåga. Omkr. 50 arter förekommer i Sverige. Flera av dem är svåra skadedjur särskilt på fruktträd. Bladlöss (Aphidae), en insektsfamilj, vars arter lever i kolonier på växter. Äggen övervintrar och ur dessa kläcks på våren honor, som lägger obefruktade ägg, vilka också blir honor. På hösten utvecklas även hannar. De befruktade ägg, som denna generation lägger, är de som övervintrar. Vingade och vinglösa individer finns inom samma art. B. avsöndrar vattenklara, sockerhaltiga droppar (”ho-nungsdagg”), som lockar bin och myror, vilka senare anses i viss mån omhulda B. Nyckelpigor och dessas larver samt en del steklar förföljer B. Olika arter av B. lever på trädgårdsväxter (ärter, bönor), sädesslag, körsbärsträd, äppelträd m.m. B. utrotas genom besprutning med kvassialösning, nikotinhal-tiga vätskor m.m. Bladmage, se Idisslare. Bladmetall, utvalsade el. uthamrade mycket tunna blad av vissa metaller såsom guld (ända ned till 0,0001 mm), silver, koppar, tenn, aluminium m.fl. B. används för olika tekniska ändamål; bladguld för förgyllning, bladtenn (tennfolium, stanniol) för spegelbeläggning, till omslag om ost, choklad och andra varor osv. På senare tid har cellofan alltmer ersatt B. som omslag. Bladmosaik kallas det förhållandet att bladytorna ordnar sig så att de ej skymmer varandra. Bladmossor, lövmossor (Musci), den ena av mossornas bägge huvudgrupper (jfr Levermossor), har alltid tydlig skillnad mellan stam och blad. Sporkapseln öppnar sig vanligen genom att övre delen, locket, avfaller. Hit hör våra vanligaste mossor såsom vitmossa, björnmossa m.fl. Bladmögel, parasitiska algsvampar som bildar gråaktig beläggning på undersidan av bladen. En del arter orsakar allvarliga skador på kulturväxter, t.ex. potatissjuka. Bladnäsor, en familj fladdermöss, som har bladlika bihang på nosen. Hit hör bl.a. vampyrer. Bladrullsjuka, en sannolikt smittosam sjukdom hos potatis, som kännetecknas av att bladen rullar ihop sig och blir brunröda samt att potatisknölarna blir små. B. sprids med utsädet. Bladskärarmyror (Atta), ett amerikanskt myrsläkte, vars arter i underjordiska bon odlar en svampart på bladbitar. B. förtär svampen och underhåller odlingen med hjälp av utskurna bladbitar, som ibland hämtas från kulturväxter såsom kaffebusken, mangoträd etc. B. vållar därför stor skada. Deras sätt att forsla bladbitarna hållande dem över kroppen har givit upphov till namnet parasollmyror. Bladsteklar omfattar omkr. 400 olika arter. Larverna lever på blad och några är svåra skadedjur, t.ex. tallstekeln och sälgstekeln. Bladställning, se Blad. Bladvass, se Vass. Blaggarnslärft, egentligen blångarnslärft, grov, tvåskaftad linneväv. Blagovesjtjensk, stad vid floden Amur i Amur-området, territoriet Habarovsk, RSFSR, ryska Fjärran Östern. 60 000 inv. Handelscentrum, gruvor. Blague [blag'], fr., humbug, skoj. Blake [blejk].— 1. Robert B., 1599—1657, engelsk amiral, en av det engelska sjöväldets grundläggare. 1649 utnämndes han till befälhavare för den eng Bla elska flottan och kämpade mot Hollands främsta sjöhjältar under kriget 1652—54. 1657 besegrade han i grund den spanska flottan vid Teneriffa. — 2. William B., 1757—1827, engelsk skald, målare och kopparstickare, levde ett obemärkt och fattigt liv i London. Först i mitten på 1800-t. uppmärksammades hans poetiska verk, bland vilka märks S o n g s of innocence, Songs of experience samt The gates of paradise. B. är en diktare, som knappast låter hänföra sig till någon bestämd litterär riktning. Som lyriker är han romantisk och förebådar genom sitt enkla uttryckssätt skalden Wordsworth. Stundom påminner han genom sin religiösa innerlighet om Milton. I många av sina dikter hemfaller B. åt en ytterligt svårfattlig mystisk dunkelhet. Blakeslee [blejks'li], A. F., f. 1874, amerikansk botaniker och ärftlighetsforskare, som nått viktiga resultat vid experiment med kromosomfördubbling hos växter. B. är verksam vid Carnegie Institution i Cold Spring Harbor. BIa'm (fr. blåme), skam(fläck). — B 1 a m e r a s i g, uppträda olämpligt, löjligt. — B 1 a m a g e [ma'sj], ”groda”, uppseendeväckande dumhet, löje-väckande misstag. Blanc [blag], fem. blanche (blagsj), fr., vit. Blanc [blag], Louis, 1811—82, fransk socialistisk politiker och skriftställare. Genom sin verksamhet bidrog B. till att förbereda februarirevolutionen år 1848. I den provisoriska regering, som i anledning av denna tillsattes, blev B. jämte ett par meningsfränder medlem. De på hans initiativ tillkomna men ej i enlighet med hans planer organiserade nationalverkstäderna misslyckades dock ekonomiskt. Härigenom och av andra skäl försvagades B:s ställning. Efter reaktionens seger måste han fly till utlandet och kunde ej återvända till Frankrike, då han i sin frånvaro dömts till landsförvisning. I London där han bosatte sig, skrev han bl.a. februarirevolutionens historia. Först efter kejsardömets fall kunde han återvända till Frankrike. Efter sin återkomst invaldes han visserligen i nationalförsamlingen, men sitt forna politiska inflytande återfick han aldrig. Hans mest kända socialistiska arbete bär titeln Organisation du travail (arbetets organisation). Blanca peak [blæn'kö pi'k] el. Sierra Blanca, i s. Colorado. 4 410 m högt. B. är USA:s högsta bergstopp. Blanch, Theodor, 1835—1911, konsthandlare. Öppnade 1868 vid Kungsträdgården i Stockholm Blanchs café samt senare även en teater, vilken 1883 omgjordes till Blanchs konstsalong. Den blev 1915 åter teater. Blanchar [blagsja'r], Pierre, f. 1896, fransk skådespelare. B. är en av den franska scenens främsta karaktärstolkare. Sedan 1931 även filmroller. Blanche [blansj] (Blanka, Blanca) av Namur, d. 1363, blev 1335 Sveriges drottning genom förmätning med konung Magnus Eriksson. Blanche [blansj], August, 1811—68, skriftställare. Hans komedier innehåller flera roligt tecknade typer och vann stor popularitet (Hittebarnet, Ett resande teatersällskap). B. skrev samtidigt en del romaner, av vilka den bästa är S o nenavsöderoch nord. Bland hans noveller vars bilder från det forna Stockholm vunnit stor popularitet, märks Hyrkuskens berättelser och En skådespelares äventyr. B. deltog under sina senare år livligt i politiken och kämpade för liberala reformer. Blancheteatern vid Kungsträdgården i Stockholm öppnades 1915. Blancmangé [blagmagsje'], fr., efterrätt, som bl.a. innehåller grädde och gelatin. Blanco, se Blanko.