Bud och förnäm släkt från n. Indien. Redan tidigt inriktades B:s tankar på en frälsning från det jordiska lidandet. Efter andliga betraktelser och asketiska botövningar vandrade B. vid 36 års ålder ut i världen för att förkunna sin lära. I 44 år genomströvade han n. Främre Indien och verkade för spridandet av buddismen*. Inom vissa grupper av B:s anhängare dyrkas B. numera som en gudomlighet. Buddismen är en indisk frälsningsreligion, som förkunnades av filosofen Gotama (omkr. 560—480 f.Kr.), vilken senare fick benämningen Buddha* (”den upplyste”). Enligt B. är livet ett enda lidande, vars upphov är livstörsten. För att undslippa detta lidande liksom själavandringens förbannelse skall människan kuva sitt livsbegär, men detta skall ske inifrån genom betraktelser och ej genom överdriven askes. Efter detta livet ingår den så förberedde i ”nirvana” eller utslocknandet, dvs den fullständiga vilan. Anhängarna av B. organiserades i asketför-samlingar, där de levde ett enkelt och åt andliga betraktelser ägnat liv. B. saknar i sin ursprungliga form ett verkligt gudsbegrepp. Från n. Indien fördes B. till närliggande länder (från omkr. 250 f.Kr.) men ofta i ändrade former. En sådan är ”mahaya-na”, en populärreligion med föreställningar bl.a. om himmel och helvete, i motsats till den ursprungliga B., ”hinayana”. Mahayana fördes till Kina och senare till Korea, Japan och Tibet. I Främre Indien har B. i viss mån trängts undan men lever kvar i Bortre Indien och på Ceylon. Budejovice [bod'jejåvitse], på tyska Budweis, stad i s. Böhmen, Tjeckoslovakien. 38 200 inv. 1948. B. är s. Böhmens viktigaste stad och en betydande järnvägsknut med livlig industri och handel. Budennuj, se Budjonnyi. Bud'get, sammanställning av de för ett kommande år beräknade utgifterna och inkomsterna inom en stat eller en kommun. Budgeten är sålunda att beteckna såsom en hushållningsplan för det kommande året. Den officiella benämningen för svenska statsverkets budget är riksstaten, till vilken förslag av Kungl. Maj:t framläggs för varje års riksdag genom statsverkspropositionen. Jfr Budgetår. Svenska statens B. delas i driftbudget och kapitalbudget. Inkomsterna till driftbudgeten utgörs av egentliga statsinkomster, till vilka hör skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse, automobil-skattemedel, tullar och acciser samt uppbörd i statens verksamhet m.m., vilka för budgetåret 1955— 56 beräknades till över 9 345,8 milj. kr. Kapitalbudgeten för motsvarande år omslöt 563,04 milj. kr. Under åren efter 2:a världskriget överbalanserades budgeten. Budgetdeputerade utses av riksdagens statsutskott, bevillningsutskott, bankoutskott och jordbruksutskott. B. har att verka för enhetlighet i riksdagens budgetbehandling. Budgetutjämningsfond ingår i riksstaten sedan budgetåret 1938—39. Till B. förs överskott och B. används för att utfylla underskott i driftbudgeten. B. ersätter statsverkets kassafond. Bud'getår, den tidsperiod, för vilken en budget beräknas. Svenska statens budgetår omfattar sedan den 1 juli 1923 tiden från och med den 1 juli ena året till och med den 30 juni följande år. Budjon'nyi, S., f. 1883, rysk marskalk, kommendant i Moskva 1937—39, vice krigskommissarie 1939, befälhavare för södra armén i kriget mot Tyskland. Hösten 1941 efterträddes han av Timo-sjenko och fick i uppdrag att organisera reserver. B. har gjort sig ett namn som kavalleribefälhavare. Budkavle, trästav, som fordom sändes runt bland befolkningen för att mana till uppbåd (vid krig, ting etc.). B. var märkta på olika sätt alltefter vad kallelsen gällde. I9O Budkavlelöpning är en rent svensk tävlingsform som härstammar från forntidens sätt att överbringa budskap. I modern idrott har B. upptagits i B. på skidor som infördes 1900 och B. till fots som tillkom 1921. Numera förekommer B. i samtliga nordiska länder, särskilt inom orienteringssporten. Budoa'r (fr. boudoir), mindre rum eller salong, tillhörande en dam. Budweis, se Budejovice. Bu'en, And. J., 1864—1933, norsk socialdemokratisk politiker. B. var stortingspresident 1919—21 och arbetarpartiets ledare 1915—21. 1) Regeringsbyggnaden (Casa Rosada). 2) Kongressbyggnaden. 3) Cabildo. 4) Katedralen. 5) Operan (Teatro Colon). 6) Constitucion järnvägsstation. 7) Retiro järnvägsstation. 8) Once järnvägsstation. 9) Plaza de Mayo. 10) Plaza San Martin. 11) Plaza de la Repüblica. 12) Zoologiska trädgården. 13) Botaniska trädgården. 14) Palermoparken. 15) 3 de Febrero-parken. 16) Lezama-parken. 17) Balneario municipal. 18) Kapplöpningsbana (Hipodromo Argentino). Bue'nos A'ires. — 1. Argentinas huvudstad och Sydamerikas största stad vid La Plata-viken inom ett förbundsdistrikt, på landsidan omgivet av provinsen B. (jfr nedan). 3,4 milj. inv. 1951. B. har numera fullkomligt karaktären av en europeisk storstad med ståtliga offentliga och enskilda byggnader och en intensiv trafik på ett rätvinkligt system av några breda boulevarder och ett otal trånga gator. B:s hamnförhållanden är av naturen ogynnsamma, men genom uppmuddringar och dyrbara dockanläggningar har staden kunnat utvecklas till Sydamerikas främsta hamnstad. I B. sammanlöper också ett dussin stora järnvägar med ytterligare förgreningar inåt landet, vilka tillför hamnen huvuddelen av landets exportvaror, spannmål, kött, hudar. Industriella anläggningar av skilda slag sysselsätter närmare 200 000 arbetare. Buenos Aires är också Argentinas kulturella centrum med universitet och många vetenskapliga institutioner, museer och stora teatrar. — B. (= ”lyckliga vindar”) grundlädes 1535 av Mendoza, blev vid frihetskriget 1816 La Plata-staternas, sedermera Argentinas huvudstad. — 2. Provins (= stat) i förbundsrepubliken Argentina. 308 000 km2. 4,8 milj. inv. 1953. Residensstad La BUENOS AIRES (centrala delarna)