Bul Bulga'rien, folkrepubl. på Balkanhalvön, gränsar i ö. till Svarta havet, i s. till Turkiet och Grekland, i v. till Jugoslavien och i n. till Rumänien. 110 842 km2. 7,5 milj. inv. 1953. Huvudstad Sofia, 437 000 inv. 1950. — Genom Balkans bergskedja, som går genom B. från v. till ö., delas landet i en nordlig och en sydlig del. Den n. delen utmärks av ett kontinentalt klimat med skogklädda bergssluttningar i s. och ett stäppartat slättland fram mot Donau, som djupt nedskuren bildar landets n. gräns. S. B. är delvis bergigt, delvis småkuperat och gynnas av ett milt medelhavsklimat, som möjliggör odling av vin, frukt och tobak förutom givande åkerbruk och boskapsskötsel. Befolkningen utgörs till % av bulgarer, resten är övervägande turkar, bosatta i landets ö. del. Bulgarerna är ursprungligen en mongolisk folkstam, som från trakten av Volga inträngt i B. och där antagit slaviskt språk. Enligt 1946 års författning är B. en folkrepublik efter sovjetryskt mönster. Folkförsamlingens medlemmar (en representant per 25 000 inv.) utses för 4 år. Rösträtts- och valbarhetsålder är 18 år; lika för män och kvinnor. Den reella makten ligger hos kommunistiska partiets politbyrå. — Historia. Det första bulgariska riket (679—1018) hade sin största blomstringsperiod under kanen Simeon, som förklarade sig för tsar. Efter många förödande strider med det östromerska riket erövrades B. emellertid av detta. Med Serbiens hjälp gjorde sig n. B. fritt och så bildades det andra bulgariska riket (1186—1393). År 1393 kom B. under det turkiska väldet. Efter rysk-turkiska kriget 1877 —78 blev B. på grund av Berlinkongressens beslut ett självständigt furstendöme (1878—1908), dock skyldigt att erlägga tribut till Turkiet. Under denna tid slöt sig östrumilien till B. Vid en revolution i Turkiet 1908 förklarade sig B. för ett självständigt konungarike. Under 1 :a världskriget ingick Bulgarien ett förbund med centralmakterna. Serbien erövrades, och Rumänien tvangs att i freden i Bukarest avstå från Dobrudscha. Emellertid hade kriget medfört en stark utmattning, och 1918 undertecknade B. ett fredsfördrag med de allierade, som ledde till freden i Neuilly 1919. Freden i Bukarest upphävdes, s. Dobrudscha återlämnades till Rumänien och B. tvangs att avrusta. 1920 ingick B. i NF. I aug. 1940 erhöll B. åter s. Dobrudscha från Rumänien efter påtryckning från axelmakterna. 1941 tillät B. Tyskland att använda landet som bas för ett anfall mot Grekland. B. kom härigenom att ansluta sig till axelmakterna. Dec. 1941 förklarade B. krig mot Storbritannien och USA. 1944 förklarade Ryssland krig mot B., varefter B. bröt förbindelserna med Tyskland och förklarade detta land krig samt begärde vapenstillestånd med Ryssland. I okt. s.å. besattes B. av ryska trupper. Enligt det i Paris 1947 undertecknade fredsfördraget fick B. behålla s. Dobrudscha. Efter folkomröstning proklamerades B. som folkrepublik sept. 1946. G. Dimi-trov blev konseljpresident i en övervägande kommunistisk regering. Senare har kommunistisk diktatur införts i B. och landet har inlemmats i östblocket. Vid Dimitrovs död 1949 blev V. Kolarov konseljpresident. Sedan denne avlidit 1950 blev V. Tjervenkov, vilken också är generalsekreterare i kommunistpartiet, hans efterträdare. — Karta, se Balkanhalvön. Bulge [baldsj], skydd mot torpeder, bestående av dubbla fartygssidor. Bull, se John Bull. Bull, Francis, f. 1887, norsk litteraturhistoriker, professor vid Oslo universitet sedan 1920. Har bl.a. utgett Norsk litteraturhistorie, 1—5 (1923—37). Under den tyska ockupationen under 2:a världskriget inspärrades B. på Grini, där han 192 skrev Tradisjoner og minner, som utgavs 1945. Bull, Ole, 1810—80, norsk violinist, mycket beundrad av sin samtid. Bland hans kompositioner märks Säter jäntans söndag. BulFa, lat., ursprungligen namn på den kapsel, som inneslöt sigillet på en skrivelse. B. övergick senare till att beteckna själva skrivelsen. En påvlig B. skrevs på latin på pergament. — Bulla'rium, en samling påvliga B. Bullarensjöarna, två smala sjöar i n. Bohuslän, vilka sammanhänger genom ett sund. Tillsammans 22 km2. Bulldogg, se Hundraser. Bullerblomster (Trollius europaeus), även kallad smörboll, hör till familj Ranunculaceae och har stora, gula blommor. Bullerlag. Enligt strafflagen straffas oljud eller oväsen på allmän plats med högst 500 kr i böter. I ordningsstadgan för rikets städer och i hälsovårdsstadgan finns särskilda stadganden om buller, liksom också i vägtrafikförordningen. Bulleti’n, rapport, redogörelse, som regelbundet avges; ofta även beteckning för vetenskaplig tidskrift. Bullion [bolFjæn], engelsk sammanfattande beteckning på myntmetalltackor, framför allt guldtackor. Bullit [boll'-], W., f. 1891, amerikansk journalist och diplomat, ambassadör i Moskva 1933—36 och i Paris 1936—40. BuIIterrier, korsning mellan bulldogg och terrier, uppskattad sällskapshund. Bulltofta flygplats vid Malmö, Sveriges första flygstation för regelbunden lufttrafik. Bulva'n. — 1. En av trä eller tyg förfärdigad fågel, som används vid jakt för att locka fåglarna inom skotthåll. — 2. En person, som skenbart uppträder självständigt men i själva verket företräder och handlar för en annans räkning. Bulwer [bol'oö], E., lord Lytton, 1803—73, engelsk författare och liberal politiker. Medlem av parlamentet 1831 och kolonialminister 1858. Mest populär var B. som romanförfattare (Pompejis sista dagar). Bulverket, beteckning för storartade pålbyggnader i Tingstäde träsk, som troligen är rester från en förhistorisk befäst by. Bumerang', kastvapen, som brukas av australiska infödingar. B., som görs av trä, är platt och böjd. Skickligt slungad, vänder B. tillbaka i en båge mot kastaren. Buna, konstgjord kautschuk, som erhålls ur buta-dien. B. framställdes särskilt i Tyskland. Bunche [bantsj], Ralph, f. 1904, amerikansk stats-vetenskapsman av negerhärstamning, professor vid Harvard-universitetet sedan 1950. Under 2:a världskriget knöts B. till utrikesdepartementet som specialist på kolonialfrågor. Sedan 1946 är han chef för FN:s förvaltarskapsråd. Blev 1948 medlem av FN:s Palestinakommission och dess chef efter mordet på Folke Bernadotte. För sin medverkan till en fredlig lösning av konflikten mellan Israel och arabstaterna erhöll han 1950 Nobels fredspris. Bunden stil, benämning på vers till skillnad från prosa, ”obunden stil”. Bundesrat [bon'-], ty., förbundsråd. Nordtyska förbundets och senare Tyska kejsarrikets olika staters (regeringars) gemensamma representation kallades B. 1919 ändrades namnet till Reichsrat. Benämningen B. återinfördes 1949 i den då konstituerade Västtyska förbundsrepubliken. — B. kallades första kammaren i republiken Österrike. — B. är i Schweiz den högsta verkställande makten.