Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bäcköring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Bäv
rika till Europa införd laxfisk, som hos oss med
framgång inplanterats i Jämtland.
Bäcköring (Salmo trutta fario), en förkrympt
form av laxöring, till färgen något mörkare än
denna. Den är fullvuxen redan vid 7—8 cm längd.
Bädd. — 1. När ett fartyg byggs eller är upphalat
på land för att repareras, vilar det på ett underlag,
kallat stapelbädd. Vid sjösättningen glider fartyget
i sjön på ett träplan, avlöpningsbädden. — 2. För
att fördela trycket av en byggnads murar på en
större yta läggs direkt på den lösa marken eller på
pålar, nedslagna i grunden, en bädd av virke eller
betong. — 3. Vid vägbyggnader eller
järnvägsbyggnader på myrmark eller annan lös mark används
ett underlag, en bädd, av slanor, ris e.d. för att
uppbära vägbanken. — 4. Under kanoner, mörsare och
andra artilleripjäser används underlag, bäddningar,
av trä, sten, järnbalkar eller betong för att hindra
pjäserna att gräva sig ned i jorden vid skjutning.
Bägge Sicilierna, konungarike. Se Neapel.
Bält, Stora* och Lilla* B., sund på ömse sidor om
den danska ön Fyn. Stora B. mellan Fyn och
Själland, Lilla B. mellan Fyn och danska fastlandet
(Jylland). Stora B. är Östersjöns viktigaste inlopp.
— Tåget över B., se Karl, svenska och svensk-norska
konungar 4.
Bältdjur (Dasypodidae), familj hörande till
Xen-arthra. De har ett hudpansar, bestående av sköldar
över fram- och bakkropp samt av bandformiga
plattor över bålen, vilka ger en viss rörlighet åt djuret.
Pansarbetäckningen består av hornklädda
benplattor. B. lever i Sydamerika samt i s. Nordamerika
(Texas), är nattdjur samt livnär sig av termiter och
myror, i vilkas bon de gräver sina gångar. B. är
märkliga, emedan en del arter föder flera ungar,
som alla uppstår ur ett enda ägg och därför alltid är
av samma kön i kullen.
Bältespännare, de båda deltagarna i en tvekamp,
”spänna bälte”, som fordom förekom i s. Sverige.
Kämparna sammanbands med ett bälte och stred
därefter med knivar. Seden är känd genom Molins
skulptur ”Bältespännarna” i Stockholm.
Bältros, över en nervs utbredningsområde
uppträdande utslag som består av klara,
knappnålshuvudstora eller något större blåsor med rodnad
omgivning. Sjukdomen orsakas av inflammation i en
nervgren och åtföljs av smärtor, som kan vara
ganska besvärande. Utbredningen är, särskilt om det
gäller bålens nerver, mycket karakteristisk — den
är bältformig och når från ryggsidans till
framsidans medellinje. B. går över på 2—4 veckor och är
ofarlig. Utslaget beströs med puder och skyddas
genom förband för rivning och gnidning. Vidare ges
salicylpreparat.
Bändelkorsnäbb (Loxia leucoptera bifasciata), en
hos oss sällsynt fågel, som har två breda, vita
tvärband på vingen. Hanen är tecknad i grått och rött,
honan är gråbrungul.
Bära, bjära, mjölkhare eller trollhare, i folktron
ett väsen, som mjölkar kreatur för att göra tjänst åt
häxor.
Bärfis, se Sköldskinnb aggar.
Bärgarlön utgår till den, som biträtt vid bärgning
av fartyg eller dess last. Särskilda bestämmelser om
B. finns i sjölagen. Tvist om bärgarlöns storlek
avgörs av domstol. B. må dock aldrig överstiga värdet
av det, som bärgats.
Bärga segel, minska eller ta in segel.
Bärgning, bistånd, som lämnas fartyg, som råkat
ut för något missöde av sådant slag, att fartyget
befinner sig i nödläge och icke med egna hjälpmedel
kan bemästra situationen. Vid den yrkesmässigt
bedrivna bärgningen används tekniska hjälpmedel av
skiftande slag bl.a. särskilt för ändamålet utrustade
bärgningsångare, varigenom bärgning möjliggörs
7*
även efter mycket svåra olyckshändelser
(losstag-ning efter allvarliga grundstötningar, upptagning av
sjunkna fartyg m.m.). De, som deltar i bärgning,
äger rätt erhålla bärgarlön*.
Bäring, riktning på sjön.
Bärnsten, ett mineral, som utgörs av förstenad
kåda från vissa tertiärtidens utdöda trädslag.
Färgen är gul eller brun. De genomskinligaste
variete-terna betraktas som halvädelstenar och har som
sådana använts till smycken och prydnadsföremål
ända från stenåldern och till våra dagar. Den viktigaste
fyndorten för bärnsten är den tyska östersjökusten.
— IB. finns ofta inneslutna insekter och delar av
växter, vilka fastnat i kådan. Dessa fossil har varit
av stor betydelse för kännedomen om
tertiärperio-dens växter och djur. Sålunda har man genom B.
fått kännedom om mer än 2 000 utdöda insekter.
Bärnstenssyra, en organisk syra [kem. formel
(CH2)2 (COOH)2], som förekommer färdigbildad i
bärnsten, ur vilken den kan framställas genom
de-stillation. B. bildas i smärre mängder som biprodukt
vid alkoholjäsning. B. är vid vanlig temperatur fast.
Bärplockning är allmänt tillåten även på annans
mark (med undantag för bebyggd tomt) när det
gäller vilt växande bär. Förslag om lagbestämmelser,
som ger markägaren ensamrätt, har ej blivit
antagna.
Bärsmässa eller bärtesmässa, aposteln
Bartolomeus’ dag den 24 augusti.
Bärsärkar, en fornnordisk benämning på kämpar,
vilka stundom i striden fattades av ett
vilddjursra-seri, möjligen under inverkan av något slags
berusningsmedel, och tillintetgjorde allt de påträffade
(”bärsärkagång”).
Bärvåg, en elektromagnetisk vågrörelse, som
utsänds från antennen på en radiosändare. Genom
att ändra styrkan av B. parallellt med
ljudsvängningarna, amplitudmodulering, erhålls en
kombinerad vågrörelse, som i radiomottagaren åter
omvandlas till ljud. På senare tid har man även överfört
ljud med en B., i vilken våglängden ändras parallellt
med ljudvågor, frekvensmodulering. Jfr Armstrong.
Bäver.
Bäver (Castor fiber) hör till gnagarna. B. har tät,
brun päls, simhud mellan tårna och bred, platt,
fjäll-betäckt svans. Längden uppgår till ca en meter,
svansen inberäknad. B. är en skicklig simmare och
dykare och lever vid insjöar och floder. Där bygger
den sitt kupolformiga bo av trädstammar, som den
gnager av med sina mejselformade framtänder. B.
bygger vidare dammar och kanaler. Den lever av
unga kvistar och bark på grenar av asp, pil, al m.m.,
av vilket den upplägger vinterförråd. B. var förr
mera vanlig men har utsatts för ett hänsynslöst
utrotningskrig för den värdefulla pälsens och
bäver-gällens skull. Bävergäll är en brunaktig massa, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0203.html