- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
201

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäcköring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201 Bäv rika till Europa införd laxfisk, som hos oss med framgång inplanterats i Jämtland. Bäcköring (Salmo trutta fario), en förkrympt form av laxöring, till färgen något mörkare än denna. Den är fullvuxen redan vid 7—8 cm längd. Bädd. — 1. När ett fartyg byggs eller är upphalat på land för att repareras, vilar det på ett underlag, kallat stapelbädd. Vid sjösättningen glider fartyget i sjön på ett träplan, avlöpningsbädden. — 2. För att fördela trycket av en byggnads murar på en större yta läggs direkt på den lösa marken eller på pålar, nedslagna i grunden, en bädd av virke eller betong. — 3. Vid vägbyggnader eller järnvägsbyggnader på myrmark eller annan lös mark används ett underlag, en bädd, av slanor, ris e.d. för att uppbära vägbanken. — 4. Under kanoner, mörsare och andra artilleripjäser används underlag, bäddningar, av trä, sten, järnbalkar eller betong för att hindra pjäserna att gräva sig ned i jorden vid skjutning. Bägge Sicilierna, konungarike. Se Neapel. Bält, Stora* och Lilla* B., sund på ömse sidor om den danska ön Fyn. Stora B. mellan Fyn och Själland, Lilla B. mellan Fyn och danska fastlandet (Jylland). Stora B. är Östersjöns viktigaste inlopp. — Tåget över B., se Karl, svenska och svensk-norska konungar 4. Bältdjur (Dasypodidae), familj hörande till Xen-arthra. De har ett hudpansar, bestående av sköldar över fram- och bakkropp samt av bandformiga plattor över bålen, vilka ger en viss rörlighet åt djuret. Pansarbetäckningen består av hornklädda benplattor. B. lever i Sydamerika samt i s. Nordamerika (Texas), är nattdjur samt livnär sig av termiter och myror, i vilkas bon de gräver sina gångar. B. är märkliga, emedan en del arter föder flera ungar, som alla uppstår ur ett enda ägg och därför alltid är av samma kön i kullen. Bältespännare, de båda deltagarna i en tvekamp, ”spänna bälte”, som fordom förekom i s. Sverige. Kämparna sammanbands med ett bälte och stred därefter med knivar. Seden är känd genom Molins skulptur ”Bältespännarna” i Stockholm. Bältros, över en nervs utbredningsområde uppträdande utslag som består av klara, knappnålshuvudstora eller något större blåsor med rodnad omgivning. Sjukdomen orsakas av inflammation i en nervgren och åtföljs av smärtor, som kan vara ganska besvärande. Utbredningen är, särskilt om det gäller bålens nerver, mycket karakteristisk — den är bältformig och når från ryggsidans till framsidans medellinje. B. går över på 2—4 veckor och är ofarlig. Utslaget beströs med puder och skyddas genom förband för rivning och gnidning. Vidare ges salicylpreparat. Bändelkorsnäbb (Loxia leucoptera bifasciata), en hos oss sällsynt fågel, som har två breda, vita tvärband på vingen. Hanen är tecknad i grått och rött, honan är gråbrungul. Bära, bjära, mjölkhare eller trollhare, i folktron ett väsen, som mjölkar kreatur för att göra tjänst åt häxor. Bärfis, se Sköldskinnb aggar. Bärgarlön utgår till den, som biträtt vid bärgning av fartyg eller dess last. Särskilda bestämmelser om B. finns i sjölagen. Tvist om bärgarlöns storlek avgörs av domstol. B. må dock aldrig överstiga värdet av det, som bärgats. Bärga segel, minska eller ta in segel. Bärgning, bistånd, som lämnas fartyg, som råkat ut för något missöde av sådant slag, att fartyget befinner sig i nödläge och icke med egna hjälpmedel kan bemästra situationen. Vid den yrkesmässigt bedrivna bärgningen används tekniska hjälpmedel av skiftande slag bl.a. särskilt för ändamålet utrustade bärgningsångare, varigenom bärgning möjliggörs 7* även efter mycket svåra olyckshändelser (losstag-ning efter allvarliga grundstötningar, upptagning av sjunkna fartyg m.m.). De, som deltar i bärgning, äger rätt erhålla bärgarlön*. Bäring, riktning på sjön. Bärnsten, ett mineral, som utgörs av förstenad kåda från vissa tertiärtidens utdöda trädslag. Färgen är gul eller brun. De genomskinligaste variete-terna betraktas som halvädelstenar och har som sådana använts till smycken och prydnadsföremål ända från stenåldern och till våra dagar. Den viktigaste fyndorten för bärnsten är den tyska östersjökusten. — IB. finns ofta inneslutna insekter och delar av växter, vilka fastnat i kådan. Dessa fossil har varit av stor betydelse för kännedomen om tertiärperio-dens växter och djur. Sålunda har man genom B. fått kännedom om mer än 2 000 utdöda insekter. Bärnstenssyra, en organisk syra [kem. formel (CH2)2 (COOH)2], som förekommer färdigbildad i bärnsten, ur vilken den kan framställas genom de-stillation. B. bildas i smärre mängder som biprodukt vid alkoholjäsning. B. är vid vanlig temperatur fast. Bärplockning är allmänt tillåten även på annans mark (med undantag för bebyggd tomt) när det gäller vilt växande bär. Förslag om lagbestämmelser, som ger markägaren ensamrätt, har ej blivit antagna. Bärsmässa eller bärtesmässa, aposteln Bartolomeus’ dag den 24 augusti. Bärsärkar, en fornnordisk benämning på kämpar, vilka stundom i striden fattades av ett vilddjursra-seri, möjligen under inverkan av något slags berusningsmedel, och tillintetgjorde allt de påträffade (”bärsärkagång”). Bärvåg, en elektromagnetisk vågrörelse, som utsänds från antennen på en radiosändare. Genom att ändra styrkan av B. parallellt med ljudsvängningarna, amplitudmodulering, erhålls en kombinerad vågrörelse, som i radiomottagaren åter omvandlas till ljud. På senare tid har man även överfört ljud med en B., i vilken våglängden ändras parallellt med ljudvågor, frekvensmodulering. Jfr Armstrong. Bäver. Bäver (Castor fiber) hör till gnagarna. B. har tät, brun päls, simhud mellan tårna och bred, platt, fjäll-betäckt svans. Längden uppgår till ca en meter, svansen inberäknad. B. är en skicklig simmare och dykare och lever vid insjöar och floder. Där bygger den sitt kupolformiga bo av trädstammar, som den gnager av med sina mejselformade framtänder. B. bygger vidare dammar och kanaler. Den lever av unga kvistar och bark på grenar av asp, pil, al m.m., av vilket den upplägger vinterförråd. B. var förr mera vanlig men har utsatts för ett hänsynslöst utrotningskrig för den värdefulla pälsens och bäver-gällens skull. Bävergäll är en brunaktig massa, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free