202 Bäv avsöndras ur ett par körtlar vid könskörtlarna och vilken fordom användes inom medicinen. I Norge och i Tyskland finns B. kvar i några fridlysta trakter. I Sverige har ett par inplanterats 1922 i Bjur-älven och senare även på andra ställen, så att man nu säkerligen kan räkna flera hundratal B. i vårt land. I Nordamerika finns en något avvikande bäverart. Bäverråtta eller sumpbäver (Myocastor coypus), en gnagare, som lever vid vattendrag i Sydamerika. Pälsen är brun (nutria). Böck'lin, A., 1827—1901, schweizisk målare, mestadels bosatt i Italien. Hans ofta symboliska målningar (mytologiska motiv, sagoväsen) präglas av rik fantastisk inspiration. Färgvalet är ofta grällt och brutalt. Bland hans tavlor märks Dödens ö, Vågornas lek m.fl. Böckling, saltad och rökt strömming eller sill. Böda, hamnplats på Ölands nö. kust. I närheten Böda kronopark. Bögh, E., 1822—99, dansk författare och journalist, bekant för sina vådeviller och spirituella kåserier (”D i t o g D a t”). Böhme, Jakob, 1575—1624, tysk filosof, skomakare i Görlitz. Illa tåld av samtida kyrkliga myndigheter har B. dock senare skattats högt särskilt under nyromantiken, vars böjelse för det fantastiska och dunkelt djupsinniga tillfredsställdes av B:s läror. Hans åskådning uppbyggdes av kristliga och mystiska element. Böhmen, förr österrikiskt kronland, efter l:a världskriget ingående i Tjeckoslovakien. 52 000 km2. 5,6 milj. inv. Huvudstad Prag, 922 000 inv. 1947. B. begränsas i nö. av Riesengebirge och Sudeterna, i nv. av Erzgebirge, i sv. av Böhmerwald och i sö. mot Mähren av en lägre bergssträckning. B. avvattnas genom Elbe och dess bifloder Moldau, Eger m.fl. Berggrunden utgörs till det mesta i B. och dess randberg av granit och kristalliniska skiffrar samt mindre områden av silur-, krit- och tertiärformatio-nerna. Längs Erzgebirge förekommer tertiära vulkanberg och i deras bälte varma källor (Karlsbad, Eger, Teplitz). Åkerbruk, humle- och vinodling; gruvdrift (silver, bly m.m., brunkol). — Historia. De första århundradena e.Kr. tillhörde B. flera germanska folk, som efter varandra invandrade i landet; tjeckerna, ett slaviskt folk, invandrade på 500-t. På 800-t. härskade i B. przemyslidernas ätt. När denna utdött (1306), kom B. under den luxemburg-ska linjen till 1437. Därefter besteg den jagelloniska ätten B:s tron. Denna efterträddes 1526 av habsbur-garna och B. tillhörde sedan Österrike. 1918 uppgick B. i Tjeckoslovakien. Böhmerwald, 24 mil lång, 30—60 km bred, intill 1 300—1 400 m hög bergskedja, som skiljer Bayern och Böhmen. Huvudsakliga bergarter granit och gnejs. Högsta topp Grosser Arber 1 457 m. Böhmiska bröder bildades på 1400-t. bland hussi-terna i Böhmen under ledning av Peter från Chelcic. De organiserade sig efter gammalkristet mönster i församlingar med sträng kyrkotukt och vann trots förföljelser stor utbredning under följande århundraden. Bland deras medlemmar märktes Comenius. En grupp B., som på 1720-t. utvandrade till Herrn-hut, büdade kärnan till ”den nya brödraförsam-lingen” där. Jfr Herrnhutar. Böhm von Ba'werk, Eugen, 1851—1914, österrikisk nationalekonom. B. har särskilt behandlat kapitalbildningens problem. Böjgen, enligt norska folksagor en jätte i ormgestalt. B. är bekant genom Ibsens ”Peer Gynt” såsom en dunkel personifikation av medelmåttans fega men sega motstånd. Böldpest, se Pest. Böljmärken, beteckning för de små ryggar av sand, vanligen liggande ett par cm från varandra, som bildas av vågsvall och strömningar på sandig botten. B. finns också ofta på skiktytor av sandsten. Böna, se Störböna och Vicker. Bönan, villasamhälle och badort 13 km från Gävle vid Gävlebukten. Böndagar, fyra av K. Maj:t genom det s.k. bön-dagsplakatet påbjudna allmänna tacksägelse-, faste-, bot- och böndagar. B. bestäms vanligen till första eller andra söndagen i mars, maj, juli och oktober. Den första är botdag, den andra reformationsdag, den tredje missionsdag och den fjärde tacksägelsedag. Bönekonekrabba (Lithodes maja), Sveriges största krabba. B. förekommer i Bohuslän och anses ha fått sitt namn av de uttryck fiskarna använder, då de finner B. i sina tilltrasslade nät. Bönematta kännetecknas av ett valvformigt mönster, påminnande om en bönenisch. Muhammedaner förrättar sin bön på B., varvid valvet vänds mot Mecka. Bönhas el. bönhås, en benämning på hantverkare, vilka trots skråväsendets bestämmelser utan tillåtelse utövade sitt yrke. Bönmahn, en art myrmalm, som består av bönlika stenar och gruskorn (jfr Limonit). Bönsyrsa (Mantis religiösa) har fått sitt namn av den karakteristiska ställning, i vilken hon håller sina rovfötter. B. förekommer i s. Europa och Afrika och lever av gräshoppor. Bönsöndag, femte söndagen efter påsk, då pre-dikotexten handlar om bönen. Jfr Böndagar. Börje, Gideon, f. 1891, målare, som i naivistisk stil skildrat Stockholms förstäder och sedermera utvecklat en mera personlig, starkt koloristisk stil. Börjesson, J. L. H., 1835—1910, sin tids mest uppskattade bildhuggare i Sverige. Bland hans arbeten märks Fången viking, Karl X Gustav (i Malmö) m.fl. Böme, Ludvig, 1786—1837, tysk författare, en av ledarna för ”Das junge Deutschland”, en radikal litteraturriktning på 1830-t. Börs, en institution, där värdepapper (fondbörs) eller vissa slags varor (varubörs) köps och säljs. B. tjänstgör som ett instrument för planmässig prisbildning på de värdepapper och varor, som noteras på B. I Sverige finns ingen varubörs och endast en fondbörs i Stockholm. Dess verksamhet och arbetsformer regleras genom en av regeringen fastställd börsordning. Börsstyrelsen avgör vilka värdepapper, som får noteras på börsen. Prissättningen (fastställandet av kursnoteringen) samt affärsavsluten sker dels genom ett auktionsförfarande (varje vardag tvenne upprop), i vilket endast till börsmedlemmar antagna personer eller firmor får delta, dels genom fri förhandling. På Stockholms fondbörs förekommer för närvarande endast kassaaffärer, dvs affärer, där leveransen av sålda värdepapper skall vara fullgjord under de närmaste dagarna efter den börsdag, då affärsavslutet skett. På utländska börser förekommer däremot även så kallade terminsaffärer, dvs affärer, där leveransen ej skall fullgöras omedelbart utan först efter viss fastställd tids förlopp. I terminsaffärer, av vilka olika former finns, framträder det spekulativa momentet tydligare än vid kassaaffärerna, och ofta är avsikten ingalunda, att leveransen verkligen skall fullgöras, utan endast att en reglering av förhållandet mellan säljare och köpare skall äga rum genom erläggande av kursskillnaden (skillnaden mellan den kurs, till vilken leveransen avtalats, och den kurs, till vilken ifrågavarande värdepapper kan erhållas vid tidpunkten för leveransen). Spekulationen kan givetvis äga rum såväl i förhoppning om stigande kurser (haussespe-kulation) som i förhoppning om fallande kurser (baissespekulation). De betydelsefullaste varubörser-na finns i de stora städer i västra Europa, till vilka