Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Börsting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
importhandeln är koncentrerad, och i Förenta
staterna. På varubörserna kan endast sådana varor
omsättas, vilkas genomsnittskvalitet kan noggrant
anges; prov å varorna kan ju icke medföras till
börsen, i synnerhet som terminsaffärerna dominerar på
varubörserna, och avsluten sålunda kan avse t.ex.
bomull eller kaffe, som ännu ej skördats.
Varubör-ser finns numera för praktiskt taget alla stora
världs-marknadsartiklar (spannmål, bomull, kaffe, järn
etc.). Varubörserna spelar en enorm roll för det
ekonomiska livet. Priset anpassas genom
spekulationen å varubörserna ej blott efter det
ögonblickliga förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på
vissa varor utan även efter det sannolika, på olika
svårberäkneliga omständigheter (t.ex. en blivande
skörds storlek) beroende framtida förhållandet
mellan tillgång och efterfrågan på samma vara. Även
spekulation i aktier fyller en funktion, då
härigenom en indirekt och offentlig kontroll erhålls på
hur företag sköts.
Börsting, norrländskt namn på laxöring.
Böter ådöms i allmänhet endast för mindre
förseelser. Genom lag av den 24 sept. 1931 har för en
stor del av de förekommande fallen dagsbotsystemet
införts. Högst må dömas till 120 dagsböter.
Beloppet bestäms till lägst 1 och högst 300 kr per
dags-bot, varvid hänsyn tas till den sakdömdes
ekonomiska förhållanden. För vissa förseelser döms till
kontantböter enligt det äldre systemet (fylleri,
förargelseväckande beteende), högst till 500 kr. Om
tillgångar saknas, förvandlas B. med vissa undantag
till fängelse.
Bottiger, K. V., 1807—78, svensk skald och
litteraturhistoriker, professor i Uppsala 1845, ledamot
av Sv. akad. B:s dikter går i den nyromantiska
stilen. Hans språkbehandling är klar och jämn, men
innehållet präglas ofta av stark sentimentalitet. Till
flera av B:s dikter har satts musik (ex. Stilla
skuggor).
Böök, M. F., f. 1883, litteraturhistoriker och
kritiker, 1920—23 prof, i Lund, 1922 led. av Sv. akad.,
medarbetare i Sv. Dagbladet 1907—16, i
Stockholms Dagblad 1917—20 samt sedan 1921 åter i
Sv. Dagbl. B:s förnämsta litteraturhistoriska
arbeten är monografier över Stagnelius, Tegnér och
Heidenstam, Svenska studier samt E
s-sayer och kritiker. Senare har B. skrivit ett
stort antal reseskildringar samt även romaner. Ett
visst uppseende väckte han 1936 genom vissa
sympatiuttalanden till förmån för socialismen. Senare
väckte han större uppseende genom utpräglade
sympatiuttalanden för nazismen. Efter 2:a världskriget
har han tagit avstånd från nazismen och sökt i viss
mån bortförklara sina tidigare uttalanden. 1953
utgav B. den självbiografiska boken ”Rannsaka n”.
G
C, tredje bokstaven i vårt alfabet. — Mus. Den
diatoniska skalans första ton. — Som romerskt
taltecken = 100 (centum). — Kem. Tecken för en
atom kol. — Som beteckning för vitsord =
underkänd. — Förkortning för grader Celsius och
för coulomb.
Ca. — 1. Förk. av cirka, ungefär. — 2. Kem.
tecken för en atom kalcium.
Cab [kæb'], ursprungligen engelsk benämning på
tvåhjuligt åkdon med kuskbocken placerad högt
baktill; även benämning på vissa bilar i persontrafik.
Cad
Caballero [kavalje'rå], sp., ryttare; riddare,
adelsman.
Caballero [kavalje'rå], Largo, 1869—1946, spansk
socialistisk politiker och fackföreningsledare,
ursprungligen gipsarbetare. Då efter inbördeskrigets
utbrott den spanska regeringen rekonstruerades i
radikal riktning 1936, blev C. ministerpresident och
krigsminister. Avgick 1937 och flydde sedermera
till Frankrike. Var i tysk fångenskap 1943—45.
Cabarministären, benämning på Karl II:s av
England ministrar 1667—73, vilkas initialer bildade
ordet ”cabal” (förening av intrigerande hemliga
rådgivare). Jfr Kabal.
Cabanel [kabanäl'], Alexandre, 1823—89, fransk
målare, som under andra kejsardömet rönte stor
framgång med sina kvinnoporträtt och tavlor med
mytologiska motiv, t.ex. Venus’ födelse (nu i
Louvren).
Cabaret eller kabaré, nöjestillställning med
servering vid småbord och uppträdande av artister, som
presenteras för publiken av en konferensier.
Cabell [kæb'el], J. B., f. 1879, amerikansk
författare som skrivit satiriska och fantastiska romaner
(J u r g e n).
Cabet [kabä'], E., 1788—1856, fransk kommunist,
som i Texas grundade ett kommunistiskt samhälle
Icaria. Flera liknande uppstod senare. Det sista
upplöstes 1895.
Cabin [cæb'in], eng., hytt.
Cabinet noir [kabinä' noa'r], fr., ”svart kabinett”,
benämning på anstalt, som har till uppgift att i
politiskt syfte öppna och undersöka privata brev.
Cabo, sp. o. port., kap, udde.
Cab'o Bran'co, port., vita udden, Sydamerikas
östligaste udde.
Cabochon-slipning, rundslipning av ädelstenar.
Cab'o Cor'so, se Afrikanska kompaniet.
Cabot [kæb'öt], eller Cabo'to, J., död omkr. 1499,
italiensk upptäcktsresande i engelsk tjänst, vilken
1497 troligen nådde Newfoundland.
Cabotage [kabåta'sj], fr., handelssjöfart utefter
kust.
Cabral [kabraT], P. A., 1460—1526, portugisisk
upptäcktsresande, som vinddriven landade på
Brasiliens kust 1500 och tog den i besittning för
Portugals räkning.
Cabriolet, biltyp med karosseri som har
nedfäll-bar överdel.
Cacanny [kåkænn'i] kallas ett avsiktligt
nedbringande av arbetstakten, vanligen för att frampressa
högre lön från arbetsgivaren.
Cache'ra, dölja.
Cachet [kasjä'], fr., sigill, särprägel.
Cachexi', stark avmagring.
Cachucha [katjo'tja], spansk solodans, som
dansas till ackompanjemang av kastanjetter.
Caddie [kædd'i], eng., vanligen betald
medhjälpare vid golfspel, som dels bär spelarens klubbor,
dels letar efter bollar.
Cådiz, hamnstad i spanska landskapet
Andalusien, 102 000 inv. 1952. Starkt befäst handelsstad. C.
grundades av fenicierna 1100 f.Kr. under namn av
Gadir.
Cad'mium, se Kadmium.
Cadogan [ködagg'ön], sir A., f. 1884, engelsk
diplomat, permanent statssekreterare i
utrikesdepartementet 1938—46. Deltog i Krimkonferensen febr.
1945. Var 1946—50 Englands representant i FN och
är sedan 1950 administratör i Suezkanalbolaget.
Cadoi^na, L., 1850—1928, italiensk general, var
vid Italiens inträde i l:a världskriget
överbefälhavare. Efter nederlaget vid Caporetto 1917 avgick C.,
men återinträdde i tjänst 1924.
Cadoudal [kadodal'], G., 1771—1804, anförare
för det rojalistiska upproret i Vendée under franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0205.html