231 verksamhetsområde på kommunikations- och socialdepartementen. — 2. Nytt statsdepartement, inrättat 1950, för frågor rörande löne- och pensionsförhål-landen, förhandlingsrätt m.m. för statens tjänstemän. Civilekonom, person som avlagt viss examen vid Stockholms eller Göteborgs handelshögskola. Civilförsvaret har enligt civilförsvarslagen av 1944 till uppgift att utöva sådan verksamhet för rikets försvar som ej åvilar krigsmakten, samt annan i samband därmed stående verksamhet. Till C. hör luftskydd, utrymnings- och inkvarteringsverksamhet, sjukvård, brandskydd m.m. C. leds av Civilförsvars-styrelsen*. Rikets län är indelade i civilförsvarsområden under ledning av civilförsvarschefer. Civilför-svarsplikt, dvs skyldighet att fullgöra sådan tjänstgöring vid C., som hälsotillstånd och kroppskrafter tillåter, åligger varje svensk medborgare mellan 16 och 65 år. 1953 tillsattes c i v il f ö r s v a r sutredningen för översyn av C. 1955 inställdes t.v. den allmänna utbildningen i civilförsvarstjänst. Civilförsvarsnämnd med uppgift att handha de civilförsvaret tillkommande åliggandena finns sedan 1944 i varje kommun. I kommuner med invånarantal understigande 3 000 kan drätselkammaren (i stad) resp, kommunalnämnden (på landet) fungera som C. Civilförsvarsstyrelsen är ett ämbetsverk, som inrättades 1948 och som har till uppgift att ombesörja vissa åtgärder, nödvändiga för rikets försvar, som ej åligger krigsmakten. Hit räknas vissa utrymnings-och inkvarteringsfrågor, brandskydd, luftskydd m.m. C. sorterar under inrikesdepartementet, dess chef är generaldirektör och den är uppdelad på 4 byråer. Jfr Civilförsvaret. Civilingenjör, titel å ingenjör med högre teoretisk utbildning. Civilingenjörsexamen används sedan år 1915 officiellt som beteckning för avgångsexamen från vissa av Tekniska högskolans och Chalmers tekniska högskolas fackskolor. CiviTis, Claudius eller egentligen Julius, batavisk frihetshjälte från l:a årh. e.Kr., som ledde ett uppror mot romarna och hyste planer på bildandet av ett germanskt-galliskt rike, vilket dock misslyckades. Civilisation, hyfsning, förädling av seder och levnadssätt. Civiljägmästare är sedan 1932 titel för jägmästare, som utexaminerats från Skogshögskolans högre kurs. Civillag, lag, som hör till civilrätten*. Civillista, en från England härstammande benämning på de statsmedel, som utgår till statsövernuvu-det för hans och hans familjs underhåll, för hovhållningen m.m. Civilmilitära tjänstemän, civila tjänstemän anställda i armén, marinen och flygvapnet, såsom läkare, veterinärer, ingenjörer, vapenhantverkare m.fl. Civilminister, benämning på statsrådet och chefen för civildepartementet. Civilmål, tvistemål i motsats till brottmål. Civilrätt, de bestämmelser, som reglerar förhållandet mellan enskilda personer, ävensom vetenskapen om dessa bestämmelser. Till C. hör familjerätt och förmögenhetsrätt; i denna senare ingår sak-och obligationsrätt. Civilstaten, den sammanfattande beteckningen för rikets civila ämbets- och tjänstemän. Civilstatens pensionsinrättning, som erhöll sitt första reglemente år 1826, upphörde år 1908 i samband med ikraftträdandet av 1907 års pensionslag, enligt vilken pensioneringen direkt ombesörjdes av staten. Civilstatens änke- och pupillkassa upprättades år 1826 och hade till uppgift att bereda civila befattningshavares änkor och barn pension, i den mån dessa befattningshavare ej var förpliktade att till Cla höra annan pensionskassa. C:s verksamhet övertogs 1 juli 1937 av staten. Civilstånd, den familjerättsliga ställning en person intar, gift, ogift, änka, änkling etc. Civil värnplikt. Utgående från att de, som befriats från värnplikt, borde i mån av förmåga under värnpliktstiden motsvarande tid vara skyldiga att ställa sin arbetskraft utan lön till samhällets disposition, har man föreslagit införande av C. såväl för kvinnor som män. I Tyskland infördes under världskriget 1916 C. och gällde för män i åldern 17—60 år. I Sverige avslogs en motion om C. vid riksdagen 1917. I diktaturländer har man infört bestämmelsen att i krig varje medborgare skall ställa sig till statens förfogande. Under 2:a världskriget infördes liknande bestämmelser även i de krigförande demokratierna. Också i Sverige har införts motsvarande lagbestämmelser, som träder i kraft vid krigsfara eller krig. Lag om tjänsteplikt 30 dec. 1939. Civiläktenskap, se Vigsel. Ci'vis, lat., medborgare. — C. acade'micus, akademisk medborgare. — C. Roma'nus sum, jag är romersk medborgare, aposteln Paulus ord, anförs som betecknande högdraget nationellt självmedvetande. Civitå [tjivita'], italiensk beteckning för stad. Civitavecchia [tsjivitaväk'ja], starkt befäst hamnstad i landskapet Latium, v. Italien. 39 000 inv. 1949. Stora skeppsvarv. Michelangelo byggde här ett kastell. I närheten svavelkällor. C-klav, mus., den notklav, som anger, att noten på den linje, den omsluter, är ettstrukna c och att notsystemets övriga nottecken skall läsas med hänsyn till detta. C. används endast för vissa instrument. C. 1., förk. för lat. cita'to lo'co, på anfört ställe. Cl, kem. tecken för en atom klor. cl, förkortning för centiliter. Claim [klejmh eng., anspråk. C. betecknar inmutat markområde, en guldgrävares andel i den mark, å vilken ett guldfynd gjorts. Clair [klär], René, f. 1898, fransk filmreg., vars styrka ligger i den satiriska komedin. Millionen (1931), Spöketreservästerut (1934), Nattens skönheter (1952). Clairobscur, fr., el. klärobsky'r, ljusdunkel. Clairvaux [klärvå'], se Bernhard av Clairvaux. Clairvoyance, fr., el. klärvoajans' har man kallat en förmåga att i drömlika tillstånd på något sätt se händelseförlopp, som på grund av avstånd i rum eller tid ej kan uppfattas med vanliga sinnen. C. skulle alltså vara en förmåga, liggande utanför de normala själsförmögenheternas område, och om C. verkligen existerar är mer än omstritt. Clan, se Klan. Clapham [klæpp'öm], stadsdel i sv. London. Claque, fr., eller klack, handklappning; personer, vilka betalas för att applådera på en teater eller annan offentlig föreställning. Clarence [klær'ens], eng. hertigtitel, som burits av flera medlemmar av kungahuset. Clarendon [klær'öndön]. — 1. Edward Hy de, earl av C., 1609—74, brittisk statsman, minister åt Karl II. Måste sedan fly till Frankrike, då han anklagades för högförräderi. — 2. George, earl av C., 1800 —70, vicekonung över Irland, där han kuvade ett uppror 1847. C. var sedermera utrikesminister upprepade gånger. Clarendon-Castle [klæ'röndön ka'sl], ruin av ett berömt engelskt slott nära Salisbury. På C. hölls av Henrik II två betydelsefulla riksförsamlingar. På den första (1164) stadfästes Constitutions of Clarendon, som var riktat mot katolska kyrkans maktställning i England, och på den andra (1166) antogs domstolsstadgan Assize of Cla-