Cla ren don, vilken grundläde den nuvarande juryinstitutionen. Clarendon press [klæTöndön press'], Oxfords universitets boktryckeri, grundat 1585, utvidgat på 1750-t. Claret [klær'et], eng., används i England som beteckning på rödvin, särskilt bordeauxvin. Clark [kla'k], L., 1822—98, eng. fysiker och tekniker. C. införde flera av de ännu använda elektriska enhetsbestämningarna såsom o hm och volt, samt konstruerade ett galvaniskt element, Clarks element, vilket brukar användas som normalelement för bestämning av elektromotoriska krafter. Clark [kla'k], Mark W., f. 1896, amerikansk militär, som förberedde och deltog i fälttåget i Nordafrika under 2:a världskriget och som senare blev befälhavare för de allierade landstigningstrupperna i Italien. 1945—47 överbefälhavare i Österrike, från 1947 chef för 6:e armén. April 1952—53 överbefälhavare för FN-styrkoma i Korea. Clark’s River [kla'ks-], biflod från vänster till Columbia River, v. Nordamerika. Längd omkring 1 000 km. Clarté, en av den franske författaren Barbusse grundad sammanslutning, som har till uppgift att verka för världsfred och socialism, det senare som ett medel till det förra. C. vänder sig huvudsakligen till intellektuellt betonade kretsar. Tidvis har det kommunistiska inflytandet varit starkt inom C., men föreningen är ej partiansluten. Talrika dotterföreningar har bildats. I Sverige finns sådana bl.a. i Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala. Clary [klari'], rik köpmanssläkt i Marseille under 1700-t. En dotter till borgmästare Fran$oisC., Dési-rée C. (1777—1860), gifte sig 1798 med general Bernadotte (se vidare Desideria). En annan dotter, Marie Julie C., var gift med Joseph Bonaparte. Clason. — 1. I. G. C., 1856—1930, arkitekt, professor i arkitektur vid Tekniska högskolan 1890— 1904, l:e intendent i överintendentsämbetet 1904, byggnadsråd 1917, preses i Konstakademien 1918. Bland C:s främsta arbeten märks Nordiska museet, Hallwylska palatset i Stockholm, Norrlands nations hus i Uppsala m.fl. — 2. S. C., 1867—1925, historiker, professor i Lund 1904—16, riksarkivarie 1916, från 1907 konservativ ledamot av första kammaren, 1923—24 ecklesiastikminister i den Tryggerska ministären. Bland hans historiska verk märks undersökningar rörande Gustav IV Adolf. Claudel [klådäl'], Paul, 1869—1955, fransk författare och diplomat. C. har skrivit katolskt-symbo-listiska dramer (B e b å d e 1 s e n). Medlem av Franska akademin 1947. Claude Lorrain, se Gellée. Claudia'nus, C., död omkr. 404, romersk skald. Hans förnämsta arbete är den ofullbordade dikten om Proserpinas bortrövande. C. skrev i glänsande ibland väl frasrik stil och räknas till den senare antikens förnämsta skalder. CIau'dius, fornromersk släkt. — 1. Appius C., konsul, decemvir 451 f.Kr. Hos Livius omtalas, att C. förgrep sig mot en ung plebejisk flicka, Virginia, som fördenskull dödades av sin fader. Detta framkallade en häftig ovilja mot C., som begick självmord. — 2. Appius C. Caecus, ”den blinde”, 312 f. Kr. romersk censor, senare konsul och diktator, bekant för storartade vattenlednings- och väganlägg-ningar (Via Appia). — 3. Tiberius C. Nero Germa-nicus, 10 f.Kr.—54 e.K., romersk kejsare 41—54, stod under inflytande av sin gemål Messalina, vilken han dock på grund av hennes lastbara liv lät avrätta. C:s andra gemål, den härsklystna Agrippina, lät slutligen förgifta honom. — 4. Marcus Aurelius C. (Gothicus), romersk kejsare 268—270, besegrade i två stora slag goterna, som härjade Balkanhalvön. 232 CIau'dius CivHis, se Civilis. Clausen. — 1. Hans Viktor C., 1861—1937, dansk politiker, som 1919 uppdrog den s. k. Clausenlinjen, som 1920 blev gräns mellan Danmark och Tyskland. — 2. Fritz C., 1893—1947, ledare för de danska nazisterna, ursprungligen läkare. Han motsvarade i Danmark Quisling i Norge, men hade ej nämnvärd framgång. Efter Danmarks befrielse från den tyska ockupationen häktades C. 1945 och åtalades för landsförrädisk verksamhet. Han avled i häktet 1947, innan dom fallit. Clausen, Jenny Blicher-C., se Blicher-C. Clausewitz, Karl v., 1780—1831, preussisk general, chef för krigsskolan i Berlin 1818—30. I sitt huvudarbete Vom Kriege framförde han sina teoretiska åsikter angående krigföring. Arbetet är delvis oklart och orakelmässigt men har haft mycket stort inflytande på den senare krigföringen. Clausius, Rudolf, 1822—88, tysk fysiker, som utförde grundläggande arbeten inom värmeläran, och bl.a. införde begreppet entropi. Claussen. — 1. Julia C., f. Ohlson, 1879—1941, operasångerska, anställd vid operan i Stockholm 1903—12; sedan verksam framför allt i USA. — 2. Sophus C., 1865—1931, dansk författare som bland annat skrev symbolisk lyrik. Clavecin [klavsärj'], fr., se Klaver. Clay [klej]. — 1. Henry C., 1777—1852, amerikansk politiker, ursprungligen advokat. C., som var en av förgrundsfigurerna i amerikansk politik under 1800-t:s första skede, var utrikesminister 1825 —29 och senator 1831—42 samt ånyo från 1848. Han var grundare och ledare av National Republi-can Party. Gjorde sig känd som en skicklig förlikningsman och lyckades 1850 genomdriva en kompromiss i slavfrågan. — 2. Lucius C., f. 1897, amerikansk officer, general 1942. Tjänstgjorde i Europa inom förbindelseväsendet 1943—45, då han blev Eisenhowers ställföreträdare. 1947—49 var han militärguvernör i amerikanska ockupationszonen och chef för de amerikanska trupperna i Europa. 1950 —51 ställföreträdande chef för försvars- och mobili-seringsbyrån. Clearing, eng., el. kli'ring, uppgörelse, avräkning. Se Clearinghouse. Clearingavtal [kli'ring-] mellan två länder innebär att betalningar görs till en centralbank eller en särskild institution. Den som köper en vara betalar alltså ej direkt tül säljaren. Vid ensidig C. sker utbetalningen till säljaren från den centrala institutionen eller banken i det ena landet. Vid ömsesidig C. ordnas utbetalningarna över en motsvarande institution i det andra landet. I Sverige fanns tidigare en särskild clearingnämnd för tillämpning av C. Dess uppgifter övertogs 1950 av riksbanken och valutakontoret. Se Clearinghouse. Clearinghouse [kli'ringha'us], en central för utjämnande av de inbördes fordringar, som banker och andra penninginstitut har på varandra, för undvikande av besväret med kontanta likvider i de enskilda fallen. Den äldsta och mest kända institutionen av denna art är Londons C. I Sverige, där clea-ringen omfattar postremissväxlar och checker, handhas densamma av riksbanken. De banker, som deltar i clearingen, uppsänder dagligen till riksbanken sina fordringsbevis å övriga i clearingen deltagande banker, varefter kvittning verkställs. Differenserna utjämnas genom debitering och kreditering å de gi-roräkningar, som de deltagande är skyldiga hålla i riksbanken. Se Clearingavtal. Cle'matis, växtsläkte av fam. Ranunculaceae. Flera arter odlas som prydnadsväxter, bl.a. tysk sippranka el. skogsreva (C. Vitalba), en 4—6 m hög slingerväxt med vita blommor, och i t a-