Col 237 nilla president. Lugnet i landet har så småningom kunnat återställas. ColombFna, it., ”liten duva”, kvinnlig roll i de italienska commedia delFarte. C. är Arlecchinos (Harlekin*) älskarinna och bär vanligen svart halvmask. Colom'bo, Ceylons största stad. 425 000 inv. 1953, därav 5 000 européer. Mycket betydande knutpunkt för världshandeln mellan Europa, Ostasien och Australien. Colomboplanen utarbetades av Storbritannien 1950—51 och avser att åstadkomma en höjning av levnadsstandarden i de till det brittiska samväldet hörande länderna i Sydostasien. C. beräknades kunna genomföras under loppet av 6 år. Colon [kålån'], Cristobal, det spanska namnet på Christofer Columbus*. Colon, stad vid Panamakanalens ändpunkt i Kari-biska havet. 52 200 inv. 1950. Staden hör till republiken Panama, men står enligt en traktat med USA mot en årlig avgift till P. under dess jurisdiktion. — Provinsen C. har 90 000 inv. 1950. Colonel [-nell'], fr., [eng. uttal: kö'nel], överste. Colonia, latinskt ord, betyder koloni, förekommer bl.a. i en del fornromerska stadsnamn. Colomfa, V., 1490—1547, italiensk författarinna, närmast påverkad av Petrarca. C. stod i ett varmt vänskapsförhållande till Michelangelo och Ariosto. Colora'do. — 1. Flod i sv. USA, 270 mil lång. Uppstår genom förening av Green River och Grand River, av vilka den förra kommer från staten Wyo-ming, den senare från staten Colorado. C. utfaller i California-viken. Under sitt lopp genomflyter C. djupa och trånga dalar, s.k. canons, kan joner. Särskilt märks Colorado Canon* eller Grand Canon. Rio C. (”färgade floden”) har sitt namn av det röda slam den för med sig. — 2. Stat i USA, förkortat Col. Ytvidd 260 000 km2. 1 325 000 inv. 1950. Huvudstad Denver. 415 786 inv. 1950 (med förstäder 564 000 inv.). C. är, utom i ö. delen, ett av flera bergssträckningar genomdraget högland (2—3 000 m ö.h.) med ett torrt och sunt klimat. Bland landets näringar intar bergsbruket främsta platsen. Näst Californien producerar C. största kvantiteten guld i USA. I fråga om silverproduktion intar C. likaledes en betydande plats. I de östliga delarna av C., där jorden till stor del genom konstgjord bevattning är bördig, bedrivs åkerbruk och boskapsskötsel. Vete och majs är förnämsta sädesslag. Dessutom odlas sockerbetor och sydfrukter. Colora'do, beteckning för cigarrer, vars täckblad är bruna. Cigarrer med ljusbruna täckblad går under benämningen C. claro. C olorad obaggen, se Koloradoskalbaggen. Colorado Canon eller Grand Canon, en i Colorados högplatå djupt nedskuren kanjon. Dess längd är 300 km och dess djup uppgår ända till 1 500— 1 800 m. Den är en av jordens mest överväldigande naturföreteelser. Colora'do Springs, stad i staten Colorado, USA, nära foten av Klippiga bergen. 45 472 inv. 1950. Kurort. Järnvägsknut. Guld- och silvergruvor. Colosse'um, sedan medeltiden namn på den väldiga Flaviska amfiteatern i antikens Rom, uppförd av kejsarna Vespasianus och Titus och avslutad 80 e.Kr. C. har formen av en ellips som är 188 m lång och 156 m bred. Murarna är i 4 våningar och 48 m höga. C. beräknas ha rymt 50 000 personer. Colt [kå'lt], Samuel, 1814—62, amerikansk vapenfabrikant, vilken uppfann den första användbara revolvern 1829. Coltrevolver, se Handeldvapen. Colum'ba, omkr. 530—597, ”Skottlands apostel”, en irländsk munk som grundade lonaklostret i Skottland. Columba'rium, se Kolumbarium. Columbia [kölamm'biö, utom 3.]. — 1. Förbunds-distrikt i USA (District of C., förk. D.C.) med en ytvidd av 162 km. I C. ligger USA:s huvudstad Washington. C. hade 840 000 inv. 1954, därav 300 000 negrer. — 2. Provins i Kanada, se Brittiska Columbia. — 3. Sydamerikansk republik, se Colombia. — 4. Flod i v. Nordamerika, se Columbia River. — 5. Huvudstad i South Carolina, USA. 86 914 inv. 1950. Columbia River [kölamm'biö riv'ö], flod i y. Nordamerika, upprinner på Klippiga bergen i Brittiska Columbia, Kanada, utfaller i Stilla havet på Förenta staternas område. Bildar under sitt nedre lopp gräns mellan staterna Washington och Oregon. Största biflod är Snake River (från vänster). Flodens längd omkr. 2 250 km. Columbia University [kölamm'biö jonivö'siti], New Yorks äldsta universitet, grundat 1754. C. räknade omkr. 26 000 studenter år 1952. Columbi ägg, ett från en bekant anekdot lånat uttryck för en skarpsinnigt enkel lösning på ett svårt problem. Anekdoten har tillskrivits Columbus men torde hänföra sig till den florentinske arkitekten Brunelleschi*. Sedan de närvarande förgäves försökt få ett ägg att stå på dess spetsiga ände, löste Brunelleschi uppgiften genom att krossa spetsen. Colum'bus. — 1. Huvudstad i Ohio, USA. 375 900 inv. 1950. Betydande industristad med järn- och ståltillverkning, maskinverkstäder. Universitet. — 2. Namn på flera smärre städer i USA (i Georgia, Mississippi, Nebraska). Colum'bus, Christofer, troligen 1446—1506, föddes i Genua, var till 30 års ålder vävare och sedan sjöman. C. uppgjorde en plan att över havet mot väster nå Indien och lyckades 1492 förmå Ferdinand och Isabella av Spanien att åt honom utrusta tre fartyg, S:ta Maria, Nina och Pinta, med vilka han den 2 aug. 1492 avseglade från Palos i Andalusien. När hoppet om framgång nästan uppgetts och den av löst folk sammansatta besättningen redan börjat knota och begära att få vända, nåddes den 12 okt. land. Det var en av Bahamaöarna, sannolikt Watlingön, som av C. kallades San Salvador, av infödingarna Guanahani. C. upptäckte vidare på denna resa Kuba och Haiti. Hans mottagande vid hemkomsten blev storartat och en ny större expedition med 17 fartyg utrustades, med vilken han 1493 upptäckte Jamaica. Under hans frånvaro lyckades hans avundsmän emellertid göra sig° gällande vid spanska hovet, och C. blev vid sin återkomst ej så väl mottagen men lyckades dock 1498 få till stånd en ny expedition, med vilken han uppnådde Sydamerikas fastland vid Orinocos mynning. I de små kolonier, som C. under sina resor anlagt, hade under tiden uppstått stridigheter och en undersökningsdomare utsändes från Spanien. Denne tog parti mot C. och lät honom fängslad återföras till Spanien. Här blev han visserligen satt på fri fot, men han återvann aldrig sitt forna inflytande. C. lyckades dock 1502 få till stånd en ny expedition med fyra fartyg. På denna resa led han skeppsbrott men undsattes från Haiti och återvände 1504 till Spanien. Sina sista år tillbragte han i obemärkthet. Hans övertygelse, att han upptäckt öar utanför Asiens kust, fick han själv aldrig rättad. Att han i själva verket upptäckt en ny världsdel kunde först senare fastställas. Som Amerikas upptäckare bidrog han emellertid till att inleda ett nytt skede i världshistorien. Colum'bus, S., 1642—79, svensk skald och språkman. C. författade lyriska dikter, psalmer, epigram m.m. Som språkteoretiker var C. skarpsinnig och djärv. CoIumelKa, Junius, berömd romersk jordbruks-författare, som levde under första årh. e.Kr.