Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Coma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Com
Coma, djup medvetslöshet, vanligen på grund av
njursjukdom eller sockersjuka.
Coman'cher, en nordamerikansk indianstam,
vilken levde som ett kringströvande ryttarfolk på de
sydliga prärierna. C. är nu mycket fåtaliga.
Comayagua [komajagg'oa], stad i Honduras i
Mellanamerika. 4 750 inv. 1940. Katedral från
1715. I närheten av C. finns indianska
fornläm-ningar.
Come back [kam' bæk'], eng., sportuttryck använt
om idrottsman eller filmstjärna som efter att ha
varit ur leken en tid på nytt gör sig gällande i
konkurrensen.
Comédie frangaise [kåmedi' fragsä's], se Théåtre
frangais.
Comédie larmoyante [kåmedi' larmoajag't], fr.,
ett sentimentalt, borgerligt drama med lyckligt slut.
C. uppträder första gången i fransk litteratur 1733
med Nivelle de la Chaussées drama La fausse
anti-pathie. C. har betydelse för utvecklingen av 1800-t:s
borgerliga skådespel (Augier, Dumas).
Come'nius (Komensky), J. A., 1592—1670,
tjeckisk filosof, pedagog och sedermera biskop i
böh-misk-märiska brödraförsamlingen. I sin D i d a
c-tica magna framställer han sina åsikter om
undervisningen. Han ville lära alla allt, dvs utbreda
den högsta möjliga allmänbildning till alla
samhällslager. C. framhöll vidare betydelsen av
åskådlighet i undervisningen. Jämte Hus är C. grundaren
av den tjeckiska språk- och nationalitetsrörelsen.
Co'mes, lat., följeslagare, speciellt till romersk
kejsare eller ståthållare. Av C. kommer en del
grevetitlar, såsom engelska count, franska comte och
spanska conde.
Corning man [kam'ing mæn'], eng., framtidsman.
Comité des forges [kåmite' dä fårsj'], fr.,
sammanslutning av franska industriidkare inom gruv- och
järnindustrin. C. anses vara ett ledande organ för
krigsindustrin.
Comité International de la Croix-Rouge [kåmite'
ägternasional' dö la kroa'-rosj'], Röda
korskommit-tén, se Röda korset. C. tilldelades Nobels fredspris
1944.
Comi'tia, lat., komitier, kallades officiellt det
gamla Roms folkförsamling. C. var av tre slag: 1. C.
curia'ta, alltifrån konungatiden, 2. C. centuria'ta,
troligen alltifrån republikens första skede, 3. C.
tri-bu'ta, under republikens senare tid.
Comftium, den plats nedanför Capitoliums
sydöstra sluttning, där comitia* hölls. Vid C. låg
senatshuset, curia*.
Commando [köma'ndå], under boerkriget
beteckning på självständigt opererande grupper av boer.
Under andra världskriget användes C. som
beteckning för särskilt utbildade landstigningstrupper.
Comme ci comme ga [kåmm si' kåmm sa'], fr., så
där, si och så, något så när.
Comme'dia, it., även C. erudi'ta, under
renässansen benämning på de italienska lustspel, som
närmade sig Plautus’ och Terentius’ latinska komedier.
Comme'dia delFarte, it., hantverkskomedi, dvs
ett av yrkesskådespelare uppfört folkligt lustspel i
Italien på 1500-t. Endast handlingens gång var
given av författaren, replikerna improviserades av
skådespelarna själva. I C. förekom stående typer,
masker, liksom i de gamla pantomimerna. C. har
mycket bidragit till lustspelets konstnärliga
utveckling.
Comme il faut [kåmm il få'], fr., passande,
korrekt.
Commission. — 1. Fr. [kåmiss-jåg'], den
närmaste motsvarigheten i Frankrike till våra
riksdagsutskott. — 2. Eng. [kåmisj'ön], engelsk motsvarig-
Scen ur en commedia delFarte från 1500-talet.
het till de svenska kommittéerna. — 3. Jfr vidare
Kommission.
Committee [komit'i], eng. De svenska
riksdagsutskotten motsvaras i England och Förenta staterna
av C. Jfr Kommitté.
Comm'odus, Lucius Aurelius C., romersk kejsare
180—192, f. 161, son till Marcus Aurelius, som
insatte honom till medregent 177. C. ådrog sig
senatens fiendskap och mördades, då han såsom den
förkroppsligade Hercules stod i begrepp att
uppträda offentligt som gladiator.
Commoners [kåmm'önös] el. commons [-[kåmm'-öns],-] {+[kåmm'-
öns],+} eng., beteckning på alla som ej är peers*.
Används mest om ledamöter av underhuset (House
of Commons).
Common Law [kåm'ön lå’], eng., i England
gällande sedvanerätt, vilken i motsats till den skrivna
lagen (Statute Law) bygger på prejudikat o.d.
Common Prayer Book [kåmm'ön prä'ö bokk]
eller The Book of Common Prayer, eng., ”allmänna
bönboken”, är den engelska episkopalkyrkans
liturgiska handbok.
Commons, se Commoners.
Common sense [kåm'ön sen's], eng., sunt förnuft.
Commonwealth [kåm'ön oäl'th], eng., samvälde.
Commu'ne bo'num, lat., allmän egendom, allmärt
gott.
Commynes [kåminn'], även Commines, P. de la
Clite de, 1445—omkr. 1511, fransk historieskrivare
och statsman, först i burgundisk, sedan i fransk
tjänst som Ludvig XI :s rådgivare. C:s Mémoires
är en skildring av hans eget liv och hans samtids
historia och har varit ytterst värdefulla för
historieforskningen.
Como [kåmå]. — 1. Provins i n. Italien. 2 067
km3. 500 000 inv. Högt utvecklat åkerbruk och
silkesmaskodling. Sidenindustri. — 2. Huvudstad i
provinsen C. 74 000 inv. C. har flera gamla byggnader
och betydande sidenindustri.
Comodo'ro Rivada'via, en ort i s. Argentina där
landets viktigaste oljefält är belägna.
Comorfn, Kap, Främre Indiens sydligaste udde.
Como'ro-öarna eller Komorerna, ögrupp
tillhörande Frankrike, belägen i n. inloppet till
Mogam-bique-kanalen, mellan ön Madagaskar och Afrika,
bestående av fyra större och flera mindre vulkaniska
öar, bergiga (intill 2 600 m höga), tillsammans ca
2 000 km2. 180 000 inv. 1953, huvudsakligen
muhammedaner. Export av vanilj och rörsocker.
Co'mo-sjön, en av de italienska alpsjöarna,
belägen i n. delen av landskapet Lombardiet. Mycket
besökt av turister. Sjön genomflyts av Pos biflod
Adda. 146 km2. 199 m ö.h.
Compa'nys [kåmpanjs], Luis, 1873—1940, spansk
politiker, som arbetade för Kataloniens
självstän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0240.html