Dja Djakarta, huvudstad i Indonesien, hette före 1950 Batavia. D. ligger på Javas v. kust och är huvudexporthamn för plantageprodukterna från det uppodlade Java. 2,5 milj. inv. 1953, inberäknat 41 000 nederländare, 1 800 andra européer och amerikaner och 83 000 kineser. — D. intogs av japanerna mars 1942. Dja'rabub, oas i Libyska öknen, som av Egypten 1925 avträddes till Italien. I D. finns ett muhammedanskt universitet. Djebel Sjammar el. Jabal Shammar, omkr. 200 000 inv., bergland i det inre Arabien. Tillhör Saudarabien. D. var självständigt emirat 1840— 1921. Djenn'e el. djann'a, muhammedanernas paradis. Djibouti [-bo'-], huvudstad i Franska Somaliland. 32 000 inv. 1953. D. är ändpunkt för järnvägen från Addis Abbeba. Djidda, se Jidda. Djing'is Khan (Temudjin), omkr. 1162—1227, mongolisk erövrare, som omkr. 1200 underlade sig mongolstammarna mellan Bajkalsjön och Amur-floden och därpå en del turkiska grannstammar. 1206 antog D. titeln ”storkhan” och utvidgade under de följande åren sitt välde genom erövring av bl.a. nordkinesiska riket och det muhammedanska riket Kovaresmien i Turkestan. Efter att ha härjat de nordindiska provinserna fortsatte han sina erövringar över Kaukasus till Krim. Efter D:s död delades hans ofantliga välde mellan sönerna. Djinn, i österländsk mytologi andeväsen. Djonk, se Junk. Djungel, från Indien härstammande benämning på tropisk urskog med tät undervegetation av buskar, gräs- och slingerväxter. Djupbergarter (el. abyss'iska bergarter) kallas sådana bergarter (t.ex. granit, diorit, gabbro), vilka bildats genom att en glödflytande massa (magma) stelnat på större djup under jordytan. De utmärks av att massans alla beståndsdelar stelnat som kristallkorn; ofta är de grovkorniga. I motsats till D. menas med ytbergarter sådana, vilka stelnat ovanpå el. nära jordytan. Se vidare Bergarter. Djupdykning, se Dykeri. Djupfrysning, konserveringsmetod för livsmedel genom frysning vid ca —20°. Varorna förvaras sedan vid ca —18°. Även efter årslång förvaring har de kvar sina ursprungliga egenskaper och smakar som färska efter upptining. Djuphavsavlagringar, sediment, som bildas ute på de stora oceandjupen. Jfr Globigerinaslam och Radiolarieslam. Djuphavsdjur, benämning på organismer, som lever i djuphavsregionen, dvs områden under 400 m djup. Ehuru faunan i djuphavsregionen är relativt fattig, är dock nästan alla djurklasser där representerade. På grund av de speciella livsbetingelserna och näringsförhållandena är dock grupperna olika dem, som förekommer i ytligare vattenlager. Djuptryck karakteriseras av att de partier på tryckvalsen, som avger färg på papperet, är fördjupade. Jfr Fotogravyr. Djur (Animalia). De levande organismerna indelar man i djur och växter, dock utan att gränsen alltid kan dras på ett otvetydigt sätt. D. har förmåga att röra sig samt känsel, men även en del växter besitter rörelseförmåga och reagerar för intryck. Växterna uppbygger av oorganiska ämnen organisk substans och upptar därför ur luften kolsyra samt avger syre. D. förbränner organiska ämnen till oorganiska och upptar därför ur luften syre och avger kolsyra. Alltid stämmer inte heller detta kännetecken. Andra osäkra särmärken är, att i växterna förekommer cellulosa och klorofyll. För flercelliga organismer är dock i allmänhet skillnaden utpräg 282 lad. När det gäller encelliga varelser, är gränsen mera svår att dra, och man har velat utskilja en avdelning bland dem, som varken räknas till D. el. till växter. Man indelar D. i huvudavdelningar, provinser, t.ex. ryggradsdjur, dessa i sin tur delas i klasser, t.ex. däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar. Klasserna delas i ordningar, t.ex. bland däggdjur: människor, apor, rovdjur m.fl. Dessa slutligen delas i släkten med en el. flera arter. Djurelektricitet. Förmåga att åstadkomma elektrisk spänning (upp till 400 volt) utmärker en del fiskar, t.ex. darrocka*, darrål*. Elektriciteten bildas i omdanade muskler, s.k. elektriska organ. Djurgård, inhägnat område, som regel avsett för hjortdjur. Djurgården, halvö vid Stockholm mellan Brunnsviken, Lilla Värtan och Saltsjöinloppet. 15,7 km2. Delas av Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårds-brunnskanalen i två delar, en nordlig och en sydlig; i dagligt tal avser man med ”Djurgården” den senare, vilken med undantag av Djurgårdsstaden längst i v., som lyder under Stockholms stad, och Galärvarvet, som hör till Marinförvaltningen, lyder under riksmarskalksämbetet. Inkomsterna därifrån går till områdets vård och bevarande och överskottet till staten. På södra D. ligger Nordiska museet med dess friluftsavdelning Skansen. Djurgårdens IF, en av de äldsta och mångsidigaste svenska idrottsföreningarna, bildad 1891 i Stockholm. Djurgårdsnämnden övertog 1947 förutvarande Djurgårdskommissionens huvudsakliga befogenheter och förvaltar staten tillhöriga områden på Norra Djurgården i Stockholm. Djurkol, kol, som erhålls genom upphettning av animaliska ämnen (vanligen slakteriavfall) utan lufttillträde. D. har stor förmåga att uppsuga färgämnen ur vätskor och används på grund härav som avfärgningsmedel bl.a. vid sockerraffinering. Djurkretsen el. zodia'ken är det bälte på himlavalvet, som solen skenbart passerar under årets lopp. Detta bälte faller inom stjärnbilderna Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna. Dessa stjärnbilder, el. riktigare de efter dem uppkallade tecknen, upptar vardera en tolftedel av D., och solen passerar skenbart genom ett tecken under en månad. Även månens och planeternas skenbara bana går genom D. Jfr Stjärnhimmeln. Djurplågeri bestraffas enl. lag, om uppenbar grymhet genom misshandel, överansträngning, vanvård el. annorledes föreligger, vare sig det gäller husdjur eller vilda djur. Djursholm, stad vid Stora Värtan, en vik av Östersjön, n. om Stockholm. 7 786 inv. 1956. Djurskyddsförening. De första D. bildades i England på 1820-t. I Sverige är Strängnäs D., som bildades 1870, den äldsta. 1897 sammanslöt sig de svenska D. till De svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund, vilket omfattar över ett 100-tal föreningar. Djursland, dansk halvö vid Kattegatt, Jylland, mellan Randers fjord och Aarhus bukt. Dess s. del är uppkluven av flera vikar. Djursten, fyrplats nära Öregrund. Djurö, ö i Stockholms skärgård ö. om Värmdön, från vilken den skils genom Älgöfjärden. Djäkne var fordom namn på lägre prästmän och på äldre elever i lärdomsskolor och gymnasier. Djävulsbibeln, lat. Gi'gas libroTum, en i Kungliga biblioteket i Stockholm förvarad handskrift, omfattande 309 pergamentblad, sannolikt skriven på 1200-t. i Böhmen. D. innehåller gamla och nya