Ele dess rotationshastighet blir proportionell mot produkten av strömstyrka och spänning. Elektriska organ finns hos vissa fiskar t.ex. darrål, darr-rocka m.fl. De består av ombildad muskelvävnad. E:s verksamhetssätt är ej fullt utrett. Elektrisk arbetsöverföring. Vid överföring av elektrisk energi för längre distanser används i regel högspänd växelström upp till 100 000 volt och däröver. I Sverige sker en stor del av energitransporten från Norrland till Mellansverige över 380 000 volts4ed-ningar. Energiförlusten genom uppvärmning är nämligen proportionell mot strömstyrkans kvadrat och blir därför större, om lägre spänning och högre strömstyrka används. Före användningen nedtrans-formeras spänningen, vilket ofta, då ledningarna grenar ut sig, sker i flera etapper. För såväl anläggningar som ledningar finns detaljerade säkerhetsföreskrifter, vilkas iakttagande övervakas genom officiell inspektion. Elektriska spårvägar. Drivkraften är i allmänhet likström, någon gång växelström. Den spänning, som används, håller sig i regel vid omkr. 600 volt. Luftledningar används i regel för kraftdistributionen, återledningen sker genom skenorna. Storstäderna och deras förorter förbinds ofta med särskilda snabbspårvägar, som bildar övergångsformer till lokalbanor och å vilka tågsätten framförs med betydande hastighet. Elektriska stolen används i USA för avrättningar. Den har 2 000 volts spänning. Elektriska svängningar. Om en elektrisk urladdning äger rum mellan två metallkulor, åtföljs under vissa betingelser den första gnistan av en andra i motsatt riktning, denna i sin tur av en tredje i den ursprungliga riktningen osv. Elektriska svängningar uppstår, orsakade av den serie elektriska och magnetiska fält, som växelvis uppkommer. De elektromagnetiska vågor, som härvid alstras, följer lagarna för ljusvågor. Jfr Radio och Telefon samt Ljus, Strålning, Vågrörelse och Elektromagnetiska vågor. Elektriska säkerhetsapparater. För att förhindra att strömstyrkan i en ledning skall kunna stiga alltför högt, insätts s.k. smältskydd, som smälter och därigenom åstadkommer strömavbrott, innan strömstyrkan nått en sådan höjd, att ledningen skadas genom det av strömmen alstrade värmet. De säker-hetsproppar, som används i belysningsnäten, innehåller en tunn metalltråd, vars funktion är den ovan angivna. Även automatiska strömbrytare används i vissa fall i samma syfte. Elektriska transformatorer, se Elektriska maskiner. Elektriska ugnar, som används i laboratorier, inom den kemiska industrin och för metallurgiska ändamål, finns av flera olika slag. I vissa ugnar utgörs värmekällan av den elektriska ljusbågen. Hit hör Moissans ugn. I andra utnyttjas det värme, som alstras av induktionsströmmar, som framkallas i beskickningen. Exempel på en ugn av denna typ är Kjellins stålugn. En tredje typ av E. (motstånds-ugnar) representerar de ugnar, i vilka t.ex. aluminium framställs på elektrolytisk väg. Det erforderliga värmet alstras här genom ledningsmotståndet hos beskickningen. Elektriska vågor, se Elektromagnetiska vågor. Elektrisk belysning, a) I glödlampor leds strömmen genom en glödkropp, som därigenom upphettas, så att den blir glödande. I den av Edison uppfunna koltrådslampan bringas en på särskilt sätt framställd koltråd till glödning. I de för samma ljusstyrka vida mindre energiförbrukande metalltråds-lamporna är koltråden ersatt av en metalltråd (i allmänhet wolfram). I bägge de nu nämnda fallen omges glödkroppen av en lufttom glaskolv. I de s.k. halvwattlamporna är glaskolven fylld med kväve $1. någon annan indifferent gas. I nernstlampan, 314 som ej behöver inneslutas i lufttomt rum, utgörs glödkroppen av en stav av svårsmälta metalloxider. Vid tändning behöver i denna lampa glödkroppen förvärmas, då den ej är ledande i kallt tillstånd, b) I båglamporna är ljuskällan den elektriska ljusbåge, som bildas mellan två i allmänhet av effektkol tillverkade kolstavar. Avståndet mellan kolstavarna regleras automatiskt på elektromagnetisk väg. Jfr även Lysrör och Neon-ljus. Elektrisk energiöverföring, se Elektrisk arbetsöverföring. Elektrisk gnista, se Elektrisk urladdning. Elektrisk induktion, se Induktion. Elektrisk influens, se Influens. Elektrisk kapacitet är förhållandet mellan kon-densatorns laddning i coulomb och beläggningarnas potentialdifferens i volt. E. är tämligen proportionell mot beläggningarnas yta och omvänt proportionell mot deras avstånd, samt proportionell mot di-elektricitetskonstanten hos isoleringen mellan beläggningarna. Elektrisk kortslutning i en ledning inträder, då två ledare med olika potential kommer i metallisk kontakt med varandra. Strömstyrkan skulle vid en E. stiga till värden, som kunde ■ skada anläggningarna, därför används elektriska säkerhetsapparater av olika slag. Elektrisk kraft, i dagligt tal benämning på elektrisk energi och elektrisk effekt. Elektrisk kraftdistribution, se Elektrisk arbetsöverföring. Elektrisk kraftstation. Omvandlingen av mekanisk energi till elektrisk sker vid stora E., varifrån kraften transporteras till andra stationer el. distribueras till konsumenterna. Den primära drivkraften vid E. utgörs i allmänhet av vattenkraft el. ångkraft. Atomenergin har under 1950-t. börjat få en betydande användning som värmekälla vid ångkraftverk. Även motordrivna E. finns. Strömmen alstras i regel i växelströmsgeneratorer. I det s.k. ställverket finns transformatorer, där strömmen transformeras till en tillräckligt hög spänning, bry-tare, frånskilj are, mätinstrument, allehanda säkerhets- och felsökningsanordningar m.m. En E. med tillhörande distributionsnät sammanfattas under beteckningen kraftverk Elektrisk ledningsförmåga. Med ett ämnes E. förstås det inverterade värdet av dess elektriska motstånd. Elektrisk ljusbåge. Om man genom två kol- el. metallspetsar, som berör varandra, leder en elektrisk ström och därefter avlägsnar spetsarna från varandra, uppstår mellan dem en ljusbåge. Dess existens förklaras därigenom, att gasskiktet mellan spetsarna genom elektrisk jonisering blivit ledande. Elektrisk potentiaT, se Elektricitet. Elektrisk ström, se Elektricitet och Elektriska maskiner. Elektrisk svetsning, sammanfogande av metalldelar därigenom, att man låter dem ingå i en elektrisk strömkrets med mycket hög strömstyrka. Elektriskt element, se Galvaniska element. Elektriskt elementarkvantum, den minsta elektriska laddningen, som är 480 billiondels elektrosta-tiska enheter. En elektron har ett negativt E. Elektriskt fält, se Magnetiskt kraftfält. Elektriskt motstånd. Ett ämnes specifika motstånd anges vanligen i ohm per m/mm2, dvs motståndet hos en tråd av ämnet med 1 mm2:s genom-skärningsyta och längden 1 m. Se vidare Elektricitet och Elektriska måttsenheter. Med impedans förstås det skenbart förhöjda motstånd, som på grund av självinduktion och kapacitet uppträder vid växelström. Elektrisk transmission, annat uttryck för El$k» trisk* arbetsöverföring.