Eri äpple, Erisäpple, bland gästerna med påskrift ”till den skönaste”. Se Paris. Erisäpple, tvistefråga. Se Eris. Eritre'a, f.d. italiensk besittning i ö. Afrika vid Röda havet, tillhör från 1952 Etiopien. 125 258 km2. 1 103 000 inv. 1952. Kustområdet är lågt och ökenartat, ett av de hetaste och torraste områden på jorden (pärlfiske). Det inre av E. är delvis ett bördigt högland, där boskapsskötsel och jordbruk bedrivs. Huvudstad Asmara, 117 000 inv. (varav ca 18 000 italienare), genom järnväg förbunden med E:s viktigaste hamnstad Massawa. Produkter: hudar, palmnötter, pärlor och pärlemo. Under 2:a världskriget intogs E. av engelsmännen 1941. Vid fredsslutet med Italien i Paris 1947 avstod detta land från E. Enligt beslut av FN förenades E. med Etiopien 1952. E. har dock inrikespolitisk autonomi. Eriva'n, Jerevan, huvudstad i sovjetrepubliken Armenien. 200 000 inv. 1939. Erixson, Sven, f. 1899, målare, professor vid Konsthögskolan 1943—53. X:ets måleri präglas av humor, fantasi och en primitiv färgglädje som inte utesluter en säker artistisk beräkning. Han har skapat märkliga teaterdekorationer och ett flertal monumentalmålningar. EFkko. — 1. J. H. E., 1849—1906, finländsk diktare, vars alster kännetecknas av stark patriotism och folklig lyrik. — 2. E. E., f. 1895, journalist och redaktör för Helsingin Sanomat 1927. 1938 —39 utrikesminister. Finlands sändebud i Stockholm 1939—40. Erlander, Tage, f. 1901, socialdemokratisk politiker, fil. hed.-dr i Lund 1951. Efter studier i Lund statssekreterare i Socialdepartementet 1938. 1944 blev E. konsultativt statsråd, 1945 ecklesiastikminister. Efter P. A. Hanssons död 1946 blev E. statsminister och ordförande i socialdemokratiska arbetarpartiet. Er'langen, universitetsstad i n. Bayern, Västtyskland, nära Nürnberg. 36 000 inv. Universitetet hade 2 294 studenter 1954. Erlanger, Joseph, f. 1874, amerikansk fysiolog, professor i St. Louis. Erhöll nobelpriset i medicin och fysiologi tillsammans med Gasser 1944. Erlkönig, av danska eller-, elverkonge, älvkungen, en ballad av Goethe med musik av Schubert. Ermeland el. Ermland, landskap i v. Polen (förutvarande Ostpreussen), beläget sö. om Frisches Haff. E. tillföll Polen 1945. Ernst, Max, f. 1891, tysk målare, bosatt i USA. Hans surrealistiska målningar och framför allt de kraftfulla teckningarna tillhör det bästa denna skola frambragt av bildkonst. Emst, Paul, 1866—1933, tysk författare. E:s skriftställarskap var till en början socialistiskt betonat. Han utgav bl.a. en bok om marxismen. Senare behandlade han i sina noveller särskilt moraliska problem. Ernst Ahlgren, se V. M. Benedictsson. Ero'ico, it., heroiskt, hjältemodigt. (Jfr även Beethoven.) E'ros, kärlekens gud i den grekiska gudaläran, av de romerska skalderna benämnd Amor. Enligt den gängse grekiska uppfattningen var E. son och följeslagare till Afrodite. Som attribut hade E. ibland en lyra men vanligen en båge med pilar och koger. Den bildande konsten framställer honom ofta tillsammans med Psyke. E. var en symbol dels för kärleken mellan man och kvinna, dels för en mera ideellt betonad skönhetslängtan. Erosion, geol., egentligen bortfrätning, geologiska krafters skulpterande verksamhet (ex. dalbildning genom floder och glaciärer). E. är en speciell yttring av den allmänna denudationen. 330 Erotfk, kärlek, särskilt med betoning av det driftmässiga i kärleken. Erotoma'n, en person med sjukligt ökad könsdrift. Erra'tiska block, se Flyttblock. Erra'tum, lat., fel, särskilt tryckfel. Er'ror, lat., fel, misstag. — E. princip a'lis, det bevisfel, som består i att själva utgångspunkten är falsk. Ersta diakonissanstalt, se Svenska diakonissan-stalten. Ersta sjukhus tillhör Svenska diakonissanstalten och är beläget på Södermalm i Stockholm. Erstaviken, vik av Östersjön i Södertörn. Ersättningsskatt, särskild skatt på aktiebolag och ekonomiska föreningar vid utebliven el. lägre vinstutdelning än som kan anses skälig med hänsyn till företagets ställning. Eruption, vulkaniskt utbrott, framträngande av lava, heta ångor, aska, slam m.m. ur jordens inre. Erupti'va bergarter, se Bergarter. Eryman'tos, berg på Peloponnesos i Grekland, numera kallat Olonos. Där uppehöll sig enligt sägnen det erymantiska vildsvinet, som Herkules dödade. Erythre'a, Eritrea*. EFzberger, M., 1875—1921, tysk politiker, från 1903 medlem av riksdagen, där han tillhörde centerns (det katolska partiets) vänstra flygel. E. ledde under l:a världskrigets början den tyska propagandan i de neutrala länderna på ett utpräglat chauvinistiskt sätt men slog sedermera plötsligt om och började arbeta på fred. E. var medlem av prins Max av Badens ministär och var den, som undertecknade stilleståndet med de allierade. Han anklagades av Helfferich för att ha låtit muta sig och E. inledde med anledning därav en ärekränknings-process mot Helfferich, vilken han dock förlorade. På grund av sina fredssträvanden var han illa sedd av de nationalistiska kretsarna och hans skarpa uttalanden under processen ökade motsättningen. Han utsattes för ett attentat 1920 och blev vid ett senare attentat 1921 mördad. EFzerum, Erzurum, stad i nv. turkiska Armenien, vid Eufrat. 54 360 inv. 1950. Har livlig handel. Intogs år 1916 av ryssarna, men återerövrades 1918 av turkarna. Erz'gebirge (betyder egentl. Malmbergen), bergskedja på gränsen mellan Tjeckoslovakien och den östtyska delstaten Sachsen. Förr ryktbar för sin rikedom på malmer. Högsta toppen är Keilberg, som når 1 244 m ö.h. EsaFas, se Jesaja. E'sau, en tvillingbror till Jacob. E. hade håriga händer och sålde sin förstfödslorätt för en grynvälling till Jacob. E'sbjerg, stad vid Nordsjön, innanför Fanö, sv. Jylland, Danmark. 48 205 inv. 1950. Stort havsfiske. Näst Köpenhamn och Aarhus Danmarks livligaste sjöfartsstad. överfartsort till England och viktig utförselort, särskilt för Jyllands lantbruksprodukter. Dockhamn. Stor handelsflotta. Escaut [eskå'], fr., Schelde. von Eschtruth [äsj'trot], Nataly, 1860—1938, tysk författarinna, som skrev enkla och mycket sentimentala romaner. Escoffier [eskåfje'], Auguste, 1847—1935, fransk kock och kokboksförfattare bekant för ett flertal rätter som han komponerade. Escorial [eskårial'], ett ståtligt slott utanför Madrid i Spanien, anlagt 1563 och avslutat 1584. Planen är rektangulär och det omfattar bl.a. bibliotek, kloster och en kupolkyrka, som är begravningsplats för de flesta av de spanska konungarna. Escu'do, myntenhet i Portugal = 100 centavos;