343 derna. Statsminister juli 1948—jan. 1951, då han efterträddes av Urho Kekkonen (agrar). Ånyo statsminister från mars 1956. Fagerlin, F., 1825—1907, svensk målare, som särskilt hämtade ämnen för sina tavlor ur fiskarlivet. F. räknas som en av Düsseldorfskolans bästa representanter. Fagersta, stad vid Kolbäcksån, n. Västmanland. Stort järnverk, tillverkning av finstål och rostfritt stål. 14 437 inv. 1956. Fagersta Bruks AB, järn- och stålverk i Fagersta, sågverk och hyvleri i Semla, skogar, jordbruk m.m. Aktiekap. 60 milj, kr 1956. Fagerudd, liten badort vid Mälaren nära Enköping. Faggingsystem [fægg-] betecknar i engelska skolor den anordningen, att de yngre eleverna får betjäna de äldre. Faggot [fægg'öt], eng. vikt för järn och stål, som utgör 120 pounds = 54,431 kg. Fagg'ot, Jakob, 1699—1777, chef för Lantmäteri-kontoret. Införde storskiftet i Sverige. Fagocy't, cell med förmåga att uppta och smälta främmande kroppar. De vita blodkropparna är fagocyter. Fagott', mus., biåsinstrument av trä, till formen ett dubbelt rör försett med ljudhål och klaffar samt med ett S-formigt munrör av mässing. F:s tonomfång är vanligen kontra b till ettstrukna b. — Fagottist', fagottblåsare. Faguet [fagä'], E., 1847—1916, fransk litteraturkritiker, professor i Paris. F. skrev ansedda arbeten om fransk litteratur samt kritiserade i sin bok Inkompetenskulten den nutida demokratin. Fa'gus, se Bok. Fahlbeck, P., 1850—1923, professor i historia och statskunskap i Lund, sedermera i statskunskap och statistik. F. redigerade Statsvetenskaplig tidskrift från 1900. Han skrev uppmärksammade statistiska och statsvetenskapliga arbeten: Stånd och klasser, Sveriges adel m.fl. Fahlcrantz, K. J., 1774—1861, svensk målare. På sin tid det romantiska landskapsmåleriets förnämste representant i Sverige. Fahlcrantz, Carl Johan, 1841—1915, romanförfattare och bokförläggare, som grundade firman Fahlcrantz & Co. i Stockholm. Fahrenheits termometer [fa'renhajts-], uppkallad efter den tyske fysikern Fahrenheit (1686—1736), vilken först införde en allmängiltig indelning av termometerskalan. På F. ligger vattnets fryspunkt vid 32° (motsvarande 0° Celsius) och kokpunkten vid 212° (motsvarande 100° C.). F. används ännu allmänt i England och Nordamerika. För att omräkna en temperatur angiven i F° till C°, har man att dra ifrån 32, multiplicera det sålunda erhållna talet med 5 och dividera resultatet med 9. FAI, förkortning för Fédération aéronautique in-ternationale [federasiåg' a-erånåtikk' ägtärnasianall'] Internationella luftfartsförbundet, är en sammanslutning av luftfartsföreningar i olika länder som bildades 1905. F. utfärdar internationella bestämmelser för luftfarten med hänsyn till tävlingar, rekord m.m. Faia'ker, ett sagofolk, som besöktes av Odyssevs och som förde honom hem. Faiblesse [fäbless'], fr., se Fäbless. Faidon [faj'don], grekisk filosof under 300-t. f.Kr. Efter F. har en av Platons dialoger fått sitt namn. Faidra [faj'-], lat. Phaedra. I den grekiska sagan Teseus’ gemål. F. älskade sin styvson Hippolytos och tog i förtvivlan sitt liv. Sagan har dramatiskt behandlats bl.a. av Euripides och Racine. Fal Fair [fä'ö], eng., ljus, ren, ärlig. — F. p 1 a y [pläj], rent spel. Fairbanks [fä'öbængks], Douglas, 1884—1939, amerikansk filmaktör som under stumfilmsepoken var en av de mest kända äventyrshjältarna. Faisal, se Feisal. Fait accompli [fätakårjpli'], fr., faktum; något, som ej kan ändras; nödvändighet, för vilken man måste böja sig. Fajans', glaserade lergodstillverkningar. Faju'm, Faijum. — 1. Egyptisk oas i en sänka v. om Nilen. Mycket bördig. I det antika F. fanns flera städer och man har bland ruinerna hittat många konstverk, mumier och papyrer. — 2. Egyptisk provins, huvudsakligen omfattande oasen F. Ca 2 000 km2. 670 000 inv. 1947. — 3. Huvudstad i provinsen och oasen F. Ca 74 000 inv. 1947. Faki'r, arab., ”fattig”. F. kallas tiggare och fattiga i de muhammedanska länderna. Bland hinduerna är F. benämning på en from man, som avstår från allt livets goda och lever på allmosor samt genom späkningar och andaktsövningar söker förvärva helighet. Fakse, gruv- och industrisamhälle på Själland med Danmarks största kalkstensbrott. Fak'sebugt, bukt på Själlands sö. kust, Danmark. Faksi'mile el. faksimi'1, lat., ”gör lika”, noggrann efterbildning av en teckning, handskrift etc. Faktion, anhang, (politiskt) parti, upprorsparti. — Faktiö's, orostiftande, upprorisk. Fak'tor. — 1. Uppsyningsman över fabrik eller boktryckeri; verkmästare. — 2. Inverkande kraft (som med andra sådana åstadkommer ett visst resultat); viktig omständighet. — 3. F. kallades under 1600-t. de personer, som för svenska kronans räkning förestod kronans handelshus i Moskva, Nov-gorod och Pskov. Deras uppgift överensstämde närmast med en konsuls i våra dagar. — 4. Matematisk term, som betecknar de tal, genom vilkas multiplikation en produkt uppkommit. Faktori' ingår i benämningar på fabriker av vissa slag, t.ex. Eskilstuna gevärsfaktori. F. betecknar även en samling handelsfilialer i ett kolonialområde eller annat avlägset land. Fakto'tum, ”gör allt”; en, som skall utföra alla sysslor; hjälpreda. Faktum (lat. factum), plur. fakta, verklig tilldragelse, avgjord sak. — F a k t i s k, i erfarenheten given, verklig, avgjord. Faktu'r, ett konstverks teknik eller utföringssätt i motsats till dess andliga innehåll; sättet på vilket färgen anbragts i en målning eller stenen behandlats i en skulptur. Faktu'ra, räkning, oftast innehållande uppgifter även rörande transportsätt, betalningsvillkor m.m. Fakultati'v, beroende av en persons fria vilja, valfri, frivillig. Motsats: obligatorisk. Fakulte't, huvudavdelning inom ett universitet, omfattande sammanhörande ämnen; till en sådan avdelning hörande lärare. Vid svenska universitet finns fyra fakulteter: medicinska, juridiska, teologiska och filosofiska fakulteten, vilken sistnämnda är delad i två sektioner, en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig. Falaise [falä's], stad i Normandie i nv. Frankrike, dep. Calvados. 6 900 inv. 1944 blev tyskarna här kringrända av de allierade, varvid Trefaldighets-kyrkan (från 1100-t.) och kyrkan S:t Gervais förstördes. Falang', slagordning i de forngrekiska härarna. Av Alexander den store utformades F. till den ryktbara makedoniska F., en gruppering i stora och svårrörliga enheter. — Inom anatomin är F. benämning på fingrarnas och tårnas ben. Falangen, spansk fascistorganisation, grundad av