- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
353

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferlin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353 avgift. Resan får sträcka sig hur långt som helst inom landet. Bortovaron måste räcka minst 4 veckor. Förmånen beviljas endast om föräldrarnas beskattningsbara inkomst vid statsbeskattningen är 5 700 kr el. lägre. Har man förmögenhet på 30 000 kr el. mer, får barnen ej heller F. Barnet kan på F. åtföljas av vårdare, som också får fria resor (vid behov två tur och retur-resor, för att fara ut med resp, hämta hem barnet). Vid resa till barnkoloni beviljas också F. Ansökan om F. görs hos barnavårdsnämnden. — Enligt ungefär samma regler som F. beviljas fria husmodersresor, se Husmo-derssemester. Ferlin, Nils, f. 1898, författare, som i sin diktning använder sig av en folklig form för att ge uttryck åt bitterhet och ensamhetskänsla. En döddansares visor, Barfotabarn, Goggles. F. erhöll Frödingstipendiet 1942 och De nios pris 1950. Ferma'n. I de muhammedanska länderna är F. en order eller befallning, som utgår från suveränen, ”kunglig order”, ”ordonnans”. Ferma't, mus., tecken ( ^), som, placerat över en not eller ett paustecken, anger, att man här skall dröja längre än det egentliga tidsvärdet. Fermat [färma'], Pierre de, 1601—65, fransk matematiker, vilken räknas som föregångsman till den högre analysen. Ferment', äldre beteckning på vissa enzym*. Fermi [fär'mi], E., 1901—54, italiensk fysiker, som erhöll nobelpriset i fysik 1938 för atomsprängningar utförda med neutronstrålar. F. överflyttade därefter till Amerika, där han 1939 blev professor vid Columbiauniversitetet i New York. Fernan'do Noronha [-nårån'ja], ögrupp i v. delen av Atlanten, tillhörig Brasilien, omkr. 15 km2. 581 inv. 1950. Huvudön används som deportationsort för brottslingar. Fernan'do Poo (efter den portugisiske upptäckaren på 1400-t.), den största av de s.k. Guineaöarna i Guineabukten på Afrikas v. kust. 2 000 km2. 40 500 inv. 1950. Bergig, med yppig växtlighet. Kakao, kaffe, socker, tobak. Huvudort Santa Isabel, ca 16 000 inv. Tillhör Spanien. Femey [fernä'], köping i ö. Frankrike, nära schweiziska gränsen och Geneve, bekant för sitt slott, där Voltaire bodde 1759—78 (patriarken på F.). Femiss'a, vätska, som på grund av sin förmåga att rätt fort hårdna används för att t.ex. skydda trä-och metallföremål samt ge dem en vacker, glansig yta. Oljefernissor utgörs av feta oljor, som efter påstrykningen under upptagande av luftens syre övergår till genomskinliga, amorfa massor (förhartsas). Lackfernissor utgörs av hartser, lösta i lätt avdunstande vätskor såsom alkohol, bensin m.fl. Fernström, John, f. 1897, tonsättare och dirigent. Har varit knuten till orkesterföreningarna i Hälsingborg, Ystad och Lund. Orkester- och kammarmusik, vokalverk och manskvartetter. Ferra'ra, stad i ö. delen av landskapet Emilien, n. Italien, nära floden Po. 138 000 inv. 1952. Ärkebiskopssäte. Bland märkligare byggnader märks domkyrkan från 12:e århundradet. Under medeltiden var F. en mycket betydande stad. Ferre'ro, G., 1871—1942, italiensk historiker, författare till flera arbeten över modern kultur samt till en skildring av Roms historia (Rom, dess storhet och förfall). F. var professor i historia i Genève från 1930, då han måste lämna Italien på grund av sin opposition mot fascismen. Ferr'i, E., 1856—1929, italiensk jurist, som i flera arbeten behandlade straffrättsliga och kriminalantro-pologiska problem. F. spelade en framträdande roll Fet i det italienska socialdemokratiska partiet och var en tid redaktör för Avanti i Rom. Ferricya'nkalium, se Blodlutsalt. Ferriiföreningar, föreningar av 3-värdigt järn*. Ferr'ioxala't, salt mellan 3-värdigt järn och oxalsyra. Under ljusets inverkan övergår F. i motsvarande 2-värdiga salt, ferrooxalat. Härpå grundar sig användandet av F. för vissa fotografiska kopieringsmetoder. Ferrio, port. Hierro, den sydvästligaste av Kanarieöarna, känd för att nollmeridianen förr drogs genom denna ö. Numera använder endast fransmännen Ferromeridianen. Ferr'oföreningar, föreningar av 2-värdigt järn*. Ferrol', El Ferrol del Caudillo, starkt befäst stad i landskapet Galicien, nv. Spanien, vid Atlanten. 77 000 inv. 1950. Ferriolegeringar är legeringar av järn med andra metaller, t.ex. krom, mangan, nickel, aluminium eller kisel. F. är vanligen gråvita, mycket spröda, osmidbara. De har mycket stor betydelse för framställning av olika sorters specialstål. FerriooxalaT, se Ferrioxalat. Ferrotypi', en fotografisk metod att snabbt erhålla positiva bilder utan hjälp av negativa bilder, som den vanliga fotograferingsmetoden kräver. Jfr Dagerrotypi. Ferrium, lat., jäm. Ferry [färi'], J., 1832—93, fransk politiker, 1869 ledamot av lagstiftande kåren, efter Napoleons störtande ledamot av nationalförsamlingen och Paris’ borgmästare. F. var en ivrig motståndare till monar-kisterna. Som undervisningsminister 1879—83 krossade han kyrkans makt över skolväsendet, bl. a. genom att förbjuda religionsundervisning i statssko-lorna. Senare var F. konseljpresident och utrikesminister. Som sådan utvidgade F. det franska kolonialväldet till Madagaskar, Annam och Tonking. Fer'sen, svensk adelsätt från Estland, utslocknad 1839. — 1. Axel v. F. d.ä., 1719—94 greve, fältmarskalk, efter 1751 ledare för hattarna och under riksdagarna 1755—56, 1760—62 och 1769 lantmarskalk. Han avhöll sig från att ingripa i 1772 års statskupp, var en tid därefter riksråd men slöt sig snart till oppositionen mot Gustav III. Från 1789 ägnade han sig åt memoarförfattande. — 2. Axel v. F. d.y., 1755—1810, den förres son, greve, general, riksmarskalk, från 1788 Gustav III:s ombud vid franska hovet, där han hade drottningens särskilda bevågenhet. Efter revolutionen planlade han flera försök att befria konungaparet. Efter 1809 års stats-välvning slöt sig F. till det gustavianska partiet. Han blev tack vare detta mycket impopulär och vid tronföljaren Karl Augusts begravning dödades han av Stockholms pöbel (Fersenska mordet). Ferti'1, fruktsam, fruktbar. Fes, se Fets och Fez. Fess, mus., den med ett t» en halv ton sänkta tonen f; förväxlas enharmoniskt med e. Fessa'n el. Fezzan, landskap i s. Libyen, n. Afrika. F. utgör ett öde ökenland med fruktbara oaser, de enda beboeliga områdena. 400 000 km2, 50 000 inv. 1951. I nv. delarna finns saltsjöar, varur fås salt, landets förnämsta produkt. Huvudstad Murzuch. Festfna Ien'te, lat., skynda långsamt! Utan att fjäska. FestiviteT, lat. festi'vitas, festlighet, högtidlighet. Feston, fr., el. festong, virat band av flätade blommor, lövverk, frukter o.d.; även namn på i konsten använda efterbildningar av sådana, bild sid. 354. Fes'tum, lat., fest. — Post F., ”efter festen”, för sent. Feta'Iiebröder el. vitaliebröder kallades de sjörövare som under 1300- och 1400-t. i stort antal uppträdde i Östersjön. Under striden mellan Danmark- 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free