Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ferlin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
avgift. Resan får sträcka sig hur långt som helst
inom landet. Bortovaron måste räcka minst 4
veckor. Förmånen beviljas endast om föräldrarnas
beskattningsbara inkomst vid statsbeskattningen är
5 700 kr el. lägre. Har man förmögenhet på 30 000
kr el. mer, får barnen ej heller F. Barnet kan på
F. åtföljas av vårdare, som också får fria resor
(vid behov två tur och retur-resor, för att fara ut
med resp, hämta hem barnet). Vid resa till
barnkoloni beviljas också F. Ansökan om F. görs hos
barnavårdsnämnden. — Enligt ungefär samma
regler som F. beviljas fria husmodersresor, se
Husmo-derssemester.
Ferlin, Nils, f. 1898, författare, som i sin diktning
använder sig av en folklig form för att ge uttryck
åt bitterhet och ensamhetskänsla. En
döddansares visor, Barfotabarn, Goggles. F.
erhöll Frödingstipendiet 1942 och De nios pris 1950.
Ferma'n. I de muhammedanska länderna är F. en
order eller befallning, som utgår från suveränen,
”kunglig order”, ”ordonnans”.
Ferma't, mus., tecken ( ^), som, placerat över en
not eller ett paustecken, anger, att man här skall
dröja längre än det egentliga tidsvärdet.
Fermat [färma'], Pierre de, 1601—65, fransk
matematiker, vilken räknas som föregångsman till
den högre analysen.
Ferment', äldre beteckning på vissa enzym*.
Fermi [fär'mi], E., 1901—54, italiensk fysiker,
som erhöll nobelpriset i fysik 1938 för
atomsprängningar utförda med neutronstrålar. F. överflyttade
därefter till Amerika, där han 1939 blev professor
vid Columbiauniversitetet i New York.
Fernan'do Noronha [-nårån'ja], ögrupp i v. delen
av Atlanten, tillhörig Brasilien, omkr. 15 km2. 581
inv. 1950. Huvudön används som deportationsort
för brottslingar.
Fernan'do Poo (efter den portugisiske
upptäckaren på 1400-t.), den största av de s.k. Guineaöarna
i Guineabukten på Afrikas v. kust. 2 000 km2. 40 500
inv. 1950. Bergig, med yppig växtlighet. Kakao,
kaffe, socker, tobak. Huvudort Santa Isabel, ca
16 000 inv. Tillhör Spanien.
Femey [fernä'], köping i ö. Frankrike, nära
schweiziska gränsen och Geneve, bekant för sitt
slott, där Voltaire bodde 1759—78 (patriarken på
F.).
Femiss'a, vätska, som på grund av sin förmåga
att rätt fort hårdna används för att t.ex. skydda
trä-och metallföremål samt ge dem en vacker, glansig
yta. Oljefernissor utgörs av feta oljor, som
efter påstrykningen under upptagande av luftens
syre övergår till genomskinliga, amorfa massor
(förhartsas). Lackfernissor utgörs av hartser,
lösta i lätt avdunstande vätskor såsom alkohol,
bensin m.fl.
Fernström, John, f. 1897, tonsättare och dirigent.
Har varit knuten till orkesterföreningarna i
Hälsingborg, Ystad och Lund. Orkester- och kammarmusik,
vokalverk och manskvartetter.
Ferra'ra, stad i ö. delen av landskapet Emilien, n.
Italien, nära floden Po. 138 000 inv. 1952.
Ärkebiskopssäte. Bland märkligare byggnader märks
domkyrkan från 12:e århundradet. Under
medeltiden var F. en mycket betydande stad.
Ferre'ro, G., 1871—1942, italiensk historiker,
författare till flera arbeten över modern kultur samt till
en skildring av Roms historia (Rom, dess
storhet och förfall). F. var professor i historia
i Genève från 1930, då han måste lämna Italien på
grund av sin opposition mot fascismen.
Ferr'i, E., 1856—1929, italiensk jurist, som i flera
arbeten behandlade straffrättsliga och
kriminalantro-pologiska problem. F. spelade en framträdande roll
Fet
i det italienska socialdemokratiska partiet och var
en tid redaktör för Avanti i Rom.
Ferricya'nkalium, se Blodlutsalt.
Ferriiföreningar, föreningar av 3-värdigt järn*.
Ferr'ioxala't, salt mellan 3-värdigt järn och
oxalsyra. Under ljusets inverkan övergår F. i
motsvarande 2-värdiga salt, ferrooxalat. Härpå
grundar sig användandet av F. för vissa fotografiska
kopieringsmetoder.
Ferrio, port. Hierro, den sydvästligaste av
Kanarieöarna, känd för att nollmeridianen förr drogs
genom denna ö. Numera använder endast
fransmännen Ferromeridianen.
Ferr'oföreningar, föreningar av 2-värdigt järn*.
Ferrol', El Ferrol del Caudillo, starkt befäst stad
i landskapet Galicien, nv. Spanien, vid Atlanten.
77 000 inv. 1950.
Ferriolegeringar är legeringar av järn med andra
metaller, t.ex. krom, mangan, nickel, aluminium
eller kisel. F. är vanligen gråvita, mycket spröda,
osmidbara. De har mycket stor betydelse för
framställning av olika sorters specialstål.
FerriooxalaT, se Ferrioxalat.
Ferrotypi', en fotografisk metod att snabbt
erhålla positiva bilder utan hjälp av negativa bilder,
som den vanliga fotograferingsmetoden kräver. Jfr
Dagerrotypi.
Ferrium, lat., jäm.
Ferry [färi'], J., 1832—93, fransk politiker, 1869
ledamot av lagstiftande kåren, efter Napoleons
störtande ledamot av nationalförsamlingen och Paris’
borgmästare. F. var en ivrig motståndare till
monar-kisterna. Som undervisningsminister 1879—83
krossade han kyrkans makt över skolväsendet, bl. a.
genom att förbjuda religionsundervisning i
statssko-lorna. Senare var F. konseljpresident och
utrikesminister. Som sådan utvidgade F. det franska
kolonialväldet till Madagaskar, Annam och Tonking.
Fer'sen, svensk adelsätt från Estland, utslocknad
1839. — 1. Axel v. F. d.ä., 1719—94 greve,
fältmarskalk, efter 1751 ledare för hattarna och under
riksdagarna 1755—56, 1760—62 och 1769
lantmarskalk. Han avhöll sig från att ingripa i 1772 års
statskupp, var en tid därefter riksråd men slöt sig
snart till oppositionen mot Gustav III. Från 1789
ägnade han sig åt memoarförfattande. — 2. Axel
v. F. d.y., 1755—1810, den förres son, greve,
general, riksmarskalk, från 1788 Gustav III:s ombud vid
franska hovet, där han hade drottningens särskilda
bevågenhet. Efter revolutionen planlade han flera
försök att befria konungaparet. Efter 1809 års
stats-välvning slöt sig F. till det gustavianska partiet. Han
blev tack vare detta mycket impopulär och vid
tronföljaren Karl Augusts begravning dödades han av
Stockholms pöbel (Fersenska mordet).
Ferti'1, fruktsam, fruktbar.
Fes, se Fets och Fez.
Fess, mus., den med ett t» en halv ton sänkta
tonen f; förväxlas enharmoniskt med e.
Fessa'n el. Fezzan, landskap i s. Libyen, n. Afrika.
F. utgör ett öde ökenland med fruktbara oaser, de
enda beboeliga områdena. 400 000 km2, 50 000 inv.
1951. I nv. delarna finns saltsjöar, varur fås salt,
landets förnämsta produkt. Huvudstad Murzuch.
Festfna Ien'te, lat., skynda långsamt! Utan att
fjäska.
FestiviteT, lat. festi'vitas, festlighet, högtidlighet.
Feston, fr., el. festong, virat band av flätade
blommor, lövverk, frukter o.d.; även namn på i konsten
använda efterbildningar av sådana, bild sid. 354.
Fes'tum, lat., fest. — Post F., ”efter festen”,
för sent.
Feta'Iiebröder el. vitaliebröder kallades de
sjörövare som under 1300- och 1400-t. i stort antal
uppträdde i Östersjön. Under striden mellan Danmark-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0359.html