Fog Fogelvik, se Fågelvik. Foggia [fåd'ja], stad i n. delen av landskapet Apulien, sö. Italien. 84.000 inv. 1948. Biskopssäte. Domkyrka från 1100-t. Viktig järnvägsknut. Flygfält. Handel med spannmål, vin, olja etc. Fogsvans, handsåg med brett blad och handtag i den ena, bredare änden. Fofbos, se Febus. Foinix, se Fenix. Foix [foa']. — 1. Landskap i s. Frankrike vid foten av Pyrenéerna och utefter Medelhavet ung. omfattande dep. Ariège. — 2. Huvudstad i F. 18 000 inv. 1946. Slott från medeltiden. Badort med järnkällor. Fokai'a, den nordligaste av de joniska städerna på Mindre Asiens västkust. F. idkade i konkurrens med kartager och etrusker handel i v. Medelhavet och grundade bl.a. omkr. 600 f.Kr. kolonin Massilia (Marseille). Foka'ldistans, bränn vidd, se Lins. FokaTinfcktion, infektion i en liten härd, särskilt kring en tandrot el. i en svalgkörtel. På senare tid har man gjort gällande, att F. skulle kunna vara orsak till svåra sjukdomar, såsom kronisk reumatism och sinnessjukdom. Åsikten är säkerligen överdriven. Fo'kin, Michail, 1880'—1942, rysk dansör som jämte sin hustru Vera Fokina, f. 1886, blev ryktbar som förnyare på balettkonstens område. Under talrika turnéer i Europa och Amerika förvärvade paret F. en vidsträckt popularitet. Fo'kis, grekiskt landskap vid Korintiska viken. I F. låg Delfi* och berget Parnassos*. Fokker, A., 1890—1939, holländsk flygmaskins-konstruktör, under l:a världskriget verksam i Tyskland, därefter i Amsterdam. F. konstruerade en tids-reglerad kulspruta, som kunde skjuta mellan propellerbladen, vilket hade stor betydelse för jaktflyget. Fo'kus, brännpunkt, se Lins. Fol., förkortning för folio*. Folgefonnen, vidsträckt norsk jökel, belägen på s. sidan av Hardangerfjord. Folianf, bok i folioformat. Fo'lie, tunna blad av vissa metaller (guld, silver, tenn etc.). Se Bladmetall. Foliera, belägga spegelglas med tennamalgam. — Även numrera boksidor så, att båda sidor av ett uppslag har samma nummer. Folies-Bergère [fåli'bärsjä'r], revyteater på Mont-martre i Paris, grundad 1869. Foli'nsyra el. bladsyra, ett av B-vitaminerna, framställdes först ur spenatblad; ingår i jäst, lever och njurar. Framställs numera syntetiskt. F. används i synnerhet mot olika former av blodbrist, särskilt vid perniciös anemi. FoTio, förkortat fol. — 1. Bokformat, som är tryckt och bundet så att varje pappersark är vikt endast en gång och bildar två blad, fyra sidor. — 2. Uppslag i räkenskapsbok. Folkbibliotek, se Folkbildningsarbete. Folkbildningsarbete. Med F. el. egentligare det fria F. avses det arbete, som av stat, kommun el. enskilda bedrivs för att underlätta och främja det självbildningsarbete, som de vuxna vid sidan av sitt dagliga förvärvsarbete kan finna tid till. De tre huvudformerna av F. kan sägas vara a) folkbiblioteksverksamheten, b) den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten och c) studiecirkelverksamheten. a) Till folkbiblioteken hänförs i regel alla bibliotek, vars uppgifter ej är av vetenskaplig art. Statsanslag fick folkbiblioteksverksamheten första gången år 1905. Statsunderstöd utgår för närvarande till de egentliga folkbiblioteken, som i regel är kommunala institutioner, till skolbiblioteken, till de största 386 riksförbunden för studiecirkelverksamhet och studiecirkelbibliotek samt till bibliotek å sjukvårdsinrättningar, som åtnjuter understöd av allmänna medel. Sedan 1922 anordnas kurser för utbildande av bibliotekarier vid ovannämnda bibliotek. Antalet folk-, skol-, studiecirkel- och sjukhusbibliotek uppgick år 1953 till ca 5 350 med ett bokbestånd av över 17,9 milj, band och en bokutlåning om nära 35,3 milj. band. Tre statliga bibliotekskonsulenter finns. Statsunderstödet till folkbiblioteken i en kommun är begränsat till 10 000 kr, varav det kommunala biblioteket har företrädesrätt till 7 000 kr. De för folkbiblioteksverksamheten särskilt intresserade sammanslöt sig 1915 till föreningen Sveriges allmänna biblioteksförening, som utger tidskriften Biblioteksbladet. — b) Anslag till populärvetenskapliga föreläsningar lämnades första gången av riksdagen år 1884. Statsanslaget var för budgetåret 1949—50 510 500 kr. År 1947—48 var antalet föreläsningar i de 697 statsunderstödda föreläsningsan-stalterna 8 410. Härtill kom 3 812 föreläsningar inom Samverkande bildningsförbunden. — c) Inom studiecirklarna bedrivs arbetet efter skiftande metoder. Vissa studiecirklar är närmast att rubricera som bokinköpsföreningar; inom andra bedrivs mycket systematiska studier. Flertalet studiecirklar är anslutna till något riksförbund. Det största av dessa är Arbetarnas bildningsförbund med 17 889 cirklar verksamhetsåret 1953/54. Motsvarande siffror inom andra studieförbund var följande: Godtemplarorden 2 320, Svenska landsbygdens studieförbund 4 434, Sveriges kyrkliga studieförbund 4 234, Tjänstemännens bildningsverksamhet 3 219, Studieförbundet Medborgarskolan 2 365, Folkuniversitetet 2 330 och Nationaltemplarorden 1 102. I övriga statsunderstödda studieförbund fanns 4 862 cirklar. Förutom de ovan nämnda huvudformerna för F. bör nämnas sommarkurserna vid universiteten, de av vissa studentföreningar (t.ex. Verdandi och Heimdal i Uppsala) utgivna småskriftserierna samt de av studentnationerna anordnade hembygdskur-serna. I syfte att göra konsten tillgänglig för de stora folklagren har ock särskilda åtgärder vidtagits, bland vilka må nämnas Nationalmuseums föreläs-ningsverksamhet, anordnandet av vandringsutställningar av konstverk genom Riksförbundet för bildande konst, Folkrörelsernas konstfrämjandes hela verksamhet samt de så kallade kulturmässorna. Till musikens popularisering bidrar de med kommunalt och statligt understöd arbetande konsertföreningarna samt Samverkande bildningsförbundens centralkommitté för musikalisk folkbildning. Vad teatern beträffar må omnämnas föreningen Skådebanans verksamhet, vars syfte är att bereda de mindre bemedlade tillfälle att njuta av god dramatisk konst och som i landsorten anordnat turnéer, under vilka litterärt värdefulla skådespel uppförts. Sedan 1933 har Skådebanans turnéverksamhet övertagits av Riksteaterns publikorganisation. Centralkommittén för amatörteater bildades av Samverkande bildningsförbunden år 1948. Folkbiografer, se Sveriges folkbiografer. Folkbokföring sker genom kyrkobokföring och. mantalsskrivning samt genom centrala tryckplåts-register dels hos länsstyrelserna, dels hos statistiska centralbyrån. Folkbåt, entypsbåt med 22 kvm segelarea. Typen är internationell, konstruktionen svensk. Folkdans har utvecklat sig dels ur folklekarna, dels ur de högre klassernas modedanser, som spritts till de breda lagren och blivit mer el. mindre omändrade. Sedan slutet av 1800-t. har man börjat intressera sig för F. och för närvarande verkar flera föreningar för bevarande av F. Den äldsta i Sverige är studentsällskapet Philochoros. Senare