Fre den av Alexander av Ryssland och furst Metternich ledda reaktionen. — 6. F. Vilhelm IV, 1795—1861, den förres son och efterträdare. 1847 sammankallades en förenad lantdag, som dock ej tillfredsställde oppositionen. Ropet på en författning blev allt starkare, och efter ett uppror f.å. sammankallade F. en nationalförsamling. Denna upplöstes emellertid, varpå F. stadfäste en konstitutionell författning. 1849 erbjöds F. kejsarkronan av en i Frankfurt samlad nationalförsamling men vågade av fruktan för Österrike ej anta den. — 7. F. III, se Fredrik III, tysk kejsare. Fredrik, dansk-norska och danska konungar. — 1. F. II, 1534—88, konung 1559, förkarade Sverige krig 1563 (nordiska sjuårskriget) men måste 1570 ingå fred utan att ha vunnit något på kriget. Under sin återstående regering förde F. en fredlig och lyckosam styrelse och ägnade sig särskilt åt skapandet av en stark flotta. — 2. F. III, 1609—70, konung 1648. F. måste 1658 avträda Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän m.m. till Sverige under Karl X Gustav. Är 1660 gjorde han sig enväldig. F. var en kraftfull regent. — 3. F. IV, 1671—1730, konung 1699, tog del i det ”stora nordiska kriget” och krossade Holstein-Gottorps välde. — 4. F. VI, 1768—1839, avsatte 1784 med hjälp av A. P. Berns-torff förmyndarregeringen för sin sinnessjuke fader, varefter han styrde landet och vid faderns död 1808 antog kungatiteln. I början av sin styrelse genomförde han med Bernstorff som rådgivare omfattande sociala förbättringar. Senare drevs han genom engelsmännens bombardering av Köpenhamn att ställa sig på Frankrikes sida under den allmänna kampen mot Napoleon och måste därför 1814 avträda Norge till Sverige. — 5. F. VII, 1808—63, konung 1848, utfärdade f.å. en frisinnad författning, som dock ej löste den schleswig-holsteinska frågan. F:s utrikespolitik gick i skandinavismens tecken och han var allmänt älskad av det danska folket. — 6. F. VIII, 1843—1912, konung 1906, gift med Karl XV:s av Sverige dotter Lovisa. — 7. F. IX, f. 1899, konung 1947, son till Kristian X, gift med prinsessan Ingrid av Sverige 1935. Fredrik, kurfurstar av Pfalz, bland vilka märks F. V., 1596—1632, som 1619 mottog den böhmiska kungakronan, vilken erbjudits honom av de mot kejsaren upproriska ständerna. F. besegrades dock redan samma år på Vita berget och förlorade sina länder. Han har blivit kallad ”vinterkonungen”. Fredrik, romerska kejsare och tyska konungar, bland vilka märks: — 1. F. I. Barbarossa, omkring 1121—90, konung 1152 och kejsare 1155. Till en början ägnade sig F. åt att befästa och stärka sin maktställning i Tyskland. Därefter företog han flera tåg till Italien för att hävda sitt välde över de mäktiga italienska städerna. Efter flera stridigheter in-gicks freden i Konstanz 1183, då städerna erkände F:s överhöghet mot att de erhöll vissa rättigheter. F. omkom under ett korståg för att befria Jerusalem. Enligt Kyffhäusersagan slumrar han och hans kämpar och skall en gång vakna och föra tyskarna till seger. Man anser emellertid att sagan egentligen åsyftar F:s sonson F. II. — 2. F. II av Hohenstaufen, 1194—1250, sonson till föregående, kejsare 1215. F. var invecklad i olyckliga strider med påvedömet. Han var en betydande kulturpersonlighet. Fredrik III, den vise, 1463—1525, kurfurste av Sachsen 1486, blev efter kejsar Maximilians död erbjuden kejsarkronan, men avböjde denna och arbetade i stället på Karl V:s val. F. grundläde universitetet i Wittenberg 1502 och upplät sedermera i hemlighet sitt slott Wartburg åt Luther, då denne förföljdes av kejsaren. Fredrik I, 1676—1751, konung av Sverige från 1720, lantgeve av Hessen, måste vid sitt trontillträde gå med på en avsevärd minskning av kunga 408 makten. Efter att förgäves ha försökt få England och Preussen med sig mot Ryssland tvangs F. att. underteckna den förödmjukande freden i Nystad 1721. 1723 gorde F. ett misslyckat försök att öka kungamakten. Under F:s sista regeringsår ersattes hans underskrift på rådsbesluten av en namnstämpel. Fredrik III, 1831—88, tysk kejsare, före trontillträdet F. Vilhelm, utmärkte sig i fadern Vilhelm I:s krig 1864 och 1866 samt i fransk-tyska kriget. F. hyste liberala och socialreformatoriska åsikter, varför han ofta hade svårt att komma överens med Bismarck. 1888 blev F. efter fadern konung av Preussen och kejsare av Tyskland men dog efter endast 99 dagars styrelse. Fredrika, Dorotea Vilhelmina, 1781—1826, svensk drottning, tidigare prinsessa av Baden, gemål till Gustav IV Adolf, vilken hon åtföljde i landsflykt. 1812 blev hon emellertid skild från sin gemål. Fredrika, kyrkby vid Viskasjön i sö. Lappland. F. erhöll sitt namn efter Gustav IV Adolfs drottning. Fredrika-Bremerförbundet, en år 1884 stiftad kvinnoorganisation, som syftar till tillvaratagande av kvinnornas gemensamma intressen, till förbättrande av deras ställning, till beredande av ökade utbildningsmöjligheter m.m. F. har bl.a. sjuksköter-skebyråer, ett lanthushållningsseminarium (Rimforsa i Östergötland), lanthushålls- och trädgårdsskola (Apelryd vid B åstad) och en skola för kvinnlig yrkesutbildning (Stockholm). F. utger tidskriften Hertha. Fredrik Adolf, 1750—1803, svensk prins, hertig av Östergötland, bror till Gustav III. F. spelade ingen politisk roll, men var omtyckt och älskvärd. Fredriksborg, gammal befästning vid inloppet till Stockholm, numera endast ruin och ersatt av Oskar-Fredriksborg*. Fredrikshald, se Halden. Fredrikshamn, fi. Hamina, stad vid Finska viken, ö. Nyland, s. Finland. 6 740 inv. 1950. Gamla fästningsverk. I F. slöts år 1809 den fred, genom vilken Sverige till Ryssland avträdde Finland. Fredrikson, Gustaf, 1832—1921, skådespelare, var bl.a. chef för Dramatiska teatern 1888—98 och 1904—07; gästspelade senare vid flera teatrar. F. var på sin tid Sveriges mest framstående skådespelare, framför allt i resonörsroller. Han ägde en ovanligt väl utvecklad röstteknik och en överlägsen förmåga av karaktärsutformning. Fred rikstad, stad vid Glommen, nära dess utlopp i Skagerack, östfold fylke, Norge. 14 326 inv. 1950. Viktig utskeppningsort för trävaror. F. är centrum i en tätt bebyggd trakt. Fredrikste'n, norsk fästning nära Halden. Belägrades 1718 av Karl XII, som stupade där. F. är numera slopad som fästning på grund av Karlstad-överenskommelsens bestämmelse om upprättande av en neutral zon. Fredsdomare. — 1. Engelska ämbetsmän, vilka tjänstgör som lägre domare. F. är oavlönade. I London och många andra städer. F:s uppgifter dock överflyttade på andra ämbetsmän. Efter engelskt mönster har F. införts i en del dominions, t.ex. Kanada, Australien. — 2. Franska ämbetsmän, som huvudsakligen har till uppgift att förlika parter. Fredsfurste, se Godoy. Fredspalatset, en av Carnegie bekostad byggnad i Haag. Fredspipa, en bland indianer i Nordamerika vid underhandlingar symboliskt använd tobakspipa, som röks laget runt. Fredspriset, se Nobelstiftelsen. Fredsrörelsen har sina rötter långt tillbaka i tiden. Många av mänsklighetens största män har sökt finna de vägar, efter vilka arbetet att nå varaktig