409 fred borde bedrivas (t.ex. Kant i Zum ewigen Frieden). Det organiserade fredsarbetet daterar sig från 1800-t:s början, då den första fredsföreningen stiftades i Amerika. Den äldsta svenska fredsföreningen är den på K. P. Arnoldsons initiativ år 1883 tillkomna Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Bland andra svenska fredsföreningar kan nämnas den svenska avdelningen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Den internationellt enande länken är Internationella fredsbyrån i Genève. Bland folkrepresentationernas medlemmar verkar Interparlamentariska unionen med Interpar-lamentariska byrån i Bern. Även från officiellt håll har stora ansträngningar gjorts för fredens tryggande (olika skiljedoms- och medlingsavtal, fredskonferenserna i Haag m.m.). De sista och största försöken är Nationernas* förbund efter l:a världskriget och Förenta* nationerna efter 2:a världskriget. Free-Iance [fri'la'ns], eng., försvenskat: frilans, benämning på partilös politiker (”vilde”), på journalist, skribent m.fl., som ej är bunden till speciell tidning eller företag. Free on board [fri' ån bå'd], eng., fritt ombord, se Fob. Free'sia, växtsläkte, tillhör fam. Iridaceae och har två sydafrikanska arter. Klocklika blommor i ensidiga ax. F. odlas ofta som krukväxt. Freetown [fri'taon], huvudstad i brittiska kolonin Sierra Leone i Västafrika, vid Atlanten. 70 000 inv. 1951. En av övre Guineas bästa hamnar. Kolstation. Fregatf, tremastad fullriggare (råsegel och märs på alla masterna). Fregatffågel (Frega'ta ag'uila), en med skarvar besläktad fågel med stor hakformig näbb, långa, spetsiga vingar och lång, kluven stjärt. F. har skelettbenen i stor utsträckning luftfyllda och väger trots sin storlek (längd över 1 m) ej mer än 1—2 kg. Hannen är svart med huvud och framkropp skiftande i grönt och purpur. Honan är något ljusare med vit buk. F. är en utmärkt flygare och finns på världshaven mellan vändkretsarna. Den lever framför allt av flygfisk. Freiburg [fraj'borg] el. Fribourg [fribo'r], kanton i v. Schweiz. 1 670 km2. 158 695 inv. 1950. Huvudstad Freiburg: 26 000 inv. — Huvudsakligen idkas boskapsskötsel och i samband därmed mejerihantering. Mejeriprodukter, särskilt ost och kondenserad mjölk, är viktiga exportvaror. I n. delen av F. bedrivs vin- och fruktodling. Freiburg [fraj'-] (fullständigt namn: Freiburg im Breisgau), stad i s. Västtyskland, belägen på sv. sidan av Schwarzwald. 129 000 inv. 1953. Säte för ärkebiskop. Universitet grundlagt 1457. Betydande handel och industri. F. blev svårt bombskadat under 2:a världskriget. Freiligrath [fraj'ligrat], F., 1810—76, tysk skald, vars romantiskt betonade och politiskt fristående dikter ådrog honom upprepade konflikter med myndigheterna. Han måste slutligen lämna Tyskland och bosatte sig då i England och kunde först 1868 återvända till sitt fosterland. Hans senare diktning bygger ofta på patriotiska motiv. Frej, Frö, Fröj, fruktbarhetsgud i den fornnordiska gudasagan. Enligt den isländska mytologin är F. en av vanerna och son till Njord. Frej'a el. Fröja, syster till Frej och dotter till Njord enligt den isländska gudasagan. F. är näst Frigg den förnämsta av asynjorna och ansågs som kärlekens skyddsgudinna. Frejd, medborgerligt förtroende. Fréjus [fresjys'], fransk stad i departementet Var i en sumptrakt vid Medelhavet. 13 000 inv. 1946. F. har talrika minnen från romartiden, då den kallades Forum Julii och var en station för den romerska Fre flottan. I F. finns rester av en väldig hamnkaj, en triumfbåge, en akvedukt m.m. Freke och G e r e, Odens två ulvar i den nordiska gudasagan. Frekvens', förekomst, upprepande; inom statistiken grad av talrikhet, oftast uttryckt i procentuell förekomst. Se även Elektriska maskiner. Frekvensmodulering, se Radio. Frekvenf, ofta förekommande. — F r e k v e n-te'ra, ofta besöka. Fremantle [fri'mæntl], den förnämsta hamnstaden i Västaustralien, belägen 20 km från staden Perth, med vilken den står i förbindelse genom järnväg. 47 300 inv. 1954. Frémiet [fremjä'], E., 1824—1910, fransk bildhuggare, som utförde djurskulpturer och ryttarstatyer (Jeanne d’Arc i Paris). Frémont [frim'önt], John Charles, 1813—90, amerikansk politiker och upptäcktsresande som erövrade Kalifornien. French [frensj], John, 1852—1925, earl av Ypres, britt, fältmarskalk. F. deltog med utmärkelse i boerkriget och blev vid l:a världskrigets utbrott 1914 överbefälhavare över de brittiska trupperna i Frankrike. Hans ledning blev utsatt för kritik, särskilt efter de stora brittiska förlusterna i slaget vid Loos, varför han ersattes av sir Douglas Haig (december 1915). Frenesi', ursinne, raseri. — Frene'tisk, ursinnig, rasande. Frenologi'. I slutet av 1700-t. framställde den österrikiske läkaren Gall (1758,—1828) den läran, att olika egenskaper såsom list, trofasthet, godmodighet, gudsfruktan, fortplantning m.m. hänförde sig till olika områden av hjärnan. Var egenskapen särskilt väl utvecklad, buktade området fram, vilket medförde en motsvarande utbuktning av skallen. Därför skulle man av skallens form kunna sluta sig till en persons egenskaper. Undersökningar, som företogs delvis med anledning av Galls läror, visade emellertid, att det visserligen finns särskilda centra i hjärnans bark för känsel, rörelse, syn och dylika enkla själsförmögenheter, men att för så sammansatta egenskaper som list, trofasthet o.d. säkerligen ej sådana bestämda centra finns. Vidare påvisades, att ett område av hjärnan ej nödvändigt behöver bukta utåt för att vara väl utvecklat (barkområdet kan vara särskilt cellrikt, vara utvecklat på djupet e.d.). Slutligen konstaterades, att en utbuktning av hjärnbarken ej nödvändigt medför en utbuktning av benväggen. Denna kan i stället vara förtunnad. F. är därför oriktig, och personer, som påstår sig kunna avläsa karaktärsegenskaper med F:s hjälp torde, i den mån deras omdömen är riktiga, grunda dessa på ett riktigt bedömande av ansiktsuttryck, sätt att uttrycka sig o.d. Frenss'en, G., 1863—1945, tysk författare, främst känd för romanerna Jörn Uhl, Bröderna m.fl. Freo'n [freå'n], flytande fluorhaltigt kolväte, som används som fyllningsmedel i kylmaskiner. F. 12 med kokpunkten — 29° består av difluordiklor-metan; används även i gasform som isolator vid höga spänningar. För mycket låga temperaturer används F. 22, som har likartad kemisk byggnad. Frescati [freska'ti], stadsdel i n. Stockholm, där Bergianska trädgården, Vetenskapsakademien, Naturhistoriska riksmuseet m.fl. institutioner är belägna. Fres'komåleri, al fresco, målning med vattenfärger på kalkbruk, som hålls fuktigt för att vid torkningen binda färgen. F. var känd under antiken men nådde sin högsta utveckling i renässansens Italien. Mindre varaktig är målning på torr grund, al secco. Fresney [fränä'], Pierre, f. 1897, fransk skådespe