4i i Friesiska öarna [fri's], en rad låga, sandiga, skoglösa öar utanför Nederländernas, Tysklands och Danmarks kuster, mellan Zuiderzee och Jylland. Av öarna hör Texel, Vlieland, Terschelling, Ameland samt några mindre öar till Nederländerna. De övriga utom Fanö, som hör till Danmark, hör till Tyskland. Friesland [fri'-], provins i nv. Nederländerna, 3 239 km2, 470 000 inv. 1953. Huvudstad Leeuwar-den, 81 000 inv. 1954. Viktigaste hamnstad Har-binger. — F. är helt och hållet slättland med mycket låga kuster, vilka skyddas för översvämningar medelst dammar. Utförsel av lantbruksprodukter. Frigg, den fornnordiska gudasagans förnämsta gudinna, maka till Oden och moder till Balder. F. var ursprungligen en fruktbarhets- och kärleksgu-domlighet men ersattes i den senare egenskapen av Freja. Frigidite't, sexuell kallsinnighet. Frihamn, ett område, till vilket varor utan erläggande av tull kan införas för att uppläggas för återutförsel, för ompackning, för bearbetning m.m. F. står under sträng tulluppsikt, så att oförtullade varor ej därifrån skall kunna inkomma till landet. F. finns i Sverige i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bestämmelserna rörande F. återfinns i fri-hamnsförordningen av år 1935, frihamnsstadgan av år 1935 samt i reglementen för de olika F. Frihandel (eng. free trade), full frihet i det internationella varuutbytet. Motsatsen till F. är pro-tektionism. Jfr Tullfrågan. Friherre, en 1561 i Sverige införd adelstitel. Tillsammans med denna värdighet utdelades sedan ofta särskilda förläningar, friherrskap, vilka emellertid indrogs till kronan vid reduktionen 1680. I vissa länder är baron liktydigt med F. Frihet, organ för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. F. startades 1917 och utkommer två gånger i månaden. Frihet, jämlikhet, broderskap (fr. Liberté, éga-lité, fraternité), den 2:a, 3:e och 4:e franska republikens valspråk, som sedan antagits av bl.a. socialistiska partier. Frihetsbrev, urkunder, i vilka politiska el. ekonomiska rättigheter fastställdes under medeltiden. Ett berömt F. är Magna Charta (jfr England). Frihetsmössa, en röd tofsmössa med framåthäng-ande spets efter mönster av den s.k. frygiska mössan. F. bars som frihetssymbol under franska revolutionen. Frihetsstatyn, en 46 m hög staty, upprest 1886 på ön Bedloe i New Yorks hamn. Jfr Bartholdi. Frihetstiden, se Sveriges historia. Frihetsträd. Efter nordamerikanska frihetskriget och efter franska revolutionen planterades på flera platser under högtidliga former s.k. F. som symboler för den vunna friheten. Frihult, trästockar, tågvirke e.d., som uthängs över en fartygssida för att skydda denna vid landning. Fri idrott, tidigare benämnd allmän idrott, är världens mest utbredda och viktiga form av sport. F. bildar kärnan i vår tids största idrottsevenemang, t.ex. olympiska spelen, och är vidare av utomordentligt stor betydelse då ju F., framför allt löpning, ingår som ett grundläggande element i nästan all idrottsträning. F:s fem huvudgrupper är löpning (även häck- och hinderlöpning), gång, hopp, kast och mångkamp. Gången tenderar dock alltmer att bli en självständig idrott. Svenska friidrottsförbundet bildades 1895 och är anslutet till Internationella idrottsförbundet, International amateur athletic federation (lAAF), vilket stiftades 1913 med svensken J. S. Edström (se Edström) som initiativ-tagare. Angående F. se vidare Världsrekord. Fri FrikadelFer, små kokta (ej stekta) bullar av kött el. fisk. Frikallelse, befrielse från skyldighet att fullgöra värnplikt medges på grund av sjukdom. Vissa tillfälligt sjuka, försörjningspliktiga samt naturalise-rade utlänningar kan i fredstid erhålla F. Intyg om F. kallas frisedel. Frikassé, maträtt av kalv, lamm el. höns, som skurits i små bitar och stuvats med olika slags sås. Frikativa ljud, frikativor, spiranter, språkljud, vid vars frambringande en friktion uppkommer då luftströmmen passerar talkanalen (i sv. f-, v-, j-, s-och sje-ljuden). Friktion. Då en kropp, som är i beröring med en annan, rör sig i förhållande till denna, uppkommer en kraft, kallad F., som söker motverka rörelsen. Vid glidningsfriktion är F:s storlek direkt proportionell mot det tryck, som den glidande kroppen utövar vinkelrätt mot den yta, efter vilken glidningen sker, samt dessutom beroende av beskaffenheten hos kropparnas ytor. Friktionskoefficienten, dvs den uteslutande av ytornas beskaffenhet beroende F., då trycket är en enhet, är för givna ytor konstant. Då för F:s övervinnande förbrukas mekanisk energi, som omsätts till i flertalet fall värdelös värmeenergi, söker man i maskiner minska F. så långt möjligt (glansslipning av ytor, smörjning m.m.). Genom sådana anordningar, att glidningsfriktionen ersätts med rullningsfriktion, görs ock en vinst, då den sistnämnda under i övrigt lika förhållanden är mindre än den förstnämnda (kullager). Friktionshjul, hjul, som försätter ett annat hjul i rotation på grund av den mellan hjulen uppstående friktionen. Friktionskoppling används för att sammanbinda axlar, av vilka den ena skall kunna stoppas, medan den andra roterar. F. används särskilt vid motordrivna maskiner. F. av olika typ finns. Vid kon-koppling pressas en konisk yta in i en motsvarande urtagning på den drivande axeln med hjälp av en fjäder. Vid lamellkoppling ersätts de koniska ytorna av ett flertal plattor (lameller), varannan av hårdare, varannan av mjukare material. En tredje typ är den elektromagnetiska F., där friktionen mellan ytorna åstadkommes med hjälp av elektromagnetisk attraktion. Andra typer av F. grundar sig på användandet av centrifugal-kraften, då vikter eller vätska vid rotationen slungas ut och åstadkommer det nödvändiga sammanpressandet av axlarna. Frikyrkliga, sammanfattande benämning på de religiösa samfund, vilka ställer sig avvisande mot statskyrka och fordrar frivillig anslutning. I Sverige är det sedan 1 jan. 1952 möjligt för F. och andra, som ej önskar vara anslutna till statskyrkan, att utträda utan att övergå till annat religionssamfund. Antalet F. uppgick till ca 380 000 år 1955. Av dessa tillhörde något mer än 200 000 ungdomsorganisationer. Till F.-samfund hör Svenska missionsförbundet, Baptistsamfundet, Metodistkyrkan, Pingströrelsen m.fl. Frilla, föråldrat uttryck för älskarinna. Friluftsmåleri, se Pleinairism. Frimaire [frimä'r], tredje månaden i den franska revolutionskalendern. F. motsvarade sista veckan i november och de tre första veckorna i december. Frimurarorden. I England kvarlevde de medeltida skråföreningarna för murare långt efter skråväsendets upphävande. Ur dessa utvecklade sig så småningom F. 1717 bildades i London en storloge, och F. utbredde sig snabbt över Europa. I Sverige grundades den första logen 1735. F. har i olika länder och under olika tider haft olika karaktär. På en del håll har den mera varit en sällskapsorden för överklassen. I katolska länder har den varit en hemlig samlingspunkt för antiklerikaler, medan i