Fri Tyskland och även i Sverige den utvecklats till ett mystiskt, religiöst betonat sällskap med storartade legender om direkt härstamning från gamla riddar-ordnar och periodvis, särskilt under Karl XIII, med ett visst politiskt inflytande. På senare tid har F. mera demokratiserats. Medlemmarna tillhör i större utsträckning medelklassen, och tonvikten läggs vid humanitär välgörenhet (frimurarbarnhuset) och inbördes hjälpsamhet. Antalet medlemmar i världen anslås till fyra miljoner. I Sverige finns 46 arbets-loger och fyra provinsloger, vilka står under ledning av svenska stora landslogen i frimurarhuset på Blasieholmen i Stockholm. F. är för övrigt i olika länder organiserad på olika sätt. — Frimureri betecknar i överförd bemärkelse hemligt samförstånd inom grupp e.d. Frimärke, gummerat stämpelmärke för franke-ring av postförsändelser. Uppfinnare anses vara den skotske boktryckaren James Chalmers, som 1834 tryckte ett förslag till F. för England. Sverige började använda F. 1855, Danmark 1851, Norge 1855 och Finland 1856. Frireligiösa, se Frikyrkliga. Fri riksstad, självstyrande stadsstat i Tysk-romerska riket. Bremen, Hamburg och Lybeck var F. till 1933, då de blev förvaltningsområden. Fri rättegång beviljas enligt lag av 19 juni 1919 efter behovsprövning av rätten el. dess ordförande. Jfr Rättshjälpsanstalt. Fris. — 1. Vågrätt, bandliknande fält, som löper under taklisten på en byggnads ytter- el. innervägg. F. är vanligen rikt utsmyckad. — 2. Den på väggarna invid golvet löpande ram av liggande bräder, innanför vilken golvet läggs. Frisch'es Haff, grund havsvik avstängd från Dan-zigerbukten genom en 80 km lång dynvall, Frische Nehrung. Frisco [fris'ko], se San Francisco. Frisendahl, Carl, 1886—1948, svensk skulptör, elev av Rodin och Bourdelle. Under ett tillbakadraget liv i Paris utförde F. arbeten präglade av känslig modellering och frisk, målerisk uppfattning. Fri'ser, en germansk folkstam, boende utmed holländska Nordsjökusten, senare utbredda efter jylländska kusten upp mot Danmark. Under den tidigare medeltiden var F. Nordeuropas mest betydande sjöfarts- och handelsfolk. På 1100-t. bildades en självständig frisisk förbundsstat, vilken dock snart gick under. F. har sedermera alltmer förlorat sin egenart. Frise'ra, kamma, sköta håret. Frisinnade folkpartiet, ett vid 1924 års riksdag bildat parti av vilket flertalet av riksdagens frisinnade förbudsvänner var medlemmar. Partiets ledare var C. G. Ekman. Dess riksorganisation var Frisinnade landsföreningen. F. uppgick 1934 i Folkpartiet. Frisinnade klubben, en år 1900 i Stockholm stiftad sammanslutning av personer med allmänt frisinnad åskådning för umgänge och politiska spörsmål. Frisinnade kvinnors riksförbund bildades 1921 som en utvidgning av Föreningen frisinnade kvinnor, vilken verkat i Stockholm från 1914. Det var organiserat i länsförbund och lokalavdelningar. Förbundet utgav 1923—36 tidningen Tidevarvet. F. ombildades senare till Svenska kvinnors vänsterförbund, i vilket även socialdemokratiska kvinnor kan vara medlemmar. Frisinnade landsföreningen bildades år 1902 och motsvarade som riksorganisation liberala samlingspartiet inom riksdagen. Vid det närmast efter förbudsomröstningen följande landsmötet (maj 1923), som partiets representation benämndes, sprängdes emellertid F., då dess majoritet beslöt att uppföra det allmänna rusdrycksförbudet på programmet. F. blev sedan den riksorganisation, som motsvarade 412 frisinnade folkpartiet inom riksdagen. Dess ledare var C. G. Ekman. Jfr Folkpartiet. Frisiska öarna, se Friesiska öarna. Friskillin g, avgift för lagfart å stadsfastighet. Frisksportrörelsen. Periodiskt uppstår rörelser, som gör propaganda för ett visst slags livsföring och vilka för någon tid ernår en viss popularitet. En del rörelser tar sikte på psykiska faktorer. En bortglömd sådan rörelse är pelmanism. Andra rörelser lanserar speciella dietregler. En sådan rörelse med gamla anor är vegetarianism. — F. anknyter dels till vegetarianism, dels till intresset för kroppsrörelse. Man skall förtära övervägande vegetarisk mat, särskilt råkost och en speciell maträtt, ”krus-ka”, vilken är ofarlig för personer med god matsmältning men kan vara riskabel för vissa personer med ömtåliga matsmältningsorgan. Man går vidare in för friluftsliv och kroppsrörelse. Ur medicinsk synpunkt är F. av ringa betydelse. För många är rörelsen välgörande, därför att den ger dem ett intresse och för fram till ett kamratskap, som ger livet mera innehåll. En speciell grupp inom F., som följer en mycket hård regim, är de s.k. solvikingarna. Friskytt, enligt folktron en skytt, som är i besittning av 7 s.k. frikulor, dvs kulor, som träffar på huru långt avstånd som helst. Den sjunde kulan träffar dock där fan vill. — Friskytten är titeln på en opera av Weber. Frist, anstånd, andrum. Fristad, se Fri riksstad. Fristat (ty. Freistaat), benämning som 1918 antogs av flera republikanska tyska delstater. Frisy'r, håruppsättning. Fritflugor (Chlorop'idae), en familj fluglika tvåvingar. Hit hör slökornflugan el. f r i t f 1 u-g a n, som är en av våra allmännaste skadeinsekter. Flugan är 2 till 3 mm lång och svart med brun buk. Den lägger sina ägg på unga plantor el. i axen. Larverna förstör plantorna el. kornen (slökorn). Något säkert skyddsmedel finns ej. Fritidsnämnd, statens rådgivande myndighet i frågor som berör fritidssysselsättning och friluftsliv. Fritjofs saga gammal isländsk saga, i sin nu bekanta form från omkr. 1300. F. har blivit känd genom Esaias Tegnérs berömda diktverk med samma namn (utgiven 1825). Fritsch, Werner v., 1880—1939, tysk general, överbefälhavare för armén 1936. Han avskedades 1938 på grund av sitt motstånd mot överfallet på Österrike. 1939 inkallades han i tjänst och blev chef för ett artilleriregemente samt stupade strax därpå utanför Warszawa men begravdes under stora hedersbetygelser. Fritsla, industriort vid Viskan i sv. Västergötland. Textilfabriker. Fritt ombord, se Fob. Frity'r, flottyr, smält smör el. flott till stekning. Fritänkare användes ursprungligen under 1600— 1700-t. som beteckning för deister, dvso anhängare av en jämförelsevis förnuftsbetonad åskådning, vilken dock bibehöll tron på en personlig gud. F. används numera även som beteckning för gudsför-nekare, ateist, oftast i moraliskt fördömande bemärkelse. Frivilliga automobilkåren och Frivilliga motorcykelkåren bildades 1914 resp. 1929 av personer, som ställer sina motorfordon till försvarets förfogande i krig och i viss utsträckning även i fred. Frivilliga motorbåtskåren, se Sjövärnskåren. Frivilliga skytterörelsen, se Skytterörelsen. Frivillig skarpskytteförening, namn på flera i Sverige från 1860 bildade föreningar, avsedda att utgöra ett slags landstorm, vilka på 1870-t. började