4T3 ombildas till vanliga skytteföreningar (se Skytte-rörelsen). Frivo'!, ytlig, lättsinnig, lättfärdig. — Frivol i-te't, lättsinne, tvetydighet. Frivolite'ter, spets av tråd, som slås för hand med skyttel. Frix'os, enligt grekiska sagor en kungason, som med sin syster Helle på en gyllne vädur flydde undan sin styvmor. Helle drunknade i havet, Helle-sponten. F. kom till Kolkis, där han offrade väduren, vars gyllene skinn sedan vaktades av en drake. Jfr Argonauterna. Frobe'nius, Leo, 1873—1938, tysk forskningsresande som särskilt studerade negerstammar och grundade den s.k. kulturkretsläran. Frode, danska sagokungar, bland vilka märks F. Fredgode. Han var stamfader till Skjoldungarna och ägde Grottekvarnen. Under hans tid, den s.k. Frode-friden rådde frid och lycka. Fromage [froma'sj], fr., ost. Även ett slags efterrätt, bestående av äggkräm tillsatt med grädde, frukt, gelatin m.m., som får stelna. Fromma stiftelser. Med stiftelse förstås förmögenhet, som av sin ägare överlåtits att förvaltas för visst ändamål. F. är stiftelser, som avser välgörande ändamål (barnavård, fattigvård, sjukvård etc). F. erlägger icke inkomst- och förmögenhetsskatt. Den största stiftelsen är Nobelstiftelsen (belöning för vetenskaplig forskning). Vidare må nämnas Ceder-grenska fonden (understöd för utbildning), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (för tillgodoseende av religiösa, välgörande, sociala, vetenskapliga, konstnärliga el. andra kulturella syften, främjande av handel, industri och andra näringar) och stiftelsen Therese och Johan Anderssons minne (lidandets lindrande, botande och förekommande genom såväl vetenskaplig forskning som ock praktiska åtgärder). From sounds to things [fråm sa'onds-], ”från prat till handling”, är ett uttryck av Pope och förekom som motto på G. Adlersparres ”Läsning i blandade ämnen”. Fron'den, benämning på ett inbördeskrig i Frankrike 1648—53, som bottnade i missnöje med det begynnande enväldet och den av kardinal Mazarin genomförda maktcentralisationen. Särskilt missnöjt var Paris-parlamentet, landets högsta domstol, som lyckades förskaffa sig folkets bevågenhet och få till stånd ett uppror (den gamla el. parlamentariska F.). Detta slutade med oppositionens seger 1649. Flera prinsar och adelsmän slöt sig sedan till F. och då oppositionens ledare, Louis II av Condé, arresterades, blossade striden upp på nytt (unga F., el. prinsarnas F.) och Mazarin flydde. Oppositionen förlorade emellertid snart sin popularitet. Mazarin återkom och enväldet var därefter tills vidare tryggat. Fronde'ra, klandra, vara missnöjd med. Jfr Fron-den. Front [frårjt], framsida, ett uttryck, som används särskilt inom militärväsendet. Frontalite'tslagen gäller för primitiv konst och innebär att statyer är strängt symmetriska kring mittlinjen. Frontespi's. — 1. Ett på en byggnads mitt uppskjutande parti, ofta inneslutande vindsrum. — 2. Titelplansch, titelblad. Frontkämpeföreningar, föreningar av soldater, som deltagit i l:a världskriget, vilka avser hjälpverksamhet, kamratskap m.m. F. har i många fall på grund av sin starkt nationella hållning spelat en politisk roll, framför allt i Tyskland och Frankrike. Jfr American Legion, British Legion och Croix de feu. Fronton [fråntå'n], gavel, uppförd som prydnad över en fasad el, som krön på fönster, dörrar etc. Fru F. var ursprungligen namn på de grekiska templens triangelformade gavlar. Frosch, nedre delen av en stråke, vilken reglerar taglets spänning. Frossa, malaria, en tropiksjukdom, som sprids av myggor, tillhörande släktet Anopheles. F. orsakas av ett encelligt djur (Plasmodium). Genom att suga blod från en sjuk smittas myggan, i vars spottkört-lar smittämnet sedan lever. Myggan smittar sedan nya personer. Sjukdomen karakteriseras av anfallsvis uppträdande frossbrytningar med hög feber under 6 el. 8 timmar. Anfallen uppträder med mellanrum på en till tre dagar (varannandags-, tredjedagsfrossa). Sjukdomen behandlas med kraftiga kinadoser, som intas några timmar innan anfallet väntas. Genom att låta små mängder petroleum flyta ut över vattensamlingar kan man omöjliggöra för de i dessa levande myggornas larver att andas. Därigenom har man kunnat utrota den farliga myggarten i stora områden av tropikerna, varefter sjukdomen där praktiskt taget försvunnit. I Sverige förekommer F. endast mycket undantagsvis, då klimatet här är för kallt för smittämnet. Frost, se Nattfroster. Frostavallen, sportplats nv. om Höör i Skåne. Frostfjäril (Cheimato^ia bruma'ta) framkommer på höstsidan varav namnet. Honan är gråbrun och vinglös och beger sig krypande uppför trädstammar (lövträd, särskilt fruktträd). Hon uppsöks av hannen, som har gråbruna, tvärbandade vingar med en vingbredd av 2,5 cm. Äggen läggs i veck av grenarna. Larven är ljusgrön med brunt huvud och fina, vita längdstrimmor. För att motverka F:s härjningar uppsätts på hösten limringar kring trädens stammar. På våren brukas besprutning med kejsar-grönt el. blyarsenat. Till F. räknas även andra fjärilsarter, vilka framkommer sent på hösten, såsom björkfrostmä-taren, som angriper björk, och lindmätaren, som lever på lövträd, helst lind, men även angriper fruktträd. Frostknölar. Vid lindrig köldskada förlamas blodkärlen, så att huden över det utsatta området blir svullen och blåröd med hetta och klåda. Uppkomsten av F. gynnas av åtsittande skor och handskar. F. behandlas med lokala heta bad samt med penslingar av jodsprit. Frostmätare, lindmätare, se Frostfjäril. Froströk, dimma, som bildas, när en kall luftström blandar sig med en varm, t.ex. när kalla vindar från landets inre på vintern blåser ned i de norska fjordarna med deras jämförelsevis varma och fuktiga luft. Detta är samma fenomen, som då kall vinterluft genom en öppnad dörr strömmar in i ett varmt rum. Frostyittring, se Vittring. Frotté el. frottervävnad, ett slags bomullstyg med trådar utskjutande i små öglor på en el. båda sidor. Frotte'ra, gnida. Fru, ursprungi. titel enbart för drottningen; från 1200-t. även för adliga damer. Numera används F. inom alla samhällslager. Fructidor [fryktidå'r], franska revolutionskalen-derns tolfte månad. F. motsvarade slutet av augusti och början av september. Fructidorkuppen [fryktidå'r-], en statsvälvning under franska revolutionen i sept. 1797, varigenom rojalisternas planer omintetgjordes. Fruga'l, enkel, torftig; måttlig, sparsam. Fruit [frui'], fr., frukt. Frukt uppkommer ur fruktämnet liksom fröet ur fröämnet. F. består av en fruktvägg, sammansatt av ett el. flera fruktblad. Vid väggen sitter frön fästade medelst fröfästen. Man indelar F. i fröhus eh kapsel, som har torr vägg och öppnar sig på olika sätt, genom längdsprickor (valvler), lock el.