Geo tianus’ regering. Senare, på korstågens tid, uppstod en berättelse om Sankt Georg, en riddare, som dödade en drake och därigenom befriade en skön prinsessa. Talrika bilder vittnar om den utbredning denna legend haft. Den mest bekanta av dessa är en av Bernt Notke utförd bildstod av trä, som Sten Sture den äldre efter segern vid Brunkeberg skänkte till Stockholms Storkyrka. En avgjutning av denna är uppställd i Köpmanbrinken i Stockholm, en annan kopia pryder Stockholms stadshus. George [djå'dj], H. G., 1839—97, nordamerikansk nationalekonom, upphovsmannen till den åskådning, som efter honom benämnts georgismen*. G:s främsta arbete bär titeln Progress and po-v e r t y (Framåtskridandet och fattigdomen). George [geår'ge], Stephan, 1868—1933, tysk skald, som skrev uppskattad lyrik. George Eliot [djå'dj el'iot], se Eliot, George. George Sand [sjårsj sagd], se Dudevant. Georgetown [djå'djtaon]. — 1. Huvudstad på ön Penang, Malajiska federationen, Bortre Indien. Ca 160 000 inv. 1950. Export av tenn, peppar och tobak. — 2. Huvudstad i Brittiska Guayana. 87 300 inv. 1953. Georgia [djå'djö], förkortat Ga., stat i sö. USA vid Atlanten. 152 137 km2. 3,6 milj. inv. 1954, därav 1 206 000 negrer. Huvudstad Atlanta, 331314 inv. 1950. Förnämsta hamnstad Savannah, 120 000 inv. 1950. — Bomulls- och tobaksodling och därpå grundade industrier är jämte åkerbruk och boskapsskötsel viktiga näringsgrenar. G. är en bland USA:s förnämsta bomullsproducenter. Georigien, Grusien, förbundsrepublik i Sovjetunionen vid Svarta havet. 69 600 km2, omkr. 3,6 milj. inv. 1954, mest georgier. Jordbruk med boskapsskötsel huvudnäring. Bergsbruk (mangan). Huvudstad Tbilisi (Tiflis), 519 000 inv. 1939. Jfr även Sydgeorgien. Georgismen [djådjis'men], en nationalekonomisk åskådning, framställd av amerikanen H. G. George, enligt vilken samhällets behov av inkomster skulle tillfredsställas genom jordräntans indragning till staten, medan övriga skatter skulle avskaffas. De enskildas äganderätt till jordräntan spelar nämligen enligt denna åskådning icke någon produktionsbe-främjande roll i det ekonomiska livet. Jfr Jordvärde-stegringsskatt. Georgskanalen (S:t Georgskanalen), det breda havssundet mellan Irland och Wales. Georg Wilhelm, se Georg. Geostati'k, läran om fasta kroppars jämvikt. Geotax'is, se Taxier. Ge'otektoni'k, jordskorpans byggnad, inbegripande berglagrens rubbningar (veckningar, förkastningar) och förhållande till förekommande eruptiv-bergarter m.m. Geoter'miska måttet, det vertikala avståndet mellan de nivåer under jordytan, som har en grads temperaturskillnad. I medeltal stiger jordskorpans temperatur mot djupet (sedan man nedträngt under den nivå, där årstidernas temperaturväxlingar gör sig märkbara) med ungefär 1° för varje 30-tal meter, som därför brukar betraktas såsom ett medelvärde för det geotermiska måttet. Direkta mätningar har kunnat göras endast till ett djup av omkring 2 km. Man vet därför ej med säkerhet, huru hastigt temperaturen stiger på större djup. Geotropism, se Tropismer. Gepa'rd (Cynailu'rus juba'tus), ett kattdjur, som lever som stäppdjur i s. och ö. Asien och i Afrika. G. kan ej klättra i träd och är till färgen ljust gråbrun med svarta och bruna fläckar. G. lever av mindre däggdjur och hålls även tam som jaktdjur. Gepfder, östgermansk folkstam, besläktad med goterna, bodde vid mynningen av Weichsel och tågade fram mot 300-t. söderut. De besegrades av 448 hunnerna, men då dessa fördrevs underlade de sig Dacien. Senare övervanns de av longobarderna och dessas bundsförvanter avarerna, varefter de skingrades (omkring 567). Gepäck, ty., resgods. Gera, stad i Thüringen, Östtyskland. 84 000 inv. Ylle- och läderindustri. Géraldy [sjeraldi'], Paul, f. 1885, fransk författare, som slog igenom med diktsamlingen T o i e t m o i (sv. översättn. Du och jag). Han har sedan framför allt i skådespel behandlat erotiska konflikter med skarp psykologisk analys. Geraniol, omättad alkohol med utpräglad rosendoft. Gera'nium, växtsläkte, fam. Geraniaceae. Arterna är örter, vars fruktkapsel vid mognaden öppnar sig så häftigt, att fröna bortslungas. Flera arter med i allmänhet röda el. violetta blommor odlas som prydnadsväxter. Gérard [sjera'r], B., 1562—84, katolsk fanatiker, vilken mördade Vilhelm I av Oranien 1584. Gérard [sjera'r]. — 1. F. G., 1770—1837, fransk målare, valde till en början antika ämnen, men blev senare mycket anlitad som porträttmålare både under det napoleonska kejsardömet och det bourbonska kungadömet. — 2. E. M. G., 1773—1852, fransk marskalk, deltog i Napoleons krig och var senare efter Napoleons fall krigsminister och konseljpresident. Gerhard [ge'rhart], J., 1582—1637, tysk teolog, vilken räknas som den luterska ortodoxins främste dogmatiker. Gerhard, Karl, egentligen Karl Gerhard Johnson, f. 1891. Skådespelare och revyförfattare, vars kupletter utmärks av träffsäker satir. Gerhardsen, Einar, f. 1897, norsk socialdemokrat, statsminister 1945—51 och från 1955. Gerhardt [ge'rhart], P., 1607—76, tysk präst och psalmdiktare. Flera av hans psalmer finns i svenska psalmboken. Géricault [sjerikå'], T., 1791—1824, fransk målare i romantisk stil, framställde gärna upprörda, våldsamma scener, motiv från kapplöpningar etc. G:s största målning är Medusas flotte, en bild av skeppsbrutna. GerilFakrig, guerillakrig, friskarekrig, småkrig; ursprungligen de envisa småstrider, som i Spanien fördes från folkets sida mot fransmännen på Napoleon I:s tid. Ge'ring, hörn av två sammanfogade snett avskurna lister. Gerle, A. 1860—1930, svensk målare, som för sina landskapsbilder särskilt hämtat sina motiv från skärgården och från Stockholm. Germain, S:t, se Saint-Germain-en-Laye. Germa'ner, en gren av den indoeuropeiska folkstammen. Man vet mycket litet om G:s utveckling ur det indoeuropeiska urfolket, men man antar, att G. ursprungligen härstammar från s. Skandinavien el. n. Tyskland. En kraftig rasblandning uppstod emellertid i och med G:s och andra folkslags förflyttningar (se Folkvandring). G. delade sig på flera grenar. Nordgermanerna var bosatta i Skandinavien och blev minst uppblandade med andra folk. Östgermanerna trängdes av slaverna mot s., där de uppblandades med söderns folkslag. Västgerma-nerna vandrade mot v. och s. England, mell. Frankrike och Alperna och upptog här romerska och keltiska element. G. var i äldre tid delade på flera stammar. I spetsen för varje stam stod en hövding el. konung, vilken valdes av tinget. Denne hade vid sin sida ett krigsfölje, hirden. Stammens medlemmar hade för övrigt stor frihet, men den enskilde var dock i mycket beroende av sin släkt. — G. levde huvudsakligen av boskapsskötsel och jakt samt senare även av åkerbruk. — De förnämsta