449 gudarna var Wodan (Oden), Ziu (Tyr) och Donar (Tor). Av gudinnorna dyrkades främst Frija (Frigg). Offren, som bestod av såväl människor som djur, förrättades utomhus. Angående arvsbeskaffenheten, se Indoeuropéer. G er ma'nia, i 1840-t:s litteratur uppkommet namn på den kvinnliga personifikationen av Tyskland. Germa'nicus Caesar, 15 f.Kr.—19 e.Kr., son till Nero Claudius Drusus, romersk fältherre, befäste romarnas välde i Germanien genom flera krigståg (12—16 e.Kr.). G. avböjde en erbjudan från härens sida att 19-årig bli utropad till kejsare efter Augus-tus. Germani'n, läkemedel, som används mot de try-panosomer som orsakar den afrikanska sömnsjukan. Germanism, från tyskan hämtat uttryck el. ord. Germa'nium, sällsynt, med tenn besläktad metall. Kem. tecken Ge. Atomvikt 72,60. Atomnummer 32. G. upptäcktes först 1886, men existensen av en metall med G:s egenskaper hade förutsagts av Mendelejeff. Upptäckten av G. har ansetts som en av de vackraste bekräftelserna på betydelsen av det periodiska systemet. Germanofi'l, tyskvän. Germanofob [-få'b], tyskhatare. Germanska språk, se Indoeuropeiska språk. Germa'nsk rätt, sammanfattning av de rättsregler som utmärkte germanerna och som mer än den romerska rätten tog sikte på familjen och släkten. Geronf, se Gerusia. Gerontologi', vetenskapen om åldrandets problem. Gerryman'dering betecknar inom politiken metoder att avgränsa valkretsar så att det egna partiet gynnas. Termen stammar från USA. Gershwin [gö'sjoin], G., 1898—1937, amerikansk jazzkomponist (Rhapsody in blue). Komponerade även operetter och negeroperan P o r g y and B e s s. Gertrud, namn på medeltida helgon, bland vilka märks en abbedissa i Nivelies, som ansågs vara de resandes skyddshelgon. Flera sammanslutningar har uppkallats efter henne, t.ex. den tyska församlingen i Stockholm, som övertagit namnet efter ett tyskt köpmansgille. Gerun'dium och gerundfvum används i latinet som ett slags kasusformer till infinitiven och brukas som substantiv (gerundium) resp, som verbaladjektiv med passiv betydelse. Gerusi'a, grek., de gamles råd, ett slags senat, som fanns i de gamla grekiska staterna. Mest bekant är Spartas G. Medlemmarna kallades geronter. Gervais [sjärvä'], ett slags mjuk, fransk gräddost. Ge'ryon, enligt grekiska sagor ett trehövdat vidunder på ön Erytheia. Herakles stal dess boskapshjordar. Gesanf, ty., diplomatiskt sändebud. Geschäft, affär, oftast i ringaktande mening. Gesims', avslutande el. vågrätt avdelande listverk, används som krön på en vägg, en panel, fönster-el. dörröppning. Gess, den med ett b en halv ton sänkta tonen g; förväxlas enharmoniskt med fiss. Gess dur, durtonart med gess till grundton, ess moll till parallelltonart och sex Z>-förtecken för a, h, c, d, e och g. Gest [sjäst] (fr. geste), åtbörd. — Gestikulera, göra åtbörder. Gestaltpsykologi, en modern psykologisk riktning, som särskilt betonar att helhetsupplevelsen (gestalten), då man exempelvis hör en melodi, är något annat än summan av delupplevelserna, dvs hörandet av de enskilda tonerna för sig. Gestapo, förkortning för Geheimes Staatspolizei-amt, den tyska hemliga polisen under nazistregimen, som hade till uppgift att upptäcka antinazis- Gev tisk opposition och propaganda. G. bildades 1933; dess beryktade chef var från 1934 Himmler. Gestation [je-], havandeskap. Gesvint, ty. geschwind, rask. Gesäll, se Skråväsen. Getapel el. vägtorn el. brågon (Rhamnus cathar-tica), en buske med tornar, ovala, sågade blad och svarta stenfrukter. Barken används som avförings-medel i medicinen. Av barken fås gul, av bären röd färg. Veden är hård och används till slöjdvirke. Getapu'lien, skämtsamt namn på de ofruktbarare delarna av Småland. Getdjur omfattar getsläktet och fårsläktet. Getingar (Ves'pa), ett släkte gaddsteklar, med njurlika ögon, vingar, som hopläggs i ett längs-gående veck, och starkt insnörd bakkropp, tecknad i gult och svart. En hona övervintrar. Av hennes ägg utvecklas på försommaren endast arbetare, på sensommaren även hanar och honor. Hanar och arbetare dör på hösten. Arbetarna bygger konstfärdiga bon av till gråpappersmassa söndertuggat trä. G. lever av söta växtsafter, flugor m.m. Den största arten är bålgetingen (V. cra'bro), som är fruktad för sina styng och även gör skada å lövträd, genom att gnaga bort bark från unga grenar. Den bygger bon under tak, i ihåliga träd etc. Vanliga getingen (V. vulga'ris) bygger bon i sten-rös, jordhålor o.d. Skogs getingen (V. sil-vesfris) bygger ofta bon fritt hängande från grenar. Getost el. getmjölksost bereds av getmjölk. Av vasslan kokas mesost, vilken senare ofta förs i marknaden, medan G. som regel förbrukas på platsen. Getpors, se Skvattram. Getse'mane, en plats på el. vid Oljeberget, där enligt Nya testamentet Jesus vilade ut efter påskmåltiden och där han förråddes av Judas. Som G. förevisas numera en trädgård vid foten av Oljeberget, inköpt av Franciskanorden. Getskötsel bedrivs i Sverige, liksom i andra länder, huvudsakligen i bergstrakter, där fodertillgången är för knapp för nötkreatur. Getter är mycket anspråkslösare och äter även torkat löv, renlav, barr etc. Getmjölken är fetare än komjölken men har en något frän smak. Av mjölken bereds get-och mesost. Getsläktet (Capra), ett släkte slidhornsdjur, med från sidorna hoptryckta horn, hakskägg och grov, raggig päls. Bland vilda raser märks b e s o a r-geten i Kaukasus. Stenbocken hör även hit. Tamgeten anses härstamma från en fossil art (C. pris'ca). Bland getraser märks den vita angorageten i Mindre Asien och den likaledes asiatiska kashmirgeten, vilkas päls är värdefull. Vidare märks den schweiziska saanengeten, som är helt vit och hornlös och som även förekommer i vårt land. Den svenska lantrasen är tecknad i vitt, svart och brunt. På senare tid har man även infört hornlösa schweziska raser. Bocken sprider, särskilt under parningstiden, en frän lukt. Ungen kallas killing el. kid. Getfo, ghetto, av judar bebott stadskvarter, särsk. i österländska städer. Gettysburg [getfisbög], stad i Pennsylvania i Nordamerika, bekant för ett där 1863 under inbördeskriget utkämpat slag, då nordstaternas trupper besegrade sydstaternas. Getväppling, AnthylFis vulnera'ria, en ärtväxt, som används som foderväxt och har röda eller vita blommor parvis i huvuden. Getå, lastageplats vid Bråviken, Östergötland. Turisthotell. GevaFdiger, titel på poliskonstapel före 1850. Gevär, se Handeldvapen. Gevärsfaktori, se Faktori. 15