- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
453

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

453 lätt att bearbeta och utfyller väl gjutformarna då det utvidgar sig vid stelnandet. Gjutning kan verkställas av ett flertal metaller (järn, tenn, brons, bly m.fl.) och även av vissa ickemetalliska ämnen (gips m.fl.). Gjutningen av tackjärn har varit känd i Europa ända sedan den senare medeltiden. Vid tackjärnsgjutning omsmälts G. först i kupolugnar eller flamugnar, varefter det smälta järnet fylls i formar av metall eller oftast sand. Formarnas iordningställande sker efter särskilda av trä eller metall förfärdigade modeller. Stålgjutning-en är av långt yngre datum än tackjärnsgjutningen men används numera i ej så liten utsträckning, då stålgjutgodset är betydligt hållfastare än det vanliga gjutgodset. Gjöres, Axel, f. 1889, socialdemokratisk politiker, en av den svenska konsumentkooperationens förgrundsfigurer. Chef för Kooperativa förbundets or-ganisationsavd. 1926—38. Generaldirektör för kommerskollegium 1938—54. Folkhushållningsminister 1941—47 och handelsminister 1947—48. Gjörwell, K. K., 1731—1811, historiker, publicist, på sin tid en av det lärda Stockholms förgrundsfigurer, utgav ett flertal lärda tidskrifter, innehållande bland annat historiska, filosofiska och ekonomiska uppsatser, samt litteraturrecensioner och re-sebrev m.m. Gjövik, stad vid sjön Mjösen, Opland fylke, sö. Norge. 5 600 inv. 1947. Trämassefabrik. G-klav el. diskantklav, S , anger att noten på andra linjen i notsystemet nedifrån räknat är ettstrukna g. Tecknet har utvecklat sig ur bokstaven G. Gla, Stora och övre, sjöar i v. Värmland, som har avlopp till Glafsfjorden*. Glace, se Glass. Glacéhandskar, glansskinnshandskar. Glacia'1, hörande till istiden el. till glaciärer. Glaciala avlagringar, se Moräner och Fluvigla-cial. Glacifluviala, se Fluviglacial. Glaciär. Glaciä'rer (jöklar, isbräer, gletscher). Från trakter, som ligger över snögränsen, nedskridande ismassor, bildade genom sammantryckning och partiell smältning av snön (se Firn). Glaciärerna indelas Gla i platå-, nisch-, dal- och bergfots- (piedmont-) G., allt efter sitt topografiska uppträdande. Glaciär-isen rör sig vanligen med några centimeters hastighet pr dygn och avsmälter småningom vid sin nedre ända, så att denna blir någorlunda stationär, eller förskjuts efter årstiderna och förekommande klimatväxlingar. På högre breddgrader, t.ex. på Spetsbergen och i Patagonien, når G. ända till havet och bildar där isberg. De största G. i Skandinavien förekommer i Jotunheimen (Jostedalsbräen, 1 000 km2), Hardanger (Folgefonnen), Nordland (Svartisen) samt i Kebnekaise, Sarjek och Sulitelma. I Europa förekommer i övrigt G. huvudsakligen i Alperna. I Himalaya finns glaciärer av flera mils längd; från Nya Zeelands alper räcker väldiga glaciärer ända ned till ett par tusen meter under snögränsen. I Alaska breder sig Klippbergens glaciärer även ut över nedanför liggande lågland (piedmontglaciär) över flera hundra km2 yta. Jfr även Landis. GIaciä'rälvar, glaciärers och landisars smältvat-tensälvar, framrinner ofta i tunnlar under isen under starkt tryck och är därför ej beroende av underlagets lutning. G. för med sig väldiga massor av sten, grus och slam. Glada (Mil'vus miPvus), en förr jämförelsevis vanlig falkfågel, som nu är nästan utrotad och därför fridlyst. G. är till färgen övervägande rostbrun med huvud och hals gråa. Den har djupt kluven stjärt och långa vingar. G. lever av mindre fiskar, grodor, ödlor, fågelungar etc. Glada änkan, se Lehår. GladiaTor, fornromersk yrkesfäktare, som uppträdde i strid på liv och död vid offentliga föreställningar, gladiatorspel. Dessa infördes 264 f.Kr. i Rom och blev ett omtyckt folknöje, mer och mer populärt i samma mån som förfallet tilltog. Som G. tjänstgjorde fångar, senare även brottslingar och slavar. Före spelen hälsade G. kejsaren med orden ”Hell dig, de till döden vigde hälsa dig”. Gladfolus, svärdklockor, afrikanska örter med vackra gula, röda el. vita blommor i ax. G. odlas som prydnadsväxter. Gladstone [glæd'stön], W. E., 1809—98, brittisk politiker, medlem av underhuset 1832, tillhörde från början de konservativa, men närmade sig såsom fri-handelsvän alltmer de liberala och ingick slutligen i detta parti. Efter att flera gånger ha varit finansminister blev G. premiärminister 1868—74. Som sådan genomdrev han avskaffandet av den protestantiska statskyrkan på Irland samt genomförde ett flertal sociala reformer. Utrikespolitiskt var G. i princip motståndare till alla våldsmetoder. Han genomdrev bl.a. Joniska öarnas införlivande med Grekland samt åstadkom en fredlig lösning i Ala-bamafrågan. 1880—85 var G. åter premiärminister; under denna tid grundlädes, trots G:s fredsvänlig-het, det engelska väldet i Egypten. 1884 företogs en rösträttsutvidgning. 1886 bildade G. för tredje gången kabinett, men föll s. å. på sitt förslag om home rule för Irland. 1892—94 var G. för fjärde gången premiärminister och lyckades få sitt andra home ruleförslag antaget i underhuset; det föll emellertid med stor majoritet i överhuset. G. var en av Englands största vältalare och parlamentariker. Av folket fick han hedersnamnet ”The grand old man” (Den store gamle). Glafsfjorden, sjö i v. Värmland. 102 km2. Avlopp utgör By älven. Glamorganshire [glömå'gnsjö], grevskap i s. Wales, England, 2 100 km2. 1 202 000 inv. 1951. Huvudstad Cardiff, 248 000 inv. 1954. Glamour girl [glæm'ö gö'l], amerikansk benämning på vacker flicka i revy e.d. Glan, insjö i Östergötland. 80 km2. Genomflyts av Motala ström. Glans, en svavelhaltig mineraltyp, t.ex. spetsglans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free